Lucien Bonaparte

fransk diplomat och politiker
Ej att förväxla med Lucien Bonaparte (kardinal).

Lucien Bonaparte, född 21 maj 1775 i Ajaccio, död 29 juni 1840 i Viterbo, var en fransk statsman. Han var son till Carlo Buonaparte och Laetitia Ramolino samt yngre bror till Napoleon I.

Lucien Bonaparte
Född21 maj 1775[1]
Ajaccio, Frankrike
Död29 juni 1840[2][1][3] (65 år)
Viterbo, Italien
BegravdCanino
Medborgare iFrankrike
SysselsättningPolitiker, författare, diplomat, samlare
Befattning
Ledamot av Femhundrarådet
Ledamot av Sénat conservateur
Fransk pair
Frankrikes inrikesminister (1799–1800)
Stol nummer 32 i Franska akademien (1803–1816)
MakaChristine Boyer
(g. 1794–)[4][5]
Marie Alexandrine Charlotte Louise Laurence de Bleschamp, princesse de Canino Bonaparte
(g. 1803–)[4][5]
BarnCharlotte Bonaparte Gabrielli (f. 1795)[6]
odöpt son Bonaparte (f. 1796)[6]
Victorie Gertrude Bonaparte (f. 1797)[6]
Christine-Égypta Bonaparte (f. 1798)[4]
Charles Lucien Bonaparte (f. 1803)
Letitia Christine Bonaparte (f. 1804)[4]
Joseph Lucien Bonaparte (f. 1806)
Jeanne Bonaparte (f. 1807)[6]
Paul Marie Bonaparte (f. 1809)[6]
Louis Lucien Bonaparte (f. 1813)
Pierre Bonaparte (f. 1815)
Antoine Bonaparte (f. 1816)
Maria Alessandrina Bonaparte (f. 1818 och 1818)[6]
Constance Bonaparte (f. 1823)[6]
FöräldrarCarlo Buonaparte[4]
Laetitia Ramolino[4]
SläktingarJoseph Bonaparte (syskon)
Napoleon I (syskon)[4]
Elisa Bonaparte (syskon)
Louis Bonaparte (syskon)
Pauline Bonaparte (syskon)
Caroline Bonaparte (syskon)[4]
Jérôme Bonaparte (syskon)
Utmärkelser
Storofficer av Hederslegionen
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Redan i ungdomen anslöt han sig ivrigt till revolutionen och var verksam som agitator. 1795 blev han genom Napoleons inflytande utnämnd till krigskommissarie. 1798 invaldes han i de femhundrades råd där han blev talman och president. Som sådan förskaffade han åt Napoleon högsta makten i staten vid statskuppen 18 brumaire och Lucien själv blev inrikesminister. Han avgick 1800 efter ett bråk med brodern och blev sändebud i Madrid. 1801 återvände Lucien till Frankrike, blev medlem av tribunatet och senator.

År 1803 bröt han med Napoleon, eftersom denne inte kunde acceptera att Lucien gifte sig med sin älskarinna, den vackra men illa beryktade Alexandrine de Bleschamp, änka efter en obetydlig banktjänsteman vid namn Jouberthon.

Som straff lät Napoleon utvisa Lucien till Rom, där Lucien knöt nära förbindelser med påve Pius VII och hårdnackat vägrade gå med på sin brors krav. År 1810 försökte Lucien utvandra till USA, men hamnade i engelsk fångenskap och vistades där, såsom "fientlig utlänning", fram till 1814. Han återvände då till Rom och utnämndes av påven till furste av Canino. Under de hundra dagarna försonades Lucien och Napoleon. Efter 1815 levde Lucien i Italien förutom åren 1832–1837, då han var bosatt i England.

Lucien beskrivs som det mest begåvade av Napoleons syskon.

Anne Christine Boyer

redigera

Lucien Bonaparte gifte sig 4 maj 1794 med Anne Christine Boyer (född 6 juli 1773, död 14 maj 1801 av lungsot), dotter till en värdshusvärd.

Barn:

  1. Charlotte Marie (1795–1865)
  2. barn (född och död 1796)
  3. Victoire Gertrude (född och död 1797)
  4. Christine (1798–1847), gift med 1) Arvid Posse (1782-1826), 2) sir Charles Wyse och 3) lord Dudley Stuart.

Alexandrine de Bleschamp

redigera

1803 gifte Lucien om sig med Alexandrine de Bleschamp (född 18 februari 1778, död 12 juli 1855).

Barn:

  1. Charles Lucien Bonaparte (1803–1857), gift med sin kusin Zénaide, dotter till Joseph Bonaparte
  2. Letizia (1804–1871)
  3. Joseph (1806–1807)
  4. Jeanne (1807–1828)
  5. Paul Marie Bonaparte (1809–1827)
  6. Louis Lucien Bonaparte (1813–1891)
  7. Pierre Bonaparte (1815–1881)
  8. Antoine Bonaparte (1816–1877)
  9. Alexandrine Marie (1818–1874)
  10. Constance (1823–1876)

Källor

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6js9xkx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 12305, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p4495.htm#i44942, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] The Peerage person-ID: p4495.htm#i44942, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera