Hoppa till innehållet

Kuvert

Från Wikipedia
För så kallade bordskuvert, se Kuvert (dukning).
Kuvert som öppnas med brevöppnare.
Adresserat kuvert från 1888.

Ett kuvert är en pappers- eller plastficka med öppning och förslutningsklaff på kort- eller långsidan. Kuvertet kan även förses med en genomskinlig fönsterruta, med placering svarande mot på inlagan anbringad mottagaradress. De vanligaste storlekarna är C5 och C4.

Det äldsta fyndet av något som kan kallas kuvert är gjort i Babylonien och är ifrån omkring 2000 f.Kr. Under medeltiden utgjordes kuvert av enkla vikta papper som var förseglade med vax.[1] Fram till 1840-talet var alla kuvert handgjorda. 1845 tog Edwin Hill ett patent på den första kuvertvikningsmaskinen.[2]

Kuvert förekommer med fukthäftande eller självhäftande klaff och med eller utan fönster. Det finns även olika standardstorlekar (exempelvis är ett C4-kuvert lagom stort för att rymma ett A4-ark.)

Kuvert för skriftligt meddelande, avsett att befordras i slutet omslag.

Värdekuvert

[redigera | redigera wikitext]

Kuvert för värdehandlingar och andra dokument.

Fönsterkuvert

[redigera | redigera wikitext]
Ett fönsterkuvert.

Fönsterkuvert är ett kuvert med ett genomskinligt fönster genom vilket mottagarens adress syns. Fönsterstandarder är V2, H2 och H3. Ordet fönsterkuvert användes av Posten först i Bihang till Kungl. Generalpoststyrelsens Cirkulär N:r 53 från 1908. Där står så här:

”På förekommen anledning meddelas härigenom, att, därest från utlandet till svensk postanstalt ankommer vanligt bref, inneslutet i genomskinligt omslag och med adressen anbragt å brefinnehållet, försändelsen skall, när adressuppgiften kan utan svårighet afläsas, befordras till adressaten.”

I KGPS Cirkulär nr 23 från 1911 talas om ”Användning af s.k. fönsterkuvert”.

Korsbandskuvert

[redigera | redigera wikitext]

Äldre typ av kuvert för tryckalster och andra inlagor, avsedda att befordras öppet i ett om brevkuvert påminnande omslag. Korsband var en postterm för denna typ av försändelse. Det kunde vara fråga om tidningar eller andra trycksaker. Det fanns även masskorsband, numera massbrev.

Format Höjd (mm) Bredd (mm) Avsett innehåll
B4 250 353 C4
C4 229 324 A4
C5 162 229 A5
C6 114 162 A6
C4M 229 318
C64M 114 318
CE4 229 310
CE64 114 310
E4 220 312
E5 155 220
E6 110 155
E56 155 155
E65 110 220 A4, långsida vikt i 3
EC5 155 229
EC45 220 229
R7 120 135
S4 250 330
S5 185 255
S65 110 225
X5 105 216
EX5 155 216

Sopsortering

[redigera | redigera wikitext]

Förbrukade kuvert ska inte lämnas till återvinning. Anledningen är dels att kuvert inte ingår i producentansvaret för förpackningar och tidningar, och dels att klistret på kuverten skapar problem för återvinningsmaskinerna. Alla kuvert, inklusive fönsterkuvert, slängs därför som hushållssopor alternativt brännbart.[3]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Tranvik, John, Kuvert: Kuvertets utveckling under 4000 år – från lerfodral till flerfärgstryckta papperskuvert. Stockholm 1997. ISBN 91-630-5412-4.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]