Margareta II av Flandern, född 1202, död 1280, var monark, med titeln grevinna, i Flandern 1244–1278 och i Hainaut 1244–1280.[4]

Margareta II av Flandern
Född2 juni 1202
Valenciennes, Frankrike
Död10 februari 1280 (77 år)
Gent
BegravdFlines kloster
SysselsättningPolitiker
MakeBouchard d'Avesnes
(g. 1212–)[1]
Guillaume II de Dampierre
(g. 1223–)[1]
BarnJohan I av Hainaut (f. 1218)
Baudoin d'Avesnes (f. 1219)
Jeanne of Dampierre (f. 1224)[2]
Willem II van Vlaanderen (f. 1224)
Guy Dampierre av Flandern (f. 1225)
John I of Dampierre (f. 1230)[2][3]
FöräldrarBalduin I av Konstantinopel[3]
Marie av Champagne[3]
SläktingarJohanna I av Flandern (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Margareta var dotter till Balduin I av Konstantinopel och Maria av Champagne.

Margaretas far lämnade Flandern före hennes födelse, och hennes mor följde honom till Konstantinopel två år senare. Då modern dog 1204 och fadern året därpå blev Margareta sin syster Johanna I:s tronarvinge. Hon blev liksom sin syster överlämnad till sin farbror, Filip I av Namur, som blev deras förmyndare och statens regent. Farbrodern överlämnade år 1208 systrarna till Filip II August av Frankrike. År 1212 gifte sig Margareta med adelsmannen Bouchard d'Avesnes från Hainaut. Äktenskapet var inte ett arrangerat politiskt parti utan ett kärleksförhållande, som hade ingåtts med tillstånd av hennes syster Johanna I.

Margareta och Johanna kom så småningom i konflikt över en arvstvist, och Johanna försökte då få Margaretas äktenskap annullerat. Påven Innocentius III utfärdade ett formellt fördömande av Margaretas äktenskap, men upplöste det inte formellt, och paret fortsatte att leva tillsammans. År 1219 lät Johanna fängsla d'Avesnes, och frigav honom först år 1221 på villkor att han vallfärdade till Rom för att få påvens absolution och att paret separerade. Under hans resa till Rom övertalade Johanna Margareta att gifta sig med Vilhelm II av Dampierre. Margaretas andra äktenskap orsakade skandal, och diskussionerna om vilket av hennes äktenskap som var legalt fortsatte i decennier.

När Margareta tillträdde tronen år 1244 förorsakade turerna kring vilket av hennes äktenskap som skulle räknas som lagligt tronföljdskriget mellan Flandern och Hainaut, då barnen från hennes olika äktenskap båda hävdade att de var legitima och därmed hade arvsrätt. År 1246 förklarade Ludvig IX av Frankrike att Flandern skulle ärvas av Margaretas barn med Dampierre och Hainaut av hennes barn med Avesnes. År 1253 övertalade dock Margaretas äldste son Johan den tyske kungen Vilhelm II av Holland att ockupera landet i egenskap av överhuvud för områdets vasaller. Margareta tvingades då lämna ifrån sig makten i Hainaut till Johan. Inbördeskriget slutade med Avesnes seger över Dampierre i Slaget vid Walcheren 1254. År 1257 kunde Margareta dock återta kontrollen i Hainaut efter sin äldste son Johans död. År 1278 abdikerade Margareta i Flandern för sin son i andra äktenskapet, Guy de Dampierre. Hon fortsatte dock att regera i Hainaut till sin död 1280, där hon efterträddes av sin sonson.

Antavla

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Greve Balduin III av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Greve Balduin IV av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Yolanda av Wassenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Greve Balduin V av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Greve Gottfrid I av Namur
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Alice av Namur
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Ermesinde av Luxemburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kejsar Balduin I av Konstantinopel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Hertig Theodoric II av Lothringen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Greve Thierry I av Flandern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Gertrud av Flandern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Grevinnan Margareta I av Flandern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Kung Fulko av Jerusalem
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Sibylla av Anjou
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Ermengarde av Maine
 
 
 
1. Margareta II av Flandern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Stefan, greve av Blois
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Greve Thibaut II av Champagne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Adela av Normandie
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Greve Henrik I av Champagne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Hertig Engelbert II av Kärnten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Matilda av Kärnten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Uta av Passau
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Marie av Champagne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Kung Ludvig VI av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kung Ludvig VII av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Adelaide av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Marie av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Hertig Vilhelm X av Akvitanien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Eleonora av Akvitanien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Aenor av Châtellerault
 
 
 


Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] The Peerage person-ID: p365.htm#i3645, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Karen Nicholas: Countesses as Rulers in Flanders in: Aristocratic Women in Medieval France, ed. Theodore Evergates (Philadelphia: University of Pennsylvania, 1999).

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Johanna I av Flandern
Greve av Flandern
1244-1278
Efterträdare:
Guy de Dampierre
Företrädare:
Johanna I av Flandern
Greve av Hainaut
1244-1253
Efterträdare:
Johan I av Hainaut
Företrädare:
Johan I av Hainaut
Greve av Hainaut
1257-1280
Efterträdare:
Johan II av Holland