Hoppa till innehållet

Eric Grate

Från Wikipedia
Eric Grate
Erik Grate (till höger) med arkitekt Ture Ryberg 1958
Född14 augusti 1896[1][2][3]
Klara församling[2][4], Sverige
Död3 augusti 1983[1][3][5] (86 år)
Stockholm[6]
Medborgare iSverige[7][8]
SysselsättningMålare[9], skulptör[9], grafiker[9]
Noterbara verkBergslagsurnan, Sommaren, Snäckfågel, Våren (skulptur av Eric Grate), Vindarnas grotta och Det entomologiska kvinnorovet
BarnPontus Grate (f. 1922)
SläktingarSigne Bohman (syskon)[2]
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1945)
Sergelpriset (1960)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Eric Gustav Grate, född 14 augusti 1896 i Stockholm, död 3 augusti 1983 i Solna, var en svensk skulptör, tecknare, målare och grafiker.

Väntorp, Ulriksdal, Eric Grates ateljé.

Eric Grate var son till civilingenjör Georg Erikson och Hilma Erikson, född Bredberg, bror till Signe Bohman samt far till Pontus Grate. Han gifte sig första gången 1922 med Astri Nordgren, andra gången 1937 med Marianne Peyron och tredje gången 1976[10] med Ann-Margret Kirsebom, född Bergendahl (1920–2014).[11] Grate är begravd på Ulriksdals begravningsplats.[12][13]

År 1968 flyttade Grate till VäntorpUlriksdals slottsområde i Solna. Där hade han sin ateljé och levde de sista femton åren av sitt liv, till sin död 1983. Sedan oktober 1993 finns Eric Grates park, en skulpturpark på Centralvägen 15 mitt i Solna Centrum. De tre bronsskulpturerna Oberon, som köptes in av Solna stad 1979, Nike de Sant Andria och Sparvguden finns i parken.[14]

Grate finns representerad vid Norrköpings konstmuseum[15] med oljemålningen Lustgård, och Västerås konstmuseum[16].

Eric Grate avlade studentexamen 1916 och studerade därefter en tid vid Tekniska skolan innan han gick över till studier vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1917–1921. Han företog därefter en studieresa som stipendiat i Danmark och gjorde därefter studieresor till Tyskland, framför allt München, och till Österrike, Spanien, Italien och Grekland. Under tiden i Tyskland sysslade Grate främst med kubistiskt måleri och skulpturexperiment. Han började även influeras av klassisk skulptur.[17] Han bodde i Paris 1924–1933. Där hade han sällskap av andra svenska konstnärer som Nils Dardel, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Otto G. Carlsund och Otte Sköld. Under den här tiden kom han att influeras av samtida franska skulptörer som Aristide Maillol och Charles Despiau.[17] 1936 blev han ledamot av Konstakademien[17], där han 1941–1951 även var professor. 1952–1955 var han ledamot av Statens konstråd, från 1954 ledamot av Thielska galleriets styrelse.[18]

Eric Grate har utfört ett flertal offentliga skulpturer i Sverige. Det mest uppmärksammade är verket Det entomologiska kvinnorovet vid entrén till Karolinska Institutet i Solna 1958.[18]

Jag måste tillstå och gör det med stor glädje att denna första kontakt med den stora grekiska skulpturen sådan jag upplevde den i Olympia blev för många år framåt av avgörande betydelse. Jag fick en känsla av att jag var tvungen att börja på ny kula i byggande av skulptur. Ompröva hela min inställning, Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna.
– Eric Grate vid 78 års ålder om sin ungdoms studieresa till Grekland


Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
Tre fåvitska jungfrur i Mästarnas Park i Hällefors
Snäckfågel, Stora Torg i Eslöv
  • Pontus Grate och Ragnar von Holten : Eric Grate, Sveriges allmänna konstförenings årsbok 1978, Uddevalla 1978
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962 s. 366-367
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6g181kk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Nacka (AB) AIIa:3 (1896-1900) Bild 690 / sid 775 (AID: v88833.b690.s775, NAD: SE/SSA/1542), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 4 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: grate-eric-gustaf.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 maj 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Grate, Eric, Grove Art Online, 12 januari 2018, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T034122.[källa från Wikidata]
  6. ^ Union List of Artist Names, 4 mars 2013, ULAN: 500122253, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
  8. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26070, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  11. ^ ”Lidingö stad: Hemtjänstbladet nr 8, 2012”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131019123503/http://www.lidingo.se/download/18.2493972d13b1df01aa0170d/Hemtj%C3%A4nstbladet_8_l%C3%A5guppl%C3%B6st%2Btill%2Bwebben.pdf. 
  12. ^ FinnGraven
  13. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.154 har Solna kyrkogård
  14. ^ Dagens Nyheter, 1993-10-14, Erik Grate får egen park i Solna.
  15. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020 
  16. ^ ”Columbi hemfärd IV”. Västerås konstmuseum, Digitalt Museum. https://digitaltmuseum.se/0210413538490/columbi-hemfard-iv-skulptur. Läst 19 mars 2024. 
  17. ^ [a b c] Grate, Eric i Svenska män och kvinnor (1946)
  18. ^ [a b] Eric Grate i Konstnärslexikonett Amanda.
  19. ^ Örebro läns museum
  20. ^ Nationalmuseum
  21. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Pontus Grate: Under grekisk himmel - Eric Grate och antiken. Kristianstad 2005 ISBN 91-7203-722-9
  • Pontus Grate och Ragnar von Holten: Eric Grate. Sveriges Allmänna Konstförening nr 87. Uddevalla 1978
  • Ragnar von Holten: Surrealismen i svensk konst. Carlssons Bokförlag, Stockholm 1969
  • Ragnar von Holten, Sven Sandström m fl: Eric Grate Skulptur. Kalejdoskop förlag, Malmö 1990 ISBN 91-7936-042-4
  • En bok om Eric Grate. Allhelms, Malmö 1963. Med bidrag av Gunnar Ekelöf med flera. Även bibliofilupplaga med 99 numrerade exemplar med en signerad originaletsning

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]