1774
år
1774 (MDCCLXXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraApril
redigera- 28 april – Sverige får en ny tryckfrihetsförordning, vilken liknar 1766 års TF men är kraftigt beskuren. Kungen kan enväldigt göra ändringar.
Maj
redigera- 20 maj – Storbritannien drar sig tillbaka från Västfalkland, men fortsätter göra anspråk på hela Falklandsöarna.[1]
Juni
redigera- 7 juni – Hertig Karl (XIII) gifter sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp. Skådespelet Birger Jarl framförs till deras ära.
Juli
redigera- Juli – Öregrund drabbas av en stadsbrand.[2]
- 21 juli – Kriget mellan Ryssland och Osmanska riket slutar med att fördraget i Kuchuk-Kainarji skrivs på, och Ryssland vinner medan det är färdigkrigat efter sex år. Fördraget ger Ryssland rätt att gå in i Osmanska riket och skydda kristna.
September
redigera- 24 september – Brittiske kaptenen James Cook upptäcker Nya Kaledonien.[3]
Okänt datum
redigera- Johan Liljencrantz lägger fram en ny svensk finansplan, där han bland annat föreslår ett kungligt brännvinsmonopol och en myntrealisation.
- En försvarsberedning under ledning av överståthållaren Carl Sparre tillsätts för att stärka det svenska försvaret.
- Den judiske köpmannen Aaron Isaac flyttar till Stockholm från Tyskland. Eftersom judar inte får bo i Sverige utfärdar kungen ett skyddsbrev åt honom och ger honom tillåtelse att bedriva stensnideri och galanterihandel. Senare får Isaac tillåtelse att hålla judiska gudstjänster och blir en betydande man inom den judiska diasporan i Stockholm.
- Kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäcker kloret.
- Gustafsbergs badinrättning i Uddevallatrakten börjar erbjuda salta bad.[4]
- Det gamla förslaget om att Marstrands stad skall bli frihamn (från 1747, 1762 och 1771) stöds nu även av finansministern Johan Liljencrantz och den franske kungen.
- Den kungliga slupen Vasaorden byggs inför hertig Karls bruds ankomst till Stockholm.
- Johann Wolfgang von Goethe skriver, under fyra veckor, Den unge Werthers lidanden.
- Slavhandeln på Svarta havet förbjöds slutgiltigt i avtal mellan Krimkhanatet och Ryssland.
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 1 januari – André Marie Constant Duméril, fransk zoolog.
- 5 januari – George Chinnery, brittisk konstnär.
- 6 januari – Ole Holck, norsk militär och politiker.
- 17 januari – Marie-Thérèse Figueur, fransk militär och memoarskrivare.
- 18 januari – Johann Heinrich Bernhard Dräseke, tysk teolog.
- 24 januari – Carl Abraham Arfwedson, svensk affärsman och etsare.
- 25 januari – Gustaf Sture, svensk friherre och militär.
- 30 januari – Olof Forsgren, svensk ingenjör.
- 31 januari – Thomas Veazey, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.
Februari
redigera- 3 februari – Barthel von Siebold, tysk läkare.
- 5 februari – Cordelia von Wedderkop, svensk konstnär.
- 11 februari – Hans Järta, svensk politiker och skriftställare, ledamot av Svenska Akademien 1819.
- 28 februari – Thomas Tooke, brittisk nationalekonom och statistiker.
Mars
redigera- 5 mars – Christoph Ernst Friedrich Weyse, tysk-dansk kompositör.
- 12 mars – Eva Unander, svensk bibliotekarie.
- 13 mars – Pierre-Narcisse Guérin, fransk konstnär.
- 14 mars – Bengt Sparre, svensk greve och generallöjtnant.
- 16 mars – Matthew Flinders, brittisk sjömilitär och kartograf.
- 19 mars – Franz von Paula Gruithuisen, tysk läkare och astronom.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 1 april – Gottfried Daniel Krummacher, tysk teolog.
- 2 april – Gustaf Westerling, svensk konstnär.
- 12 april – Johann Baptist Krebs, tysk kompositör och sångare.
- 15 april – Sophie Thalbitzer, dansk memoarskrivare.
- 18 april – Georg Heinrich von Langsdorff, tysk friherre, naturforskare och upptäcktsresande.
- 21 april – Jean-Baptiste Biot, fransk fysiker.
- 24 april – Jean Itard, fransk läkare.
- 26 april – Leopold von Buch, tysk geolog.
- 28 april – Francis Baily, engelsk astronom.
- 29 april – Anna Gottlieb, österrikisk operasångare.
Maj
redigera- 2 maj – Armand Charles Guilleminot, fransk greve, militär och diplomat.
- 12 maj – Samuel Owen, brittisk-svensk konstruktör, tekniker och industriman.
- 15 maj – Johann Nepomuk von Fuchs, tysk kemist och mineralog.
- 25 maj – John Pye-Smith, brittisk teolog.
- 27 maj – Sir Francis Beaufort, brittisk sjömilitär och meteorolog.
- 28 maj – Edward Howard, brittisk kemist.
Juni
redigera- 3 juni – Gustaf Adolf Klint, svensk skulptör.
- 9 juni – Joseph von Hammer-Purgstall, österrikisk orientalist.
- 19 juni – Sara Levy, tysk salongsvärd.
- 21 juni
- James Patton Preston, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1816–1819.
- Daniel D. Tompkins, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1817–1825.
- 23 juni – Matthijs Siegenbeek, nederländsk språkforskare.
- 25 juni – Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 1 juli – Johan Georg De la Grange, svensk militär.
- 14 juli – Nils Berner Sørensen, norsk läkare.
- 15 juli – David Jacob van Lennep, nederländsk poet och universitetslärare.
- 20 juli – Auguste de Marmont, fransk militär.
- 26 juli – Ulrik Gyldenstolpe, svensk greve och militär.
Augusti
redigera- 15 augusti – Carl August Zeller, tysk pedagog.
- 28 augusti – Elizabeth Ann Seton, amerikansk nunna och ordensstiftare.
- 30 augusti – Henri Van Assche, belgisk landskapsmålare.
September
redigera- 5 september – Caspar David Friedrich, tysk konstnär.
- 14 september – Lord William Bentinck, brittisk politiker och militär.
- 17 september – Giuseppe Gasparo Mezzofanti, italiensk kardinal och lingvist.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 18 oktober – Adolf Müllner, tysk dramatiker.
- 24 oktober – Carl Cederström, svensk friherre och militär.
- 28 oktober – Konstanty Adam Czartoryski, polsk furste och militär.
November
redigera- 2 november – Georges Serullas, fransk farmaceut och kemist.
- 8 november – Eric Carl Trafvenfelt, svensk läkare.
- 11 november – Friedrich Benedict Weber, tysk nationalekonom.
- 14 november – Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.
- 17 november – Ulrika Clewberg, svensk skådespelare och operasångare.
- 21 november – Elisabetta Canori Mora, italiensk tertiar inom trinitarieorden; saligförklarad 1994.
- 26 november – William Hunter, amerikansk diplomat och politiker, senator 1811–1821.
- 29 november – Johann Gottfried Gruber, tysk litteraturhistoriker.
December
redigera- 2 december – Laurids Engelstoft, dansk historiker.
- 5 december – Johann Wilhelm Pfaff, tysk astronom.
- 13 december – Nathan F. Dixon, amerikansk politiker, senator 1839–1842.
- 17 december – Littleton Waller Tazewell, amerikansk politiker, senator 1824–1832.
- 28 december – Carl af Klint, svensk sjömilitär.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 30 januari – Jean-Pierre Guignon, 71, italiensk-fransk violinist och kompositör.
Februari
redigera- 4 februari – Charles Marie de La Condamine, 73, fransk matematiker och upptäcktsresande.
Mars
redigera- 30 mars – Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken, 53, lantgrevinna av Hessen-Kassel.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 23 april – Christian Wilhelm Ernst Dietrich, 61, tysk konstnär.
Maj
redigera- 10 maj – Ludvig XV, 64, kung av Frankrike sedan 1715.
- 15 maj – Anton Ulrik av Braunschweig-Lüneburg, 59, generalissimus i Rysslands armé.
Juni
redigera- 15 juni – Karl Heinrich von Bogatzky, 83, tysk teolog och författare.
- 30 juni – Vilhelm Gustaf Wrangel, 79, svensk militär och politiker.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 9 juli – Anna Manzolini, 60, italiensk biolog.
- 27 juli – Samuel Gottlieb Gmelin, 30, tysk naturforskare.
Augusti
redigera- 14 augusti – Johann Jacob Reiske, 57, tysk orientalist och grecist.
September
redigera- 22 september – Clemens XIV, född Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli, 68, påve sedan 1769.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 28 oktober – Jean Löfblad, svensk skådespelare.
November
redigera- 22 november – Robert Clive, 49, brittisk militär och kolonialist.
December
redigera- 14 december – Anders Berch, 63, svensk nationalekonom, Nordens första professor i nationalekonomi, skrev Sveriges första lärobok i ekonomi.
- 16 december – François Quesnay, 80, fransk nationalekonom och läkare.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”World Statesmen”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB03uP6?url=http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.
- ^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NBCPAtd?url=http://www.worldstatesmen.org/New_Caledonia.htm.
- ^ Grinell, Klas. ”Att ta sig vatten över huvudet – om havsbadandets idéhistoria”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305175335/http://www.grinell.se/Havsbadandets%20idehistoria.html.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1774.
