Laila Freivalds
Laila Ligita Freivalds, född 22 juni 1942 i Riga,[1] är en svensk socialdemokratisk politiker och jurist. Hon var justitieminister 1988–1991 och 1994–2000 samt utrikesminister 2003–2006.
| Laila Freivalds | |
 Laila Freivalds den 3 november 2004.
| |
| Tid i befattningen 10 oktober 2003–21 mars 2006 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Statsminister | Göran Persson |
| Företrädare | Anna Lindh |
| Efterträdare | Jan Eliasson |
| Tid i befattningen 4 oktober 1988–4 oktober 1991 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Ingvar Carlsson |
| Företrädare | Thage G. Peterson |
| Efterträdare | Gun Hellsvik |
| Tid i befattningen 7 oktober 1994–21 september 2000 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Ingvar Carlsson Göran Persson |
| Företrädare | Gun Hellsvik |
| Efterträdare | Thomas Bodström |
| Född | Laila Ligita Freivalds 22 juni 1942  Riga, Lettland
|
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Alma mater | Uppsala universitet |
| Yrke | Jurist |
Uppväxt och utbildning
redigeraFreivalds föddes i Riga,[2] som då tillhörde Rikskommissariatet Ostland (det tyskockuperade Lettland) under andra världskriget. Hon är dotter till författaren Osvalds Freivalds (1905–1975) och Laima Kreicbergs.[3][4] Familjen flydde hemlandet under kriget och hamnade i ett i tyskt flyktingläger. 1947 kom hon,[5] tillsammans med sin mor och syskon, till Landskrona i Sverige.[6]
Freivalds avlade juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1970.[2]
Politisk karriär
redigeraEfter tingstjänstgöring 1970–1972 tjänstgjorde hon som domare; hon blev hovrättsfiskal i Svea hovrätt 1974 och var tillförordnat hyresråd i Västerås 1974–1975. Hon arbetade också vid riksdagens upplysningstjänst 1975–1976. Under tolv år arbetade Freivalds vid Konsumentverket där hon blev byrådirektör 1976, utnämndes till byråchef 1979 samt var generaldirektör och konsumentombudsman 1983–1988.[7][8]
Justitieminister 1988–1991
redigeraHösten 1988 utsågs Freivalds till justitieminister i Ingvar Carlssons regering.[9]
Under den borgerliga regeringstiden 1991–1994 arbetade hon vid advokatbyrån Baker & McKenzie.[8]
Justitieminister 1994–2000
redigeraÅr 1994 blev Freivalds åter justitieminister i den nya socialdemokratiska regeringen.[9]
Hon avgick som justitieminister den 21 september 2000 efter sammanlagt nio år på posten. Orsaken var hennes uppmärksammade köp av en allmännyttig hyreslägenhet på Kungsholmen som rönte stor uppmärksamhet i pressen och kritiserades hårt – bland annat eftersom partikamrater till Freivalds varit med och röstat fram regler som motverkade hyresgästers möjligheter att köpa sina lägenheter och uttalat sig mot ombildning av hyresrätter.[10]
Efter avhoppet utsågs hon till förbundsdirektör i Svensk Scenkonst, arbetsgivareföreningen för musik, dans och teater.
Utrikesminister 2003–2006
redigeraDen 3 oktober 2003 utsågs Freivalds till ny utrikesminister i Göran Perssons regering, efter mordet på utrikesminister Anna Lindh.[9]
Efter tsunamikatastrofen i Indiska oceanen julen 2004 fick Freivalds kritik av konstitutionsutskottet för att Utrikesdepartementet inte hade kapacitet för att hantera en katastrof av den omfattningen. Utskottet menade att Freivalds var ansvarig för att krishanteringen kom igång långsamt och att samordningen med andra departement fungerade dåligt.[11]
Freivalds avgick den 21 mars 2006 från posten som utrikesminister,[12] efter mer än ett års kraftig kritik rörande hanteringen av tsunamikatastrofen och senare kritik rörande hennes roll i stängningen av Sverigedemokraternas webbsidor.[13] Hon gav själv följande kommentar till sitt beslut: ”Det har blivit omöjligt för mig att bedriva ett seriöst arbete.”[14] Freivalds är den första minister i Sverige som två gånger har avgått under skandalartade omständigheter.
Familj
redigeraLaila Freivalds var gift med Johan Hedström (1939–2013)[15] och har en politiskt aktiv dotter, Letti Freivalds.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Regeringskansliets årsbok år 2003, s. 46
- ^ [a b] Svensk juristtidning. "74". A.-b. Nordiska bokhandeln i distribution. 1989. sid. 492. Läst 10 september 2024
- ^ Öhrström, Kerstin (1988). Vem är hon: kvinnor i sverige : biografisk uppslagsbok. Norstedts. sid. 152. ISBN 978-91-1-863422-2. Läst 10 september 2024
- ^ ”Osvalds Freivalds” (på lettiska). Literatura. https://www.literatura.lv/en/persons/osvalds-freivalds. Läst 10 september 2024. ”[...] meita Laila Freivalds – Zviedrijas politiķe.”
- ^ ”Laila Freivalds.”. Svenska Dagbladet. 10 februari 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/586f35a1-2de6-35d0-9e8a-29322f6cb733/laila-freivalds. Läst 19 juni 2023.
- ^ ”Laila Freivalds - Munzinger Biographie”. www.munzinger.de. https://www.munzinger.de/search/portrait/Laila+Freivalds/0/24675.html. Läst 19 juni 2023.
- ^ Sidenbladh, Erik (21 mars 2006). ”Lång politisk karriär fick abrupt slut”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/d670c657-3899-349d-bf86-e7c32f92c570/lang-politisk-karriar-fick-abrupt-slut. Läst 19 juni 2023.
- ^ [a b] Freivalds, Laila i Vem är det 1997
- ^ [a b c] ”Laila Freivalds”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laila-freivalds. Läst 19 juni 2023.
- ^ Statsråden och dreven. Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000, Lars Nord, Stiftelsen Institutet för mediestudier, 2001 E-resurs på Libris
- ^ Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU8, Regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen 2004
- ^ Billger, Ola (21 mars 2006). ”Laila Freivalds avgår”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/a/573efdac-be65-371c-873b-80a7c11f001b/laila-freivalds-avgar. Läst 6 april 2024.
- ^ Isaksson, Håkan (21 mars 2006). ”Därför avgick Laila Freivalds”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10785584.ab.
- ^ ”Laila Freivalds åter på allas läppar”. Svenska Dagbladet. 30 augusti 2012. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/laila-freivalds-ater-pa-allas-lappar_6754071.svd. Läst 29 december 2012.
- ^ Dödsannons Johan Hedström Publicerad i Dagens Nyheter 2 juni 2013.
Externa länkar
redigera- Laila Freivalds avgår som justitieminister, Aftonbladet, 22 september 2000.
- Statsråden och dreven. Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000, Lars Nord, Stiftelsen Institutet för Mediestudier, 2001 E-resurs på Libris
- Laila Freivalds gör politisk comeback, Aftonbladet, 3 oktober 2003.