För begrepp inom topologi, se Kärve (matematik)

Kärve, eller äldre nek[a], är en bunt sädesstrån, som är sammanbundna för att lättare kunna hanteras vid lastning, tröskning etcetera.[3]

Samling av kärvar.
I bakgrunden av denna målning syns ett antal staplade kärvar.
Kärven är ett vanligt motiv i heraldik.
(Kållands–Åsaka vapen)

Enligt tradition sätts det i vissa nordliga regioner ut en så kallad julkärve, vilket är en fågelmatning för småfåglar i juletid.

Under stora delar av 1800- och 1900-talet tillverkades kärvar med hjälp av självbindare. Med skördetröskans intåg har kärvar blivit en mer ovanlig syn.

Kärven står för torkning ute på åkern innan den tas in i ladan för lagring och (senare) tröskning. På åkern kan kärvarna ordnas i en lång rad benämnd trave (trævesydsvenska mål), i ring i form av en skyl eller runt en stör i form av en snes (för bättre regntålighet).[4]

Ordet "kärve" härstammar från tyskans kerben, och är besläktat med engelskans carve och refererar till att man förr skar av sädeaxen med en skära.[5][6]

Se även

redigera

Kommentarer

redigera
  1. ^ Plural neker.[1] [2]

Referenser

redigera
  1. ^ [1] Ernst Rietz (1962) Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva, Malmö, sid: 286
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: Träve
  3. ^ Kärve i Herman Juhlin-Dannfelt , 1923, Lantmannens uppslagsbok, sid. 693.
  4. ^ Harrison, Dick (2012-03-30). Jarlens sekel: En berättelse om 1200-talets sverige. Ordfront. sid. 416. ISBN 9789174413595. https://books.google.se/books?id=bvE5Xhvr3vUC&pg=PA416. Läst 3 september 2018 
  5. ^ Elof Hellquist (1922) Kärve Svensk etymologisk ordbok, sida 304
  6. ^ A T Byberg: Värmländskt svedjebruk vid tiden omkring 1860 i Fataburen (åttonde bandet, 1928), sida 173