Jean-Pierre Claris de Florian
Jean-Pierre Claris de Florian, född den 6 mars 1755, död den 13 september 1794, var en fransk författare.
| Jean-Pierre Claris de Florian | |
 Jean-Pierre Claris de Florian, 1800. | |
| Född | 6 mars 1755[1][2][3] Sauve[4] eller Logrian-Florian[5][6][7] |
|---|---|
| Död | 13 september 1794[5][8][7] (39 år) Sceaux[5][9][7] eller Paris |
| Begravd | Hauts-de-Seine |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Fabulist, dramatiker, översättare, poet[5], författare[10] |
| Befattning | |
| Stol nummer 29 i Franska akademien (1788–1794) | |
| Redigera Wikidata | |
Florian blev 1768 page hos hertigen av Penthiévre, var sedan militär, inträdde därefter åter i hertigens av Penthiévre tjänst, som kammarjunkare, samt levde ömsom i Paris och ömsom på nämnde hertigs gods. Såsom adelsman blev han häktad vid revolutionens utbrott, men återfick snart friheten. År 1788 blev Florian medlem av Franska akademien.
Han började sin skriftställarbana med att efterbilda den spanska herderomanen (Cervantes La Galatea), utgav därefter ett originalarbete i samma stil, Estelle, och Galatée (1783), skrev sedan komedier, noveller, romaner och fabler samt utgav slutligen en översättning av Don Quijote. Hans Fables (1792; "Fabler", översatta av J.M. Stjernstolpe, 1824–1825), står inte mycket efter La Fontaines, som utgjorde deras förebilder.
Komedierna Les deux billets ("Billetten och lottsedeln", 1785), Le bon ménage ("Det lyckliga hushållet", samma år), Les deux jumeaux de Bergame ("Tvillingarne från Bergame", samma år), Le bon pére, La bonne mére ("Den goda modren", 1790), Le bon fils, Myrlil et Chloe, Jeannot et Colin ("Jeannot och Colin", 1796), L'enfant d'Arlequin perdu et retrouvé och Arlequin maitre de maison utmärker sig genom osökt kvickhet och barnslig glättighet.
Hans episka dikter Numa Pompilius (1785; översatt till svenska 1795 och 1837), som påminner för mycket om Fénelons Télémaque, Gonzalve de Cordoue (1791) och Guillaume Tell (1802), som skrevs i fängelset, äger mindre värde. La jeunesse de Florian (1807) är självbiografisk. Florians Œuvres complétes utgavs bland annat av Renouard 1820, och hans Œuvres inédites av Pixérécourt 1825.
Källor
redigera- Florian, Jean Pierre Claris de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter
redigera- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6np2r2c, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Florian,_Jean-Pierre_Claris_de, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: declarisdeflorianj.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11902963q, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15628, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: jean-pierre-claris-de-florian, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 4715884, läs online och läs online, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Jean-Pierre_FlorianStore_norske_leksikon, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 19391932, Enciclopedia Italiana-ID: florian-jean-pierre-claris-chevalier-deenciclopedia-italiana, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Jean-Pierre Claris de Florian.
