Wikipedia:Läsarperspektiv
 |
Detta är en av Wikipedias essäer. Den tillhör inte Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Förbättra sidan vid behov eller diskutera innehållet på diskussionssidan. |
Stilguide 
|
|---|
|
Språk
Se även
|
Syftet med svenskspråkiga Wikipedia är att skapa en encyklopedi som är användbar för läsarna. En användbar encyklopedi utmärks av att den har artiklar om ämnen som läsare kan förväntas vara intresserade av, som är välskrivna och som har information som efterfrågas. Det innebär att den som vill bidra till att göra Wikipedia bättre bör skriva där insatserna gör bäst nytta.
Det har gjorts undersökningar om vilka artiklar som var populärast runt årskiftet 2007-2008. Dessa visar att de flesta av de 200 populäraste artiklarna visserligen inte var svenskrelaterade, men artiklar som är relaterade till Sverige var mer välbesökta än andra artiklar (av de tre mest besökta artiklarna om länder hade Sverige 5688 visningar, USA 3632 och Frankrike 2386). Enligt ett synsätt betyder "att skriva från ett läsarperspektiv" att man prioriterar att skriva om saker som är mest intressanta för läsarna. Många läser till exempel artikeln Lucia i mitten på december och därmed är det kanske viktigt att se till att just den artikeln är välskriven och heltäckande, just vid denna tidpunkt. Vad som är väsentligt för läsarna varierar dock och sådana prioriteringar är upp till varje skribent.
Ett annat sätt att göra en bra insats är att lägga krutet på Wikipedias svagaste artiklar, eller att skriva om länder som inte är väl representerade på Wikipedia. Flera initiativ har startats för att höja lägstanivån på artiklarna. Vill man göra en bra insats för läsarna kan man till exempel uppsöka något av följande projekt:
Wikipedia ska skrivas för läsarna
redigeraWikipedia är till för läsarna, inte skribenterna. Detta innebär att man inte bör skapa konstruktioner i artiklarna som underlättar artikelskrivandet men riskerar att förvirra läsarna. Några exempel på läsarperspektiv:
- Principen om minsta möjliga förvåning, vilket gör det lättare att finna det man söker.
- Att skriva ut det självklara.
- Tydliga omdirigeringar. Om man omdirigeras till någon artikel bör det på något sätt framgå varför. Om det är fråga om en omdirigering från ett alternativt namn bör detta markeras i inledningen
- Att undvika att ange att en artikel är "Huvudartikel" eller en "sammanfattning" när den artikel som länkas från är längre än den artikel som länkas till. Vill man behålla länken bör man först infoga det längre materialet, och sedan använda en normal länk.
Mer kontroversiellt är vilket perspektiv man bör anlägga vad gäller olika regioner i världen. Ett globalt perspektiv, i vilket man inte utgår ifrån att läsarna befinner sig i eller är speciellt intresserade av vissa områden, har många förespråkare, men det finns även de som hävdar att då huvuddelen av de möjliga läsarna befinner sig i Sverige och Finland, så bör artiklarna inte helt glömma detta.
Utrymme inom och mellan artiklar
redigeraVilket utrymme olika ståndpunkter skall ges inom olika artiklar bestäms av hur viktiga synsätten är för förståelsen av ämnet, hur intressanta de kan vara för läsarna, och hur mycket intressant man kan skriva om det. Det samma kan även sägas stämma för förhållandet mellan olika artiklar. Att skriva lika mycket om alla världens 244 länder är förmodligen inte möjligt, men det är ändå eftersträvansvärt att ha utförliga artiklar om samtliga länder.
Många användare menar att riktlinjen Wikipedia:Neutral synvinkel innebär att artiklar ska skrivas från globalt perspektiv. Eftersom de flesta av svenskspråkiga Wikipedias skribenter har någon koppling till Sverige, är det naturligt att svenska företeelser kommer att vara oproportionerligt väl beskrivna. Wikipedia som helhet kommer alltså troligen inte att någonsin kunna beskriva alla ämnen i proportion till deras betydelse. Att de flesta av Wikipedias användare har något gemensamt, har lett till en viss skevhet i hur företelseer beskrivs. Detta kan man uppväga genom att även skriva om förhållanden ur andra perspektiv.
Att lägga till information om svenska förhållanden gör inte en artikel sämre. Om en artikel innehåller oproportionerligt mycket sådan information kan det svenska eventuellt brytas ut till en egen artikel, men om det inte dominerar artikel kan det hellre finnas kvar. Den skenbara konflikten mellan önskan att ge det svenska och svenskspråkiga ordentligt med plats och den att inte ge svenska definitioner på allting företräde löses bäst genom strukturering och disposition ofta även mellan flera olika artiklar, inte att någondera materialet tas bort.
Låt läsaren bestämma
redigeraPå Wikipedia är en av huvudprinciperna att hålla Wikipedia skrivet ur en neutral synvinkel. Ibland är det dock lockande att använda ord som implicerar en synvinkel när påståendet i huvudsak är sant. Bara för att ingen argumenterar mot ditt påstående, betyder inte det att det har en neutral synvinkel. Konsensus bör därför inte åsidosätta policyerna och riktlinjerna. Om en skribent vet att ett oneutralt påstående är samt, bör de istället använda neutrala påståenden uppbackade med trovärdiga källor och låta läsaren avgöra. Exempelvis behöver inte skribenten skriva att Adolf Hitler var en folkmordsdåre fast besluten att döda alla judar. Om de ger tillräckligt många citerade påståenden om hans böcker, tal och koncentrationsläger kommer förmodligen läsarna fram till det själva. Ett sista råd är att vara försiktiga med att ströva in i den grå zonen mellan att skriva påståenden som är neutrala och faktiska.
Exempel på läsarperspektiv
redigera- Vill du bidra till Wikipedia där dina insatser behövs bäst? Se till att skriva i de populäraste artiklarna eller omvänt, lägg dina insatser i de sämsta artiklarna.
- I artikeln sommar kan man inte påstå som generell sanning att sommaren börjar i juni och slutar i augusti, eftersom det är olika på norra och södra halvklotet. Man kan däremot skriva att en fotbollsspelare värvas till en engelsk klubb sent under hösten och behöver inte istället skriva att det sker under andra halvan av året, men för motsvarande händelser i exempelvis Brasilien kanske det är bra att vara extra tydlig. Om det är möjligt, precisera: "hösten 2002" är otydligt och kan möjligen feltolkas, "oktober 2002" kan det inte.
- Läsarperspektiv innebär inte att relevanskriterierna är olika för olika länder. Kriterierna är samma för alla länder, men i praktiken kan det vara svårare att verifiera relevansen till exempel för en rysk skådespelare än en dansk.
- Det är vanligt att artiklar, till exempel inom juridik och politik, särskilt betonar förhållandena i Sverige och Finland. Det behöver inte betyda att de är dåliga men om man kan utöka med information om andra länder så blir artiklarna ännu bättre. Det bör alltid klart framgå vilka länder som behandlas.