Hoppa till innehållet

Hédi Fried

Från Wikipedia
Hédi Fried
Hédi Fried 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm på seminariet "Vägen till Förintelsen" med anledning av 70-årsdagen av Fredsdagen i Europa.
Hédi Fried 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm på seminariet "Vägen till Förintelsen" med anledning av 70-årsdagen av Fredsdagen i Europa.
FöddHédi Szmuk
15 juni 1924
Kungariket Rumänien Sighet, Rumänien
Död19 november 2022 (98 år)
Sverige Stockholm, Sverige
YrkePsykolog, författare
NationalitetSverige, Kungariket Rumänien, Kungariket Ungern och Rumänien
SpråkSvenska, rumänska och ungerska
GenrerMemoar och faktabok
PriserSerafimermedaljen
Raoul Wallenberg-priset
Illis Quorum
HemortStockholm
SläktingarLivia Fränkel (syster)
WebbplatsHédi Fried

Hédi Fried, född Szmuk den 15 juni 1924 i Sighet i Rumänien, död den 19 november 2022 i Bromma distrikt, Stockholm,[1] var en svensk psykolog, författare och förintelseöverlevare. Hon var känd för sitt opinionsbildande arbete mot rasism.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hédi Fried var av judisk börd och dotter till fabrikören Ignatz Szmuk och Frida, född Klein. Hon föddes och växte upp i staden Sighet, dagens Sighetu Marmației, i ett landområde som efter första världskriget överfördes från Ungern till Rumänien. År 1940 återfördes Sighet till Ungern, då allierat med Nazityskland. Ett judiskt getto inrättades i staden den 18–20 april 1944 sedan Tyskland ockuperat Ungern; uppskattningsvis 14 000 judar från staden och byarna runtomkring fanns i gettot. En månad senare, den 17–21 maj[3] (i Frieds fall ibland noterat som 14 maj)[2] deporterades alla gettots invånare till Auschwitz, där de flesta, även Frieds föräldrar,[4] gasades till döds. Men Hédi Fried och hennes syster Livia (född 1927), senare gift Fränkel, tillhörde överlevarna och de var i Bergen-Belsen[2] när de den 15 april 1945 befriades av brittiska trupper.[5] I juli samma år kom de till Sverige med Röda kors-båten[2] M/S Rönnskär.

Studier, yrkesgärning och författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Fried, som hade tagit lärarexamen i Miskolc 1943, blev fil. kand. i psykologi och pedagogik vid Stockholms högskola 1957 samt fil. lic. i psykologi 1980. Vid sidan av sin yrkesgärning som psykolog vittnade hon under senare delen av sitt liv om sin tid i koncentrationsläger och verkade på olika sätt mot rasism.[2] Hon var sedan tidigt 1990-tal en flitig föreläsare kring demokratifrågor och Förintelsen.

Fried hade sedan tolv års ålder skrivit dagbok, men i lägret saknades papper. Efter ankomsten till Sverige tog Fried upp sitt skrivande, vilket blev ett sätt att bearbeta upplevelser.[5] Från 1992 utgav hon ett antal böcker om demokratifrågor och sina erfarenheter som förintelseöverlevare. Den lösa trilogin Skärvor av ett liv (1992), Livet tillbaka (1995) och Ett tredje liv (2002) kretsar kring olika skeden i hennes liv. Livets pendel från 2003 är en mer filosofisk betraktelse. 2017 utkom Frågor jag fått om Förintelsen. Två år senare utkom barnboken Historien om Bodri om ett barn (Hédi), hennes hund (Bodri) och hur deras tillvaro på 1930-talet alltmer hamnar i skuggan av en politiker (Adolf Hitler) som anser att alla inte har samma värda; boken är illustrerad av Stina Wirsén.[6]

År 2015 var Fried värd för Sommar i P1.[7]

Strax före valet 2018 besöktes Fried av Ulf Kristersson, varefter hon enligt Dagens Nyheter konstaterade följande: "Han bedyrade att han aldrig, aldrig kommer gå med på något samröre med SD."[8][9] Kristersson menade att han misstolkats,[10] vilket Fried enligt honom höll med om.[11][12]

Familj, verksamhet som företagare och frånfälle

[redigera | redigera wikitext]

I ghettot i Sighet träffade hon Michael Alexander Fried som också överlevde förintelsen. De gifte sig och fick tre söner.[13] När han avled 1963 blev Hédi Fried ensamstående mor till en son på 12 år och tvillingar på 10 år. Hon var själv 39 år gammal och bestämde sig för att lämna psykologin och istället ta över makens företag som sålde medicinsk utrustning. Efter tio år sålde hon firman till ett internationellt företag och återgick efter en tid till psykologin och avslutade sina studier. År 1994 grundade hon en stiftelse som bär makens namn, Michael A. Frieds stiftelse, och som arbetar för att motverka främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.[14]

Hon avled 2022, 98 år gammal.[15][16][17]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Fried mottog ett antal priser och utmärkelser. 1998 tilldelades hon Illis quorum av Sveriges regering, och året därpå utnämndes hon till Årets europé i Sverige. 2002 blev hon hedersdoktor vid Stockholms universitet, 2015 mottog hon Raoul Wallenbergs pris och fyra år senare Serafimermedaljen.[2] Nedan följer en mer komplett lista.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ https://www.ratsit.se/19240615-Hedi_Fried_Bromma/2W19PaidFetx85QXbKBmVwJt-FWN5c5Zl41Uu1ymEs0
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Hédi Fried”. www.nok.se. http://www.nok.se/forfattare/f/hedi-fried/. Läst 28 september 2021. 
  3. ^ ”Sighet” (på engelska). encyclopedia.ushmm.org. https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/sighet. Läst 28 september 2021. 
  4. ^ https://www.expressen.se/nyheter/livia-frankel-90-ar-en-av-forintelsens-overlevande/
  5. ^ [a b] Burman, Cecilia (25 oktober 2017). ”Hédi Fried: ”Jag har en plikt att berätta””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hedi-fried-jag-har-en-plikt-att-beratta. Läst 28 september 2021. 
  6. ^ Sagor i barnradion (27 januari 2020). ”Historien om Bodri - Sagor i Barnradion”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-bodri. Läst 28 september 2021. 
  7. ^ ”Hédi Fried - sommarvärd”. Sveriges Radio P1. 8 juli 2015. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571823?programid=2071. Läst 18 juni 2018. 
  8. ^ Johar Bendjelloul. ”Hédi Fried: Vi måste förstå att demokratin är hotad”. Arkiverad från originalet den 7 september 2018. https://web.archive.org/web/20180907050732/https://www.dn.se/nyheter/politik/hedi-fried-vi-maste-forsta-att-demokratin-ar-hotad/. Läst 20 november 2022.  Dagens Nyheter, 7 september 2018.
  9. ^ Alexandra Carlsson Tenitskaja. ”Hédi Fried: Besviken på Ulf Kristersson”. Arkiverad från originalet den 5 december 2019. https://web.archive.org/web/20191205060505/https://www.dn.se/nyheter/politik/hedi-fried-besviken-pa-ulf-kristersson/. Läst 20 november 2022.  Dagens Nyheter, 5 december 2019.
  10. ^ Ulf Kristersson. ”Idag var sista dagen på jobbet”. Arkiverad från originalet den 22 december 2019. https://web.archive.org/web/20191222001629/https://www.facebook.com/UlfKristerssonM/posts/2564453123790362. Läst 20 november 2022.  facebook.com, 20 december 2019.
  11. ^ Aktuellt kl 21 (vid 9m8s) den 20 november 2022, Sveriges Television. Reportern sade "[2018] uppmärksammades ett möte mellan Hédi Fried och Ulf Kristersson, där det rapporterades om att han ska ha lovat henne att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. Ulf Kristersson sade senare att han misstolkats, vilket Hédi Fried höll med om."
  12. ^ Arash Mokhtari. ”Kristersson om uteslutningen av SD: 'För mig gick topplocket'”. Arkiverad från originalet den 22 december 2019. https://web.archive.org/web/20191222145839/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-m-om-beslutet-bakom-att-traffa-akesson-sd. Läst 20 november 2022.  Sveriges Television, 21 december 2019.
  13. ^ ”Hédi överlevde Förintelsen”. www.expressen.se. 26 januari 2007. https://www.expressen.se/nyheter/hedi-overlevde-forintelsen/. Läst 9 juni 2023. 
  14. ^ ”Nyheter”. Michael A. Frieds stiftelse. 3 februari 2023. https://www.friedsstiftelse.se/nyheter. Läst 9 juni 2023. 
  15. ^ ”Hédi Fried har avlidit”. SVT Nyheter. 20 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/hedi-fried-har-avlidit. Läst 20 november 2022. 
  16. ^ https://www.dn.se/kultur/hedi-fried-ar-dod-blev-98-ar/
  17. ^ https://bulletin.nu/korn-h-di-fried-gav-livsmod-genom-sin-tro-pa-det-goda
  18. ^ ”Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn”. Regeringskansliet, Sverige. 2006. https://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn. Läst 13 februari 2019. 
  19. ^ ”Hédi Fried och Anita Dorazio tilldelade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens utmärkelse Eldh-Ekblads fredspris”. Svenska Dagbladet. 23 maj 1999. https://www.svd.se/arkiv/1999-05-23/6. Läst 18 juni 2018. 
  20. ^ ”Svenska Europarörelsen - Årets Europé”. Svenska Europarörelsen. https://svenskaeuroparorelsen.se/arets-europe/. Läst 13 februari 2019. 
  21. ^ ”De delar på årets Wallenberg-pris”. Minoritet.se. 7 september 2015. https://www.minoritet.se/arets-raoul-wallenbergpristagare-utsedda. Läst 28 september 2021. 
  22. ^ ”En kväll tillägnad Minnesdagen för Förintelsens offer på Rumänska kulturinstitutet i Stockholm”. Rumänska kulturistitutet. 26 januari 2016. http://www.icr.ro/stockholm/evenimente-dedicate-zilei-de-comemorare-a-victimelor-holocaustului-la-icr-stockholm/sv. Läst 15 oktober 2018. 
  23. ^ Örn, Peter (14 december 2017). ”Hédi Fried tilldelas Olof Palmepriset 2017”. Psykologtidningen. http://psykologtidningen.se/2017/12/14/hedi-fried-tilldelas-olof-palmepriset-2017/. Läst 28 september 2021. 
  24. ^ Dr. Hans-Jürgen Heimsoeth (1 mars 2017). ”Tal vid överlämnande av ”Förbundsrepubliken Tysklands Förtjänstkors I. Klass” till Hédi Fried den 1 mars 2017”. Tyska ambassaden i Stockholm. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20171014183259/http://www.stockholm.diplo.de/Vertretung/stockholm/sv/00/Seite__Rede__Botschafter__170203-sv.html. Läst 15 oktober 2018. 
  25. ^ ”Hédi Fried, Saadia Hussain och Alexandra Pascalidou bland Stockholms stads kulturpristagare 2018”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 31 december 2019. https://web.archive.org/web/20191231120837/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/hedi-fried-saadia-hussain-och-alexandra-pascalidou-bland-stockholms-stads-kulturpristagare-2018-2510630. Läst 31 december 2019. 
  26. ^ ”Årets Aaron Isaac-pris tilldelas statsminister Stefan Löfven”. Judiska Församlingen i Stockholm. Arkiverad från originalet den 5 november 2021. https://web.archive.org/web/20211105210938/https://jfst.se/om-oss/nyheter/%C3%A5rets-aaron-isaac-pris-tilldelas-statsminister-stefan-loefven/. Läst 7 november 2021. 
  27. ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2019”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 28 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190128191311/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019pressmeddelanden/medaljforlaningar28januari2019.5.7ce04b63167c576df6c1328e.html?fbclid=IwAR2PhimYZNjzyCWjTXohEKnvXiI24efXbbVf5PwWnSFF9XUcJqZaJopPmnE. Läst 28 januari 2019. 
  28. ^ ”Torgny Segerstedts Frihetspenna tilldelas Hédi Fried – Medarbetarportalen”. medarbetarportalen.gu.se. 2019. https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/kalendarium-detalj/?eventId=70137005744&skipSSOCheck=true&referer=https://www.google.com/. Läst 28 september 2021. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hédi_Fried&oldid=56064086”