Shang Di (上帝, Shàngdì eller Shàng-Dì, ungefär "Allsmäktig Härskare", av , shàng, "först", "förnämst", "främst", "högst", "överst", "primordial", "ursprunglig", och , , "härskare", "gud"), även enkelt kallad Di (, , "Härskaren", "Gud"), senare känd som Tian (, Tiān, "Himmelen", "Gud") var en preexistent himmelsgud i kinesisk mytologi.[1]

Under Shāng-dynastin var Shàng Dì den högste guden som man inte kunde vända sig till direkt, utan åkallade genom förmedling av anfäder.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ .Eno, Robert (2008), "Shang State Religion and the Pantheon of the Oracle Texts", in Lagerwey, John; Kalinowski, Marc (eds.), Early Chinese Religion: Part One: Shang Through Han (1250 BC-220 AD), Early Chinese Religion, Brill, pp. 41–102, ISBN 978-9004168350