Astrid av Sverige
| Astrid av Sverige | |
|---|---|
| |
| Foto ur boken Kronprinsessan Astrid (Stockholm, 1926). | |
| Regeringstid | 23 februari 1934– 29 augusti 1935 (1 år och 187 dagar) |
| Företrädare | Elisabeth av Bayern |
| Efterträdare | Fabiola av Belgien |
| Gemål | Leopold III av Belgien (vigda 4 november (borgerligt) och 10 november (kyrkligt) 1926) |
| Barn | Joséphine-Charlotte, storhertiginna av Luxemburg Baudouin av Belgien Albert II av Belgien |
| Personnamn | Astrid Sofia Lovisa Thyra |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Prins Carl, hertig av Västergötland |
| Mor | Ingeborg av Danmark |
| Född | 17 november 1905 Stockholm, Sverige |
| Religion | Romersk-katolska kyrkan |
| Död | 29 augusti 1935 (29 år) Küssnacht, Schweiz |
| Begravd | Église Notre-Dame de Laeken, Laeken, Belgien |
| |
| |
Astrid Sofia Lovisa Thyra,[1] född 17 november 1905 i Arvfurstens palats i Stockholm, död 29 augusti 1935 i Küssnacht, var prinsessa av Sverige, hertiginna av Brabant 1926–1934 samt drottning av Belgien 1934–1935.
Astrid var yngsta dotter till prins Carl och sondotter till Oscar II. Hon gifte sig 1926 med Belgiens kronprins Leopold, med vilken hon fick tre barn. Hon omkom i en bilolycka i augusti 1935 med kung Leopold vid ratten som dock överlevde med mindre blessyrer.
Uppväxt
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Prinsessan Astrid föddes den 17 november 1905 på Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.[2] Hon var prins Carls tredje dotter efter Märtha och Margaretha. Med sina systrar och yngre bror Carl växte Astrid upp på Djurgården i den så kallade Byströms villa, senare också kallat prins Carls palats. Där bodde de fram till 1923, då familjen av ekonomiska skäl lämnade huset. Somrarna tillbringade familjen på Villa Fridhem vid Bråvikens norra strand.
Under uppväxten lärde sig Astrid bland annat franska, spela piano och dansa balett. Efter den kyrkliga konfirmationen 1923 gick hon praktiska kurser, bland annat i sömnad. Efter nyår 1925 började Astrid en fyramånaders kurs i barnavård.
Äktenskap
[redigera | redigera wikitext]
I mars 1926 gjorde den belgiska drottningen Elisabeth ett anonymt besök i Stockholm tillsammans med sin son kronprins Leopold. När de besökte Elisabeths väninna, Astrids mor Ingeborg, fick Astrid för första gången träffa Leopold. De möttes igen i samband med ett dop i Paris och den belgiske kung Albert bjöd in prinsessan Ingeborg med döttrarna Märtha och Astrid att stanna några dagar på ett av kungens sommarslott. Samma sommar blev också Leopold inbjuden att besöka Sverige igen och stanna några veckor på Fridhem. Leopold vistades i Sverige anonymt och presenterades för besökande som en belgisk löjtnant på studieresa. Hemligheten kom dock så småningom ut och det stod klart att det fanns en romans mellan den belgiske kronprinsen Leopold och prinsessan Astrid. Den 21 september 1926 eklaterades förlovningen mellan paret.
Redan den 4 november hölls den borgerliga vigseln i Rikssalen på Stockholms slott, för övrigt den första borgerliga i slottet, förrättad av Stockholms borgmästare Carl Lindhagen. Efter bröllopsmiddagen på kvällen lämnade det belgiska kungaparet och kronprinsen Stockholm och återvände till Belgien för att förbereda den kyrkliga vigselceremonin i Bryssel. Prinsessan Astrid tog sig via Malmö med den svenska kryssaren HMS Fylgia till Antwerpen där hon togs emot av tusentals väntande människor. Den 10 november vigdes paret i domkyrkan Sainte Gudule i Bryssel, förrättad av ärkebiskop van Roey.
Hertiginna av Brabant
[redigera | redigera wikitext]
Kronprinsparet bosatte sig därefter på slottet Stuyvenberg i Laeken i Bryssel. De hade också tillgång till en villa i badorten Le Zoute, ett lustslott i Ciergnon och en sommarvilla i Oostende. Efter julen 1926 inledde paret ett omfattande resande i Belgien för att Astrid och det belgiska folket skulle lära känna varandra bättre. I december 1928 reste kronprinsparet till Ceylon, Singapore, Java och Nya Guinea och återkom inte till Belgien förrän i maj 1929. År 1932 gjorde paret ett tre månader långt besök i Belgiska Kongo.
I oktober 1927 föddes parets första barn, Joséphine-Charlotte. På hösten 1930 föddes Baudouin och sommaren 1934 Albert. Varje sommar besökte hon Fridhem i Sverige tillsammans med barnen ett par veckor.
Drottning
[redigera | redigera wikitext]
Efter kung Alberts plötsliga död i februari 1934 blev Leopold Belgiens kung och Astrid blev drottning. Den 23 februari fick Leopold avlägga eden i Palais Législatif i Bryssel där han fick lova att följa konstitutionen. Som drottning fick Astrid ytterligare representativa plikter. Astrid tog initiativ till bildandet av Committé National des Secours som ordnade en insamling för att hjälpa fattiga och nödlidande. Astrid skänkte personligen en halv miljon franc, totalt samlade organisationen in 10 miljoner franc.
Död
[redigera | redigera wikitext]Den 29 augusti 1935 befann sig paret i Schweiz för att göra en utflykt i Alperna. Efter att ha lämnat sin villa var paret på väg mot Küssnacht vid Vierwaldstättersjön. Kungen körde och Astrid satt i framsätet bredvid honom med en karta i knäet. När kungen hade kastat en snabb blick på kartan hade bilen sladdat till, kört av vägen och kört rakt in i ett träd. Astrid kastades ur bilen mot trädet och dog ögonblickligen.[3]
Den 3 september ägde begravningshögtidligheterna rum i domkyrkan Saints-Michel-et-Gudule i Bryssel.[4] Efter ceremonin ägde jordfästningen rum i Vårfrukyrkan i Laeken.[5]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 1128 Astrid är uppkallad efter henne.[6]
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Författaren och prästen Martin Liljeblad — om kontroverser om spiritistiska böcker och fotografier.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ wikisource:sv:Boken om Astrid, s. 12
- ^ ”Prinsessan Astrid”. kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/kungl.-huset/atten-bernadotte/prinsessan-astrid. Läst 24 april 2023.
- ^ "Landssorg har drabbat Sverige och Belgien. Drottning Astrid omkommen vid bilolycka. Konungen framförde sorgebudet till prinsessan Ingeborg." Smålanda Allehanda 30 augusti 1935, sid 1 och 5.. Läst 24 oktober 2018
- ^ "Drottning Astrids sista färd. Tre kronprinsar och tjugo medlemmar av kungahus närvarande." Värnamo Nyheter 5 september 1935, sid 5. Läst 24 oktober 2018
- ^ "Ett folk i djup sorg följde sin avhållna drottning till graven. Den sårade konungen gick ensam närmast efter kistan. - Nu vilar stoftet i kryptan i Laeken." Smålandsposten 5 september 1935, sid 9. Läst 24 oktober 2018.
- ^ Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 94. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA94&dq=1128+Astrid&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=1128%20Astrid&f=false. Läst 30 mars 2024
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Boken om Astrid. Den svenska prinsessan som blev belgiernas drottning. Utgiven av Husmodern 1935
- Svenska Dagbladets årsbok: 1926, red. Erik Rudberg, Stockholm 1927 s. 86ff
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Astrid av Sverige.
|