Pierre Janet
| Pierre Janet | |
 | |
| Född | Pierre Marie Félix Janet 30 maj 1859[1][2][3] Paris |
|---|---|
| Död | 24 februari 1947[1][2][4] (87 år) Paris |
| Begravd | Bourg-la-Reines begravningsplats |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure, Universitetet i Paris[5]  |
| Sysselsättning | Filosof[6], neurolog, psykiater[6], psykoterapeut, psykolog, professor[7], läkare[6] |
| Befattning | |
| Direktör, Laboratoire de psychologie pathologique (1890–1910)[8] Ordförande, Académie des Sciences Morales et Politiques[9] Ordförande, Société médico-psychologique[10] | |
| Arbetsgivare | La Salpêtrière (1890–1910) Universitetet i Paris (1898–1902) Collège de France (1902–1934) |
| Föräldrar | Jules Janet[11] |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen (1934)[12] | |
| Redigera Wikidata | |
Pierre Janet, född 30 maj 1859 i Paris, död där 24 februari 1947, var en fransk läkare och psykolog. Han var brorson till Paul Janet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Janet, som var professor vid Collège de France efter att ha börjat sin bana på La Salpêtrière, påverkades idémässigt av bland andra Maine de Biran, Jean Martin Charcot och Théodule-Armand Ribot, vilkas arbeten han fortsatte inom psykopatologin. Filosofiskt ställde han sig bakom motsättningen mellan materialismen och spiritualismen och förkastade epifenomenläran, samtidigt som han uppfattade medvetandet som syntetiserande. Han ansåg att hysteri, vilken han ingående studerade som själslig störning, var följden av bortträngning i likhet med Sigmund Freud eller förminskning av själva medvetandet. Liksom Maine de Biran räknade han med en andlig frihet och förnyelse, och ville tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt på själslivet. Hans tankar kring avvikande psykiskt beteende byggde på studier och behandling av hysteri och epilepsi med hjälp av hypnos.
Bland hans arbeten märks L'Automatisme psychologique (1889), Les Obsessions et la psychasthénie (1903), Les Névroses (1909), Les Médications psychologiques (3 band, 1919). Mera populärvetenskapliga arbeten var La Médecine psychologique (1923) och De l'Angoisse à l'extase (1926). Janets teorier om jaget har fortsatt stor betydelse för traumaforskningen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 299-300
- ^ [a b] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Pierre-Janettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64t9624, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 2467, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 158063, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online och läs online, labexhastec-psl.ephe.fr .[källa från Wikidata]
- ^ Christophe Charle & Eva Telkes-Klein, Les Professeurs du Collège de France : Dictionnaire biographique, 1901-1939, s. 104, ISBN 2-222-41880-1, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, pdfslide.net .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, isabellesaillot.net .[källa från Wikidata]
- ^ André Chervel, Les agrégés de l'enseignement secondaire. Répertoire 1809-1960, läs online.[källa från Wikidata]
|