1892
år
1892 (MDCCCXCII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraMars
redigera- 15 mars – Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
- 23 mars – På Hamburger Börs i Stockholm bildas Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige.[1]
Maj
redigera- 11 maj – Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
- 22 maj – Den första fotbollsmatchen i Sverige spelas på Heden i Göteborg mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater. Resultatet blir 1-0 till Örgryte IS.[2]
- 25 maj – Cirkus på Djurgården invigs.
Juni
redigera- 11 juni – Stockholms allmänna kvinnoklubb grundas.
Juli
redigera- 28 juli – Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
- Juli – Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
Augusti
redigera- 4 augusti – Lizzie Bordens dubbelmord.
- 6 augusti – Det nya länslasarettet i Örebro invigs.
November
redigera
- Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen Benjamin Harrison vid presidentvalet i USA.
- Anarkister placerar en bomb vid Avenue de l'Opera i Paris som dödar sex människor vid en polisstation.
- Storstrejken i New Orleans börjar och varar i fyra dagar.
- 17 november – Franska soldater ockuperar Abomey, Dahomey.
- 22 november – Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
- November – En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.
Okänt datum
redigera- Med boken Interludes being Two Essays, a Story, and Some Verses av Horace Smith nämns för första gången kvinnliga butlers.[3]
- Det Gustavianska operahuset rivs för att ge plats åt den nya operan vid Gustav Adolfs torg.
- Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
- ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
- Bofors tillverkar sin första kanon.
- Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Örebromissionen grundas.
- Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjæstad.
- Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
- Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
- Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.
- Cirkus i Stockholm invigs.[4]
- Kvinnoorganisationen Ligue belge du droit des femmes bildas.
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 1 januari
- Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 3 januari – J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
- 7 januari – Dwight W. Burney, amerikansk republikansk politiker.
- 14 januari – Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 19 januari – Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 januari – Augusto Genina, italiensk regissör.
- 30 januari – Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
Februari
redigera- 9 februari – Peggy Wood, amerikansk skådespelare.
- 13 februari
- Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
- 28 februari – Kenneth S. Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1951.
Mars
redigera- 16 mars – Marian Zyndram-Kościałkowski, polsk politiker.
- 25 mars – Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 26 mars
- Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- Paul Douglas, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.
- 27 mars – John Degerberg, svensk skådespelare.
- 29 mars – József Mindszenty, ungersk kardinal.
- 30 mars
- Stefan Banach, polsk matematiker.
- Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 4 april – Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
- 8 april
- Rose McConnell Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1937.
- Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
- Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
- 10 april – Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist).
- 13 april – Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 17 april – Tor Björnberg, svensk sparbanksdirektör och politiker (högerpartiet).
- 24 april – Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
Maj
redigera- 2 maj – Manfred von Richthofen, tysk flygare under första världskriget, känd som "Röda Baronen".
- 5 maj – Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 7 maj – Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
- 9 maj – Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 12 maj – Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
- 17 maj – Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 20 maj – Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
- 28 maj – Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
- 31 maj
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
- Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.
Juni
redigera- 16 juni – Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 21 juni
- Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
- 22 juni – Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
- 26 juni – Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
- 28 juni – Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 30 juni – Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 2 juli – Olaf Kullmann, norsk fredsaktivist.
- 3 juli – Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 15 juli – Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 16 juli – Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 18 juli – Gabriel Jönsson, svensk poet.
- 22 juli – Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist.
- 23 juli – Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930–1936 och 1941–1974.
Augusti
redigera- 2 augusti – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 4 augusti – Bo Kalling, svensk uppfinnare.
- 5 augusti – John Wallin, svensk skådespelare.
- 7 augusti – Einar Forseth, svensk konstnär.
- 8 augusti – Wall Doxey, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 augusti – Władysław Anders, polsk militär och politiker.
- 20 augusti – George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
- 23 augusti – Alexander G. Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938–1939.
September
redigera- 3 september – Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 8 september – Tottan Skantze, svensk skådespelare.
- 9 september – Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 21 september – Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
- 25 september – Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
- 27 september – Jacob Wallenberg, svensk bankman och företagsledare.
Tredje kvartalet
redigeraOktober
redigera- 1 oktober – Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
- 4 oktober – Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932–1934.
- 17 oktober – Theodor Eicke, tysk SS-officer.
- 21 oktober – Lydia Lopokova, rysk ballerina.
- 23 oktober – Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 25 oktober – John C. Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 31 oktober
- Aleksandr Alechin, rysk schackspelare.
- Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
November
redigera- 2 november – Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 10 november – Frank A. Barrett, amerikansk republikansk politiker.
- 14 november – Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 28 november – Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 29 november – Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker.
December
redigera- 4 december – Francisco Franco spansk militär och politiker.
- 12 december
- Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet).
- 21 december – Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 2 januari – George Biddell Airy, 90, engelsk astronom.
- 7 januari – Sigge Wulff, 22, svensk varietéartist (lungsot).
- 10 januari – Carl Johan Dyfverman, 47, svensk skulptör.
- 16 januari – Axel Fredrik Granfelt, 76, finländsk teolog.
Februari
redigera- 5 februari – Emilie Flygare-Carlén, 84, svensk författare.
- 9 februari – Alfred Moore Scales, 64, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
- 27 februari – Louis Vuitton, 70, fransk väsktillverkare.
- 28 februari – Elias Nelson Conway, 79, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.
Mars
redigera- 14 mars – Carl Siegmund Franz Credé, 72, tysk läkare och professor.
- 26 mars – Walt Whitman, 72, amerikansk diktare.
- 28 mars – Domenico Tojetti, italiensk-amerikansk målare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 11 april – Carl Paul Caspari, 78, tysk-norsk teolog och orientalist.
- 17 april – Alexander Mackenzie, 70, Kanadas premiärminister 1873–1878.
Maj
redigera- 29 maj – Bahá'u'lláh (Guds återglans), 74, bahá'í-trons grundare.
Juni
redigera- 8 juni – Bob Ford, 30, mannen som mördade Jesse James.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 18 juli – Thomas Cook, 83, brittisk entreprenör.
Augusti
redigera- 25 augusti – Christian Friedrich von Leins, 77, tysk arkitekt.
- 29 augusti – Jules Perrot, 82, fransk balettdansör och koreograf.
September
redigera- 10 september – Anders Anderson, 70, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 2 oktober – Ernest Renan, 69, fransk filosof.
- 6 oktober – Alfred Tennyson, 83, engelsk skald.
- 7 oktober – Friedrich Schlögl, 70, österrikisk författare.
- 14 oktober – Peter Nicolai Arbo, 61, norsk konstnär.
- 21 oktober – Anne Charlotte Leffler, 43, svensk författare.
- 24 oktober – Robert Franz, 77, tysk kompositör.
- 26 oktober – Bernhard Windscheid, 75, tysk jurist.
- 30 oktober – Olga Nikolajevna Romanova, 70, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
November
redigera- 21 november – Jens Christian Hostrup, 74, dansk författare.
- 26 november – Charles Lavigerie, 67, fransk kardinal.
- 30 november – Pierre-Victor Galland, 70, fransk konstnär.
December
redigera- 2 december – Jay Gould, 56, amerikansk finansman.
- 14 december – Adams George Archibald, 78, kanadensisk politiker.
- 15 december – Randall L. Gibson, 60, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
- 25 december – Nikolaj Adlerberg, 73, Finlands generalguvernör 1866-1881.
- 27 december – Axel Gadolin, 64, finländsk mineralog.
- 30 december – Tore Billing, 76, svensk landskapsmålare.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”Friluftsfrämjandet”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100830073038/http://www.friluftsframjandet.se/marsta-sigtuna/85.
- ^ ”Populär historia”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820071655/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/454. Läst 16 mars 2011.
- ^ ”International Butler Academy”. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911123133/http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1892.
