Wikipedia

Systembolaget

statligt svenskt företag
Uppslagsordet ”Systemet” leder hit. För andra betydelser, se System.
Uppslagsordet ”Bolaget” leder hit. För musikgruppen, se Bolaget (musikgrupp).

Systembolaget Aktiebolag (vardagligt även kallat Systemet eller Bolaget) är ett statligt företag som har lagstadgat monopol i Sverige på detaljhandel med spritdrycker, vin och öl som har en alkoholhalt överstigande 3,5 volymprocent. Systembolagets syfte är att bidra till en bättre folkhälsa genom att begränsa alkoholens skador. Systembolagets uppdrag är att med ensamrätt och med ansvar och god service sälja alkoholdrycker samt att informera om alkoholens skadeverkningar. Systembolaget samarbetar med svenska leverantörer och representerar idag (2022) cirka 1200 leverantörer och över 5000 producenter från hela världen[2].

Systembolaget Aktiebolag
Systembolaget logo (new).svg
Org.nr556059-9473
TypStatligt aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerGöran Hägglund
Styrelseordförande
Ann Carlsson
VD
BranschDetaljhandel
ProdukterAlkoholdrycker
Alkoholfria drycker
Antal anställda3 903 – 2022
Historik
Grundat1 oktober 1955
Ekonomi
Omsättning▬ 37,191 miljarder SEK
Rörelseresultat▬ 349 miljoner SEK
Vinst efter skatt▬ 192 miljoner SEK
Tillgångar▬ 11,128 miljarder SEK
Eget kapital▬ 1,668 miljarder SEK
Struktur
ÄgareSvenska staten – 100%
ModerbolagRegeringskansliet
Övrigt
WebbplatsSystembolaget.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[1]

Systembolaget säljer även alkoholfria drycker med en alkoholhalt under 0,5 volymprocent. Systembolaget driver en kedja med drygt 440 butiker och cirka 6 000 anställda. Systembolaget har också cirka 500 ombud på mindre orter och i glesbygden.

Historik

redigera
Se även: Sveriges alkoholhistoria
 
Systembolaget i Trelleborg.
 
Systembolaget i Växjö år 1916.
 
En Systembolagsbutik före ombyggnad till självbetjäning.
 
Systembolaget i Södertälje.

Före Systembolagets bildande

redigera

Efter flera misslyckade försök till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige, beslöt kung Adolf Fredrik 1766 att avskaffa alla begränsningar.[källa behövs] Detta ledde till att nästan alla hushåll producerade sin egen alkohol.[3] Stora mängder potatis och säd brändes därmed till alkohol i stället för att användas till föda. I början av 1800-talet fanns uppskattningsvis 175 000 destillatörer.[4] Under 1830-talet skapades de första organisationerna och föreningarna för måttligt drickande i Stockholm.[5] En av de äldsta organisationerna var Svenska Nykterhetssällskapet, som startades 1837.[6]

Under mitten av 1800-talet grundades på privat initiativ av lokala bergsmän och genom statligt beslut Sveriges, och världens, första alkoholmonopol i Falun.[7][3] All alkoholförsäljning i staden reglerades och skulle ske utan vinstintressen och ansvarsfullt.[3] År 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och tillverkningsförordningen förbjöd husbehovsbränningen.[källa behövs] År 1865 öppnades även ett statligt reglerat utskänkningsställe i Göteborg, AB Göteborgssystemet.[7] Enligt reglerna skulle bland annat berusade personer avhysas, det skulle serveras varm mat och kaffe, och inköpt alkohol skulle konsumeras på plats.[7] Liknande statligt reglerade utskänkningsställen och butiker som de i Falun och Göteborg öppnade över hela landet. De var framgångsrika, och 1870 beslöts att all vinst skulle gå till staten.[7]

Under det första världskriget var alkoholdrycker kraftigt ransonerade.[7] Från 1914 infördes motboken, med vars hjälp en enskild persons ranson av rusdrycker reglerades, på flera platser på initiativ av läkaren och politikern Ivan Bratt.[8] Från 1919 var motboken nationell.[7] År 1917 bildades Aktiebolaget Spritcentralen, som övertog all partihandel av alkohol.[9] Nykterhetsrörelsen växte sig dock allt starkare i Sverige och 1922 genomfördes en rådgivande folkomröstning om rusdrycksförbud. Det blev Sveriges första allmänna omröstning.[10] Antalet röstberättigade var 3 302 483 och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 %,[11] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %). Folkomröstningen gav ett mycket jämnt resultat, och något oväntat vann förbudsmotståndarna. Antalet personer, som hade röstat mot ett förbud, var 925 097 (51,0 %). Och antalet, som röstat för ett förbud, uppgick till 889 132 (49,0 %).[12] Antalet ogiltiga eller blanka röster var 6 223.[13] Riksdagen beslöt därefter att inte förbjuda vin, sprit och öl, men också att fortsätta en restriktiv alkoholpolitik. Motboken användes därför ända fram till år 1955, då flera stora förändringar i den svenska alkoholpolitiken och organisationen ägde rum.

Bildandet av ett nationellt monopol och dess utveckling

redigera

År 1955 slogs de lokala monopolen på försäljning av alkohol (som då hette Systemaktiebolaget)[förklaring behövs] ihop till Systembolaget. Motboken avskaffades i samband med detta och reglerna förenklades och förtydligades. Huvudkraven för att få handla på Systembolaget var att kunden var minst 21 år gammal, nykter och att misstanke ej fanns om langning. Försäljningen steg med 25 procent under det första året och fylleriförseelserna fördubblades.[14] Ett par år senare genomfördes därför flera åtgärder för att stävja alkoholbruket bland annat genom skattehöjningar och legitimationstvång.

År 1969 sänktes åldersgränsen från 21 till 20 år på Systembolaget, medan reglerna om nykterhet och langning är de samma sedan 1955. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att den uppnått 20 års ålder.[15]

Kommunerna har fortfarande rätt att hindra etableringen av systembolag, men färre och färre kommuner håller på det, bland annat för att annan detaljhandel blir lidande om invånarna lockas åka till en annan kommun för att handla. 2013 fanns det minst en systembolagsbutik i Sveriges samtliga kommuner.[16]

På söndagar har Systembolaget stängt. Åren 1982–2000 var Systembolaget stängt även på lördagarna, men är numera öppet fram till kl 13–15 (den exakta öppettiden varierar beroende på ortens och butikens storlek) alla icke röda lördagar, det vill säga även påskafton och i de fall den infaller en lördag även nyårsafton. Beslutet om lördagsstängt förknippas främst med Sveriges dåvarande socialminister Karin Söder (c).

År 1991 började Systembolaget införa självbetjäningsbutiker.[17] 1 januari 1995 hade cirka 6 procent av butikerna självbetjäning, och 2006 var siffran uppe i 61 procent. 2013 hade 418 av 421 butiker (99,3 procent) självbetjäning.[16] Sista butiken (med fullt sortiment) i landet att konverteras till självbetjäning var systembolaget i Högdalen i södra Stockholm, vilket skedde i oktober 2014.[18]

I september 1996 såldes det första vinet på bag-in-box på Systembolaget.[19] Tidigare hade Systembolaget vägrat sälja viner i denna typ av förpackning, som redan förekom internationellt, men efter klagomål från importören Spendrups kom EG-domstolen fram till att denna diskriminering av en viss förpackningstyp stred mot frihandelsreglerna inom EU. Några år in på 2000-talet stod bag-in-box för mer än hälften av den sålda volymen vin på Systembolaget.

År 2010 såldes dotterbolaget Lagena, som drev Systembolagets lager och skötte distributionen till butikerna, till företaget JF Hillebrand.[20][21] Lagena hade bildats 1994, och var 1994–2010 ett helägt dotterbolag till Systembolaget.

Systembolaget inledde november 2012 försök med hemleverans på ett fåtal orter. Försöket har successivt utökats till att omfatta flera län. I juni 2018 lämnade regeringen, till lagrådet, in förslaget om hemleverans av alkohol från Systembolaget i hela Sverige. Det föreslås träda i kraft den 1 april 2019.[22]

Etymologi

redigera

Namnet Systembolaget kommer enligt Systembolaget och Centrum för näringslivshistoria av att man bolagiserade krogverksamheten och satte brännvinsförsäljningen i system.[23]

Systembolagshärvan

redigera

År 2003 fick en muthärva inom Systembolaget stor medial uppmärksamhet.[24] Uppmärksamhet riktades framför allt mot de butikschefer som misstänktes för att ha tagit emot pengar, resor och olika gåvor av leverantörer för att främja deras varor. I februari 2005 åtalades 92 personer för att de mottagit eller gett mutor. Av dem var 77 butikschefer i Systembolaget och de misstänktes för att ha tagit emot mutor för sammanlagt 1,2 miljoner.[25] I februari 2008 hade 65 butikschefer inom Systembolaget fällts för mutbrott.[26]

Systembolaget och EU

redigera
Se även: Sveriges alkoholhistoria § Systembolaget och EU

Inför Folkomröstningen om EU-medlemskap meddelade EU-kommissionen 1993 att Systembolaget skulle få finnas kvar även om Sverige skulle bli medlemmar i EU. Formerna för det svenska alkoholmonopolet förändrades delvis för att bättre harmonisera med EU-lagstiftning. Redan dagen efter Sveriges inträde i EU blev det dock konflikter då den skånska företagaren Harry Franzén sålde vin i sin närlivsbutik, med hänvisning till att den svenska alkohollagen stod i strid med artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget. Målet togs upp i EG-domstolen som den 27 oktober 1997 fastslog att det inte i EG-fördraget finns hinder mot nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol, men att rätten att importera alkoholdrycker ej kan vara begränsad på de vis som föreskrevs i den svenska lagstiftningen.[27] Detta ledde till att Systembolagets monopol på försäljning till restauranger och Vin & Sprits monopol på alkoholimport upphörde, medan Systembolagets monopol på detaljhandel kvarstod.[9]

Medlemskapet i EU har även inneburit att gränserna för införsel av alkohol ifrån andra EU-länder höjts markant. Det fanns en övergångsregel, som upphörde sju år efter det att Sverige anslutit EU, om begränsad mängd vid resa. 5 juni 2007 fastslog även EG-domstolen att det svenska förbudet mot privatimport av alkohol (via beställning, inte resa) stred mot EU:s direktiv om fri rörlighet för varor och EG-rätten.[28][29]

Verkställande direktörer

redigera
1954–1967 Harry Älmeby (1899–1970)
1967–1981 Rune Hermansson (1917–1994)
1982–1999 Gabriel Romanus (född 1939)
1999–2009 Anitra Steen (född 1949)
2009–2022 Magdalena Gerger (född 1964)
2022– Ann Carlsson (född 1966)

Styrelseordförande

redigera
2002–2008 Olof Johansson
2008–2014 Cecilia Schelin Seidegård [30]
2014–2020 Kenneth Bengtsson [31]
2020– Göran Hägglund [32]

Regler för Systembolaget

redigera

Systembolaget får inte sälja alkohol till personer som är märkbart berusade, kan misstänkas langa, eller är under 20 år. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att de uppnått 20 års ålder.[15] Under de första sex månaderna 2009 genomfördes 2973 kontrollköp av personer i åldern 20 till 25 år och i 94 procent av fallen efterfrågades legitimation.[33]

Alkoholfria produkter är inte belagda med någon åldersgräns vid köp.

Systembolagets öppettider varierar något från butik till butik, men som längst får Systembolaget ha öppet mellan kl. 10.00 och kl. 20.00 på vardagar och mellan kl. 10.00 och kl. 15.00 på lördagar. Systembolaget får inte ha öppet på söndagar eller allmänna helgdagar. På helgdagsaftnar får Systembolaget ha öppet men har likväl stängt vissa helgdagsaftnar, såsom julafton och midsommarafton, medan andra helgdagsaftnar har lördagstider, såsom nyårsafton, och vissa helgdagsaftnar har vanliga vardagstider, såsom trettondagsafton och valborgsmässoafton. Om en helgdagsafton infaller på en söndag är det dock alltid stängt.

Ombud för Systembolaget får endast lämna ut varor under de öppettider som anges ovan och hemleverans är också endast tillåten under dessa öppettider.

Marknadsföring

redigera

Systembolaget ska enligt uppdraget sälja med ansvar, vilket innebär att bolaget är restriktivt i marknadsföringen. Ingen reklam för dryckerna ska förekomma, inte heller kampanjerbjudanden av typen där man köper två flaskor och får en extra på köpet, eller lockvaror i form av drycker.[34] Däremot kan tillverkare och importörer av alkoholdrycker visa reklam i Sverige med begränsningar.[35]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ ”Systembolaget Aktiebolag – Bokslut & nyckeltal”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560599473/bokslut. Läst 27 juli 2023. 
  2. ^ ”Bli leverantör | Systembolaget”. www.systembolaget.se. https://www.systembolaget.se/kontakt/bli-leverantor/. Läst 1 mars 2022. 
  3. ^ [a b c] Gardner, Jeanette (12 juli 2016). ”Farväl till Systembolaget?”. Vinjournalen.se. https://www.vinjournalen.se/vin-fakta/farval-till-systembolaget/. Läst 15 april 2020. 
  4. ^ ”Rätten att supa”. dalademokraten.se. 4 juni 2013. https://www.dalademokraten.se/artikel/ratten-att-supa. Läst 17 april 2020. 
  5. ^ ”Kampen mot brännvinsfloden”. www.systembolagethistoria.se. http://www.systembolagethistoria.se/teman/ursprunget/kampen-mot-brannvinsfloden/. Läst 17 april 2020. 
  6. ^ ”Historik”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080325112817/http://www.drogportalen.se/CANTemplates/Page____17296.aspx. Läst 2 juni 2008. , Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.
  7. ^ [a b c d e f] ”Ursprunget”. www.systembolagethistoria.se. http://www.systembolagethistoria.se/Teman/Ursprunget/. Läst 15 april 2020. 
  8. ^ ”Åren med den omstridda motboken”. www.systembolagethistoria.se. http://www.systembolagethistoria.se/teman/ursprunget/aren-med-den-omstridda-motboken/. Läst 17 april 2020. 
  9. ^ [a b] ”Alkoholens historia i Sverige”. Arkiverad från originalet den 24 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080624100757/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/ViktigaArtal.htm. Läst 2 juni 2008. , Systembolaget.
  10. ^ ”Sveriges första folkomröstning - Arkivdokument ur folkrörelsehistorien fram till 1922”. folkirorelse.se. Arkiverad från originalet den 24 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200224061652/http://www.folkirorelse.se/Sveriges-forsta-folkomrostning. Läst 17 april 2020. 
  11. ^ ”Ja och nej till euron (pdf)”. Arkiverad från originalet den 3 september 2006. https://web.archive.org/web/20060903225336/http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22. Läst 2 juni 2008. , Statistiska centralbyrån,
  12. ^ Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 49. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 27 juni 2024 
  13. ^ Nykterhetsrörelsen i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
  14. ^ ”Historien om Systembolaget”. Systembolaget. Arkiverad från originalet den 27 september 2006. https://web.archive.org/web/20060927120947/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Systembolagshistoria.htm. 
  15. ^ [a b] ”Systembolagets försäljningsregler”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100613004651/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Forsaljningsregler/Forsaljningsregler.htm. Läst 27 september 2007. , Systembolaget.
  16. ^ [a b] ”Nu finns Systembolaget i alla kommuner”. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203032227/http://www.systembolaget.se/Press/Pressmeddelanden/2013/PM-2013/Nu-finns-Systembolaget-i-alla-kommuner/. Läst 29 november 2013. , pressmeddelande från Systembolaget 2013-01-23
  17. ^ ”How to sell alcohol? Nordic alcohol monopolies in a changing epoch”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202221602/http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/4589/CisnerosOlafsdottir.pdf. Läst 27 november 2013. , Nordic Studies on Alcohol and Drugs, Vol. 25 (2009), s. 129-153
  18. ^ ”Slut med vin och sprit över disk”. mitti.se. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140330190240/http://www.mitti.se/slut-med-vin-och-sprit-over-disk-2/. Läst 30 mars 2014.  Mitt i 2014-01-15
  19. ^ Kartongen som vann vårt hjärta, Dagens Nyheter 2012-08-13
  20. ^ JF Hillebrand förvärvar Lagena Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., Systembolaget 2010-11-09
  21. ^ Systembolaget säljer Lagena, Svenska Dagbladet 2010-04-29
  22. ^ ”Systembolagets försök med hemleverans utökas”. press.systembolaget.se. https://press.systembolaget.se/pressmeddelanden/2013/systembolagets-forsok-med-hemleverans-utokas/. Läst 22 december 2020. 
  23. ^ Ursprunget. Systembolagetshistoria.se. Läst 9 september 2017.
  24. ^ ”Åtal i Systembolagshärvan”. kuriren.nu. 10 februari 2005. Arkiverad från originalet den 14 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220314223839/https://kuriren.nu/arkiv/2005/02/10/Allm%E4nt+inrikes/1869495/%C5tal-i-Systembolagsh%E4rvan.aspx. Läst 31 januari 2009. 
  25. ^ ”Unik rättegång i Systembolagshärvan”. Sveriges Radio. 2 februari 2005. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061009110101/http://sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=550949. 
  26. ^ ”Systembolagshärvan mot sitt slut”. nwt.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524200518/http://www.nwt.se/article43545.ece. 
  27. ^ DOMSTOLENS DOM i mål C-189/95 Arkiverad 22 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., EG-domstolen.
  28. ^ [1]. Dagens nyheter. Arkiverad 1 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ JUDGMENT OF THE COURT In Case C-170/04, EG-domstolen.
  30. ^ Organisationsplan på systembolaget.se Arkiverad 15 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Marknadens påve ska försvara monopolet
  32. ^ Göran Hägglund ny ordförande för Systembolaget
  33. ^ ”Systembolaget - pressmeddelande”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 10 september 2013. https://archive.is/20130910223818/http://www.cisionwire.se/systembolaget/systembolaget-i-siffror-forsta-halvaret-2009-. Läst 14 juli 2009. 
  34. ^ ”Vi säljer alkohol med ansvar”. Systembolaget. Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920072430/https://www.omsystembolaget.se/vart-uppdrag/om-uppdraget/salja-med-ansvar/. Läst 18 april 2020. 
  35. ^ Alkohollag (2010:1622) (se 7.kap)

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Systembolaget&oldid=56133935”