Det är ett märkligt val av Wellparp att utan någon som helst debatt radera en av två artiklar om ett partipolitiskt kontroversiellt ämne. // Rudolf 1922 16 april 2004 kl.13.01 (CEST)

Jag har inte raderat något. Artiklarna slogs samman till en under organisationens riktiga namn. Viet Cong är ett öknamn som amerikanerna gav FNL. Detta står till och med i den engelska wikipedian. Jag förstår inte hur det kan vara kontroversiellt att låta organisationens eget namn vara uppslagsord och inte någon annans namn på organisationen. // Wellparp 16 april 2004 kl.13.15 (CEST)

Du gör dig till talesman för folket i palestinasjal och näbbstövlar. Det ska naturligtvis stå dig fritt att göra så. Men myntet har här, liksom många andra gånger, två sidor. Exempel: I många artiklar skriver vi "nazister", medan ju nazisterna själva kallar sig "nationalsocialister". Det sistnämnda måste väl vara det "riktiga" namnet, för det har vi ju sett i många Leni Riefenstahl-filmer?
Rudolf 1922 16 april 2004 kl.13.24 (CEST)
Nej. Du gör nu (åtminsone) två misstag. För det första så finns det tyska nationalsocialistiska partiet med under NSDAP. Vi skulle aldrig drömma om att sätta detta under något annat namn. Partiet heter NSDAP oavsett vad vi tycker om det. FNL heter FNL oavsett vad du tycker om det. Med ideologin nazism är det skillnad eftersom det står oss fritt att kalla den för vad som helst. Det andra felet är att göra mig till talesman för något. Jag försöker bara vara neutral. Att använda den korrekta benämningen på en organisation anser jag vara den neutrala vägen. Dessutom vad har olika klädesplagg med detta att göra? // Wellparp 16 april 2004 kl.13.36 (CEST)

Förkortning?

redigera

Hur gör vi med sådana här namn? Jag tycker inte det är särkillt bra att behålla förkortningen FNL som rubrik men vad ska vi kalla artikeln i stället, ska vi skriva ut hela det franska namnet eller ska vi göra en svensk översättning?

Förövrigt har vi exakt samma problem i artikeln Attac
aaker 31 december 2005 kl.02.11 (CEST)

Borde inte förkortningen utläsas Front National de Libération du Viêt-Nam du Sud?

FNL är väl mest känt på svenska just som FNL, så att artikeln ligger här känns ok, men i övrigt bör väl namnet skrivas ut som "Nationella fronten för Sydvietnams befrielse" alt. "Nationella befrielsefronten för Sydvietnam" Jag sätter in det ena. Kan någon nog vietnamesiska för en bättre översättning är det välkommet. Bero 1 maj 2006 kl.14.26 (CEST)
I boken "Tillsammans skall vi segra!" från DFFG står det "Södra Vietnams Nationella befrielsefront". battra 17 augusti 2006 kl. 02.30 (CEST)Svara

FNL som folkfront

redigera

I ändringen den 13 april skriver Användare:MHedman

FNL var en nationell folkfront i vilken alla patriotiska krafter kämpade tillsammans

Jag misstänker man här använder FNL:s definition av patriotism och inte den som ges genom länken. Också om de båda kanske kommer nära varandra så kräver sådana formuleringar en förklaring och en god källa. Kanske det som avses kunde formuleras i termer av att motståndet mot USA:s närvaro var utbrett också bland andra än vänstersinnade och att FNL samlade också sådana som inte gillade de tio punkterna? Någon med sakkunskap borde omformulera eller komplettera. --LPfi 8 oktober 2008 kl. 14.52 (CEST)Svara

"ett uttryck för lojalitet och kärlek till det egna landet" står det i artikeln om patriotism. På denna grund bildades FNL; för att försvara och befria det egna landet från dom utländska angriparna. Inget konstigt i detta.
I övrigt var ju dom tio punkterna ett minimiprogram som ju alla patriotiska krafter kunde enas kring. Just detta är ju poängen med en folkfront; så stor bredd som tänkas möjligt. Jag tycker artikeln uttrycket detta korrekt. Hedman 9 oktober 2008 kl. 11.46 (CEST)Svara
Visst, jag sade att de båda kan ligga varandra nära. Det som kräver förklaring är att alla patriotiska krafter skulle ha kämpat inom FNL. Fanns det t.ex. inga patrioter som såg snett på minoriteterna? För att inte tala om sådana patrioter som antog att FNL:s framgång – eller själva kampen – kunde leda till en oönskad samhällsutveckling. Kanske fanns det sådana som antog att en önskad utveckling bättre kunde nås genom en annan strategi än den FNL företrädde?
"Alla patriotiska krafter" kan inte rimligtvis ha varit representerade då man beslöt om programmet, annat än om man med patriotiska krafter avser vissa specifika rörelser eller använder en omvänd definition, där patriot definieras som en som deltog i grundandet av FNL eller annars stödde organisationens mål och medel.
Jag kan mycket väl tro att FNL hade ett brett stöd. Att påstå att stödet är totalt är inte trovärdigt, i synnerhet inte utan en god förklaring. Jag hoppas att du eller någon annan har sakkunskap nog att i mer nyanserade termer berätta hur starkt stödet var, ge en förklaring till det starka stödet och backa upp formuleringarna med goda källor.
--LPfi 9 oktober 2008 kl. 15.27 (CEST)Svara
FNL:s framgång var ju desamma som Vietnams befrielse och just detta var alla vietnamesiska patrioters strategiska mål. En patriot kan ju omöjligt urgera sitt eget lands underkuvande och kolonialiserande. Just därför blir det ett axiom att FNL samlade dom patriotiska krafterna. Det blir lite tetigt när du, helt utan kött på benen, undrar om det inte fanns patrioter som "såg snett på minoriteterna". Troligtvis fanns inte detta. För det första därför att förtryck av minoritetsfolken var komparadourbourgeoisins politik och inte dom folkliga krafternas. För det andra därför att patriotiska krafter i koloniala länder tenderar att vara progressiva och icke-chauvinistiska. Och för det tredje därför att FNL antog dessa punkter i förvissning om att det var ett minimiprogram som alla patriotiska krafter kunde enas kring. Hela tanken med folkfronten faller om delar av det folk som ska befria landet inte kan sluta upp kring fronten.
Det fanns ju två fronter: folket (med FNL i spetsen) å den ena sidan och komparadourbourgeoisin och imperialismen (med USA:s armé i spetsen) å den andra. Hedman 9 oktober 2008 kl. 15.55 (CEST)Svara
Det här (Hedmas kommentar ovan alltså) är ju bara egna antaganden. Att det dessutom är ganska subjektivt skrivet gör det enligt min mening mindre trovärdigt. Artikelns text bör ändras (eller tas bort) såvida inte källor (bättre än Hedmans åsikter) presenterats. Ztaffanb 9 oktober 2008 kl. 16.04 (CEST)Svara
Jag tror att Hedmans och LPfis definition av "patrioter" skiljer sig åt en smula. För visst fanns det även i Sydvietnam en nationalistisk opposition som både ville störta Diem och köra ut USA men som inte hade den minsta lust att underordna sig Nordvietnams kommunistregim. FNL gjorde mer än bara tittade snett på minoriteter. Inte bara Hmongfolket som man bedrev ett regelrätt utrotningskrig mot, utan även etniska kineser förföljdes och diskriminerades. /ℇsquilo 15 maj 2012 kl. 14.39 (CEST)Svara

"Dominerades av kommunister"

redigera

Att FNL skulle ha dominerats av kommunister togs bort av MHedman med motivet att det ej stöds i källan. Ur angiven källa: "FNL inrymde ett flertal oppositionsgrupper men dominerades av kommunister, som kontrollerade de väpnade förbanden." Lsj (disk) 15 maj 2012 kl. 12.13 (CEST)Svara

Det står det inte när jag klickar på länken. Hedman (disk) 15 maj 2012 kl. 12.17 (CEST)Svara
När jag klickar på länken står ovanstående mening på rad 4-6 i brödtexten. Lsj (disk) 15 maj 2012 kl. 12.18 (CEST)Svara
Lsj har precis som jag tillgång till hela texten på NE. Det den som inte har tillgång till hela texten, det vill säga om man inte är inloggad står följande: "FNL, Front national de libération du Viêt-nam du Sud, vietnamesiskaMât-trân Giai-phong Miên-nam, Sydvietnams nationella befrielsefront, grundad 20 december 1960 för att bekämpa den sydvietnamesiske presidenten Ngô Dinh Diêms regim och befria Sydvietnam från USA-imperialismen." MHedmans agerande är därför begripligt. Jag har åt MHedman citerat NE-texten i sin helhet. Den finns att läsa på användarens diskussionssida. Det kanske kan vara klokt att citera utvalda bitar i källhänvisningen då informationen inte syns i källan och kan av vissa uppfattas om kontroversiell. Vänligen, dnm (d | b) 15 maj 2012 kl. 13.25 (CEST)Svara


Jag tog mig friheten att från Hedmans diskussionssida kopiera hela diskussionen om FNL och klistra in den här på Diskussion FNL, se nedan. Detta för jag anser den är viktig för oss alla på svWikipedia. --Allexim (disk) 15 maj 2012 kl. 15.13 (CEST)Svara


Hej MHedman, Jag noterade ett litet redigeringskrig. I det som syns på länken så står det mycket riktigt inte det där i källan. Detta är dock fullängden.

FNL, Front national de libération du Viêt-nam du Sud (franska), vietnamesiska Mât-trân Giai-phong Miên-nam, Sydvietnams nationella befrielsefront, grundad 20 december 1960 för att bekämpa den sydvietnamesiske presidenten Ngô Dinh Diêms regim och befria Sydvietnam från USA-imperialismen. FNL inrymde ett flertal oppositionsgrupper men dominerades av kommunister, som kontrollerade de väpnade förbanden. FNL utgjorde i praktiken en gerillarörelse, som under Vietnamkriget i nära samverkan med den nordvietnamesiska kommunistregimen med framgång bekämpade den USA-stödda regeringen i Saigon och de amerikanska och USA-allierade styrkor som fanns i landet. I 1968 års Têt-offensiv led dock FNL svåra förluster, och därefter drevs den militära kampen i söder mest av nordvietnamesiska trupper. År 1969 utropades Sydvietnams provisoriska revolutionsregering (PRR), vilken deltog som en av fyra parter vid fredsförhandlingarna i Paris 1973. Efter de amerikanska truppernas tillbakadragande framtvingade en nordvietnamesisk offensiv, stödd av FNL, Saigonregimens fall 1975. En samlingsregering bildades i vilken FNL ingick. Makten övertogs dock helt av Nordvietnam, varefter hela Vietnam 1976 blev enat under regeringen i Hanoi.

FNL:s stora internationella betydelse låg främst på det symboliska och diplomatiska planet, genom att organisationen, särskilt bland vänsterintellektuella i Europa och krigsmotståndare i USA, kom att representera det lilla u-landets folkliga motstånd mot USA och en av USA understödd regim; jfr FNL-rörelsen. Andra västerlänningar ställde sig dock mycket tveksamma till FNL och betraktade, i likhet med regeringarna i USA, Storbritannien m.fl. länder, FNL främst som ett redskap för Nordvietnams strävan att införliva Sydvietnam.

– FNL. http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/fnl, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-15.

Källan som används för denna text är: N. T. Truong (1985). A Vietcong Memoir. Jag vet inte om det hjälper något? Såhär står det om själva rörelsen. Det är trots allt en skillnad mellan dem:

FNL-rörelsen, grupper i Sverige som protesterade mot USA:s krigföring i Vietnam och stödde FNL, Sydvietnams nationella befrielsefront. Den första egentliga Vietnamdemonstrationen i Sverige ägde rum 1964, då medlemmar i Clarté demonstrerade utanför USA:s ambassad. År 1965 bildades i Stockholm den första FNL-gruppen, och de följande åren upprättades liknande grupper i större svenska städer. År 1967 bildadesDFFG (De förenade FNL-grupperna), en paraplyorganisation som skulle samordna de lokala gruppernas verksamhet och aktiviteter. Rörelsen växte och vann allt starkare stöd i den svenska opinionen. År 1972 fanns över 100 lokala FNL-grupper i Sverige. Vietnambulletinen, som såldes på gator och torg, hade en central betydelse i rörelsens arbete för att nå ut med sitt budskap. Den stencilerades 1965 i 500 exemplar och utkom 1975 i 60 000 exemplar. Efter Vietnamkrigets slut förde FNL-grupperna en tynande tillvaro. DFFG bytte namn till Vietnam- & Laos-förbundet och upplöstes 1979, ett halvt år efter Vietnams invasion av Kampuchea.

FNL-rörelsen var inspirerad av protesterna mot Vietnamkriget i USA. Majoriteten av medlemmarna tillhörde eller sympatiserade med vänstern och var under lång tid motståndare till ett samarbete med socialdemokraterna och deras kampanj mot Vietnamkriget. Med flygblad, appellmöten, talkörer och utomparlamentariska metoder representeradeFNL-rörelsen något nytt och okonventionellt i svensk politik. Sannolikt bidrog dess verksamhet också till att den svenska opinionen svängde till förmån för FNL:s kamp. Samtidigt kan rörelsen sägas ha kanaliserat den politiska värdeförändring som ägde rum i det svenska samhället under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.

– FNL-rörelsen. http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/fnl-rörelsen, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-15.

Källunderlaget för detta anges som T. Hammarström (utg.) (1975). FNL i Sverige: Reportage om en folkrörelse under tio år.

Vänligen, dnm (d | b) 15 maj 2012 kl. 12.55 (CEST)Svara

Tack för hjälpen! Hedman (disk) 15 maj 2012 kl. 13.36 (CEST)Svara