Hoppa till innehållet

Bengt af Klintberg

Från Wikipedia
Bengt af Klintberg
Bengt af Klintberg 2014.
Bengt af Klintberg 2014.
Född25 december 1938 (85 år)
Stockholm
YrkeEtnolog, författare, konstnär
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1959–
Make/makaKatarina af Klintberg (g. 1965)
BarnDaniel af Klintberg
Karin af Klintberg
Elin af Klintberg
SläktingarGunila Axén (syster)
Manne af Klintberg (bror)

Bengt Knut Erik af Klintberg, född 25 december 1938 i Sankt Görans församling i Stockholm, är en svensk etnolog, författare och konstnär.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

af Klintberg blev fil. kand. vid Stockholms universitet 1962, och var därefter anställd vid Nordiska museet 1962–64 samt senare 1973–74, då han ledde arbetet med Nordiska museets folkminnessamling. Från 1964 var han frilansmedarbetare vid Sveriges Radio.[1] Under 1960-talet var han också verksam inom den internationella konströrelsen Fluxus och har kallats Sveriges enda Fluxuskonstnär, trots att även Öyvind Fahlström var verksam inom rörelsen.[2] Åren 1967–87 undervisade han i folkloristik vid Stockholms universitet, och 1982 var han gästprofessor vid University of California, Berkeley i USA.[1]

Bland den svenska allmänheten är af Klintberg kanske mest känd som författare till böcker om vandringssägner, så kallade ”klintbergare”, och som programledare i radioprogrammet Folkminnen 1990–2005.

af Klintberg är sedan 1993 ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, och blev 2000 hedersdoktor vid Stockholms universitet.[1] Han tilldelades professors namn 2006.[2]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Bengt af Klintberg är son till direktör Rolf af Klintberg och friherrinnan Carin Knutsdotter Leijonhufvud, samt äldre bror till textilformgivaren Gunila Axén och clownen Manne af Klintberg. Han är far till Daniel af Klintberg, Karin af Klintberg och Elin af Klintberg. Sedan 1965 är han gift med Katarina af Klintberg, född Sandberg.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Stigar (Stockholm: Norstedt, 1959)
  • Ormkungens krona (Stockholm: Norstedt, 1961)
  • Svenska trollformler (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1965)
  • Stockholmsspelet: dikter, dagbok, events 1961–1966, foto Sven Åsberg (Stockholm: Norstedt, 1966)
  • Magisk diktteknik: tre exempel (Stockholm: förf., 1967)
  • Tall-Maja, foto Agneta Ekman (Stockholm: Geber, 1967)
  • Dikter (Stockholm: Författarcentrum, 1968)
  • Gasten i svensk folktradition (Stockholm: Institutet för folklivsforskning, 1973)
  • Vad folkdiktningen berättar om folkets liv förr (Stockholm: Arkivet för folkets historia, 1973)
  • Harens klagan och andra uppsatser om folklig diktning (Stockholm: PAN/Norstedt, 1978)
  • Skogsdykaren, foto tills. m. Olle Tesch (Stockholm: Norstedt, 1979)
  • Botare: en bok om etnomedicin i Norden, tills. m. Bente Gullveig Alver (Stockholm: LT/Institutet för folklivsforskning, 1980)
  • Oknytt: gamla folksägner, ill. Ewa Östergren (Stockholm: Gidlund, 1983)
  • Skogsmusen och husmusen och andra gamla djursagor, ill. Ewa Östergren (Stockholm: Gidlund, 1984)
  • Hejnumkärringen (Stockholm: Institutet för folklivsforskning, 1985)
  • Kvinnan som var gift med en varulv och andra folksägner, ill. Ewa Östergren (Stockholm: Gidlund, 1985
  • Råttan i pizzan 1986
  • När King-Kong spelar ping-pong, ill. Gunila Axén (Stockholm: Gidlund, 1988)
  • Sagan om Rane, foto Georg Sessler (Stockholm: Gidlund, 1990)
  • En tjottablängare mellan lysmaskarna: något om ekensnacket i litteratur och folklore (Stockholm: Höjering, 1991)
  • Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid (Stockholm: Norstedt, 1994)
  • Guldvagnen på sjöbottnen: en skattsägen och dess bakgrund (Älvsjö: Julboken produktion, 1997)
  • Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer (Stockholm: Norstedt, 1998)
  • Namnen i almanackan (Stockholm: Norstedt, 2001)
  • Rebecka och tigern: berättelser från 1900-talets mitt (Stockholm: Atlantis, 2001)
  • Glitterspray och 99 andra klintbergare, ill. Bengt Malmström (Stockholm: Atlantis, 2005)
  • Ord i snön: dikter, red. tills. m. Jonas Ellerström (Lund: Ellerström, 2006)
  • Svensk fluxus = Swedish fluxus (Stockholm: Rönnells antikvariat, 2006)
  • Folkminnen (Stockholm: Atlantis, 2007)
  • Vår tids folkkultur, tills. m. Ulf Palmenfelt (Stockholm: Carlsson, 2008)
  • Jungfru Maria gick i gräset: trollformler mot ormbett, tills. m. Ritwa Herjulfsdotter; ill. Agneta Flock (Lund: Ellerström, 2010)
  • Kring Uttran (Stockholm: Atlantis, 2011)
  • Hylla (Stockholm: Atlantis, 2014)
  • Blodet isar, tills. m. Emelie Östergren (Stockholm: Rabén & Sjögren, 2016)
  • Byta namn?: 800 efternamnsförslag med kommentarer (Stockholm: Carlsson, 2016)
  • Kvinnan som inte ville ha barn: sagotypen ATU 755, ”sin and grace”, i muntlig tradition och litterära verk (Uppsala: Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2016)
  • Blek taggsvamp: dikter (Lund: Ellerström, 2017)
  • Lekande hundar: 52 haikudikter, ill. Jordana Loeb (Stockholm: förf., 2018)
  • Verser i svenska poesialbum 1820–1970 (Uppsala: Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2018)
  • Påskharen: folklore om årets dagar, månens fläckar och nedpålade döda (Stockholm: Atlantis, 2018)
  • Tre Aspenströmstudier (Ludvika: Dualis, 2020)
  • Vänster hand och motsols: magiska riter från förr (Lund: Ellerström, 2020)
  • Trolldom, mord och mirakel: tio folkminnesstudier (Stockholm: Carlsson, 2021)
  • Ett år i taget (Hestra: Isaberg, 2022)

Medverkande

[redigera | redigera wikitext]
  • Sju röster om Almqvist: efter samtida vittnesbörd, red.; foto Beata Bergström (Stockholm: Nordiska museet, 1966)
  • Svensk folkpoesi, red. tills. m. Finn Zetterholm (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1971)
  • Svenska folksägner, red. (Stockholm: PAN/Norstedt, 1972)
  • Till naturen: en antologi i svensk naturlyrik, red.; foto Thomas Tidholm (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1972)
  • Tro, sanning, sägen: tre bidrag till en folkloristisk metod, red. (Stockholm: PAN/Norstedt, 1973)
  • Nordisk folktro: studier tillägnade Carl-Herman Tillhagen 17 december 1976, red. (Stockholm: Nordiska museet, 1976)
  • Du är rosen, jag är törnet…: verser för poesialbumet, red. (Stockholm: B. Wahlström, 1977)
  • Fula visboken: 50 folkliga erotiska visor, red. tills. m. Christina Mattsson (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1977)
  • Hallå där – köp blåbär!: rim och ramsor, red.; ill. Bengt Malmström (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1980)
  • Nordsägner, red. (Helsingfors: Föreningarna Nordens förbund, 1983)
  • Pelle Plutt: ramsor och rim från gator och gårdar, red.; ill. Eva Eriksson (Stockholm: Tiden, 1983)
  • Jättar och vättar: en antologi: dikter om folktrons väsen (Stockholm: Bromberg, 1986)
  • Råttan i pizzan: folksägner i vår tid, ill. Marie-Louise de Geer Bergenstråhle (Stockholm: Norstedt, 1986)
  • Folklorens betydelse: föredrag vid NIF:s fjärde ämneskonferens på Hässelby slott 24–26.2.1984, red. (Stockholm: Norstedt, 1987)
  • Sigurd Erixon, Offerkast och bjudhammare: uppsatser om folklig tro och sed, red. tills. m. Åke Hultkrantz (Stockholm: Nordiska museet, 1988)
  • Cabaret Hodell: en vänbok, red. tills. m. Torsten Ekbom (Stockholm: Författarförlaget Fischer & Rye, 1989)
  • Folkloristisk brevlåda: lyssnarbrev, red. (Stockholm: Norstedt, 1991)
  • Flugor: en antologi, red.; ill. Ulla Fries (Upplands Väsby: Rye, 1995)
  • En liten väderbok, red.; ill. Agneta Flock (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1996)
  • Collegium curiosorum novum: trettio år, 1976–2006, red. tills. m. Karl Fredga (Stockholm: Atlantis, 2006)
  • Svenska sagor och sägner 7: sagor från Södermanland upptecknade av Gustaf Ericsson, red. (Uppsala: Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2011)
  • Svenska gåtor 2: gåtor insända till tidningen Land, red. (Uppsala: Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2012)
  • Aspekter på ordspråk: föredrag vid ett symposium i Uppsala 27–28 april 2011, red. tills. m. Lars-Erik Edlund (Uppsala: Kungl. Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2012)
  • Anna Snövit i berget: folksagor från Bohuslän, red.; ill. Ewa Östergren (Göteborg: Korpen, 2023)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Lena Jönsson, red (2000). Vem är det: svensk biografisk handbok 2001. Stockholm: Kunskapsförlaget/Norstedts. sid. 622–623. https://runeberg.org/vemardet/2001/0622.html. Läst 29 oktober 2023 
  2. ^ [a b] ”Bengt af Klintberg - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bengt-af-klintberg. Läst 27 juli 2020. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bengt_af_Klintberg&oldid=55951066”