Gunnar Kieri
| Gunnar Kieri | |
| Född | 31 december 1928 Kuivakangas i Övertorneå kommun |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1972 – |
| Släktingar | Katarina Kieri (brorsdotter) |
Gunnar Valdemar Kieri, född 31 december 1928 i Kuivakangas i Övertorneå kommun, är en svensk författare bosatt i Jämtön utanför Råneå i Luleå kommun.
Kieri har bland annat arbetat som skogsarbetare, metallarbetare och fotograf. Han debuterade relativt sent med 1:a arbetskompaniet, Storsien, 1972 som han skrev tillsammans med Ivar Sundström och som är en dokumentär om internering av kommunister i Sverige under andra världskriget. Romanerna Av dig blir det ingenting, Jag ska ändå inte stanna, Varför skulle jag ljuga och Är han inte svensk? är en självbiografisk serie. Han har även skrivit böcker om Tornedalens historia.
Sällskapet Gunnar Kieris vänner bildades 2011. Ordförande är Lennart Rohdin.[1][2]
Gunnar Kieri är farbror till författaren Katarina Kieri.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1972 – 1:a arbetskompaniet, Storsien
- 1974 – Vi lovar att inte svika
- 1976 – Av dig blir det ingenting
- 1978 – Jag ska ändå inte stanna
- 1979 – Någon måste göra det
- 1981 – Plötsligt en dag
- 1982 – Varför skulle jag ljuga
- 1985 – Är han inte svensk?
- 1987 – Var som folk
- 1990 – Pil med järnskodd spets
- 1993 – Färden mot Jukkasjärvi
- 1996 – Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia. Urval och bearbetning av Bror Muotkas samlade material.
- 1998 – När tranorna vänder åter
- 2001 – Bara ett liv
- 2004 – Nimrods källa
- 2010 – Finnmarken brinner – Ruija pallaa
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1976 – Rörlingstipendiet
- 1982 – Landsbygdens författarstipendium
- 1985 – Östersunds-Postens litteraturpris
- 1991 – Hedenvind-plaketten
- 1997 – Norrbottens läns landstings heders- och förtjänststipendium