Gamla glas

Jag älskar glas och gärna omaka gamla och fint dekorerade glas. När vi var i Örebro senast frågade mammas sambo Ivan om jag ville ha några gamla glas. Klart jag ville! Några får stå framme i hallen på morfars fina tennfat. 

Några ljuvligt doftande syrener fick komma in för att försöka få lite sommarkänsla i vårstormarna.

Kram

Fulsnygg

Vad är snyggt och vad är fult? I bland är det inte så lätt att avgöra. Gränsen kan vara hårfin. Jag märker att jag i bland då det gäller gamla saker faller för det kanske inte är så vackra. Men pga ålder, historia, att det har varit flitigt använt och att det är lite udda helt plötsligt blir väldigt vackra.

Den gamla flaskan bredvid bröllopsfoto på mormor och morfar

Då jag senast var hos mamma frågade hon om jag ville ha den här lilla flaskan. Hon hade i sin tur fått den från morfar. Vet inte vad den har använts till. Färgen som är blå-grön är inte riktigt min färg, men den blir en färgklick hemma och jag tyckte den handblåsta och handmålade flaskan var riktigt söt.

Nu tittar solen fram och det ser riktigt lovande ut inför helgen.

Kraaam

Jag har tur

Två saltkar från mormors samling

Jag har tyckt om antikviteter så länge jag kan minnas. Morfar var antikhandlare och hade hela hemmet fullt av gamla fina och spännande saker. Särsilt svag är jag för bruksföremål. Väl använda saker, gärna med en historia bakom.

Saltkar har jag så varje gäst kan få sitt eget...

Min syster Sofia delar inte alls mitt intresse. Hon föredrar nytt. Min bror är också måttligt intresserad. Så när mamma rensar ur sina skåp hamnar sakerna här. Jag älskar att rota runt i fyndlådorna hon kommer med. Jag har tur!

Kram

Vackra saltkar

Jag älskar glas i alla dess former... I förrgår visade jag en skål på fot som jag tycker så mycket om. Jag har fler skålar och fat i vilket jag tror heter turbinglas. Två små skålar är perfeka att ha fin- och flingsalt i, praktiskt och dekorativt.

Mormor samlade på saltkar och jag har fått flera från hennes samling. De är så fina, men var ska man ha dem? Det går ju inte att ha allt framme, tyvärr...

Kramar

Godisskål

I vår familj går det åt frukt i mängder. Det känns så lyxigt då jag har varit och handlat och kan fylla på fruktskålarna med en massa olika sorter. Jag köpte en massa citrusfrukter i dag och fyllde på min vackra skål i vardagsrumet. I köket har vi ett stort fruktfat med frukt från trädgården. Det finns ju äpplen i massor så här års så man kan verkligen frossa...

Jag älskar turbinglas (visst heter det väl så?) Den här skålen stod kvar i lägenheten som jag köpte då jag flyttade hemifrån 1985.

Vad jag har tänkt på alpackorna fram och tillbaka. Jag vill verkligen ha djur på gården och jag tror alpackan skulle passa bra här. Ett vackert betande djur som inte kräver så mycket. Det blir dock inget köp före vintern. Vi har dragit i gång med renovering av ladugården. En del ska lejas bort men det blir ändå mycket jobb för min man. Så har vi gamla hallen som jag verkligen vill ha klar innan vintern. Då golvet är lagt där kan vi sätta in garderober som behövs för att slippa ha alla ytterkläder och skor framme. Men så fort kärlen går ur marken ska det sättas upp hage och sedan ska jag leta passande djur!

Någon mer än jag som ska se Anka & co på TV i kväll? Jag gillade hon som köpte kylskåp i senaste programmet... Undrar vad min familj skulle säga om jag överraskade dem med ett kylskåp i garaget? Jag tror nog ingen skulle bli speciellt glad...

Ragdoll är välrdens mest nyfikna katter. Jag har fyra stycken så det är alltid någon som smyger sig in framför kameran...
Ha en underbar fortsättning på veckan! Kram

Saker från en svunnen tid

I dag har jag varit hemma med tre sjuka barn. Alla tre har åkt på en rejäl förkylning med hosta, halsont och feber. Tyvärr kommer de nog att vara hemma i morgon också och missa första dagen i skolan...

Jag har gått i genom det mamma hade med sig hit. Det är ju kul att få saker, men var ska man ha allt? Man får väl ha lite i taget framme och byta ut då och då...

Skrin från Ulrika i Östergötland tillverkat på 1800-talet har morfar skrivit på en lapp. På sparbössan står det Sparsamhet en en dygd.

Vissa saker som mamma har haft då hon var liten vill jag inte att barnen ska ha på sina rum. Jag vet hur de kan behandla leksaker... Men det är perfekt att ha lite saker undanstoppade och kunna ta fram då barnen är sjuka eller har långtråkigt. Saker som de bara får ha i bland. Duken har min morfars mamma Alma broderat runt sekelskiftet och skrivit sitt namn på.

Små gåvor utav din pappa står det på lappen som morfar har skrivit till min mamma. Han köpte med sig små broscher från olika städer då han reste runt för arbetets räkning på 1940-talet. Kul för barnen att plocka bland.

Jag fick en massa små saltkar som kommer från mormor. De är så fina, men jag vet inte riktigt var jag ska ha dem. Kan man ha slipat glas i fönstret utan att det är farligt om solen lyser på? Kan det inte reflektera ljuset och bli en brandrisk?

Mormors vackra gamla ormskinnsväska från 1940-talet gör sig väl fint i hallen? Jag tror nog krokodilen hellre skulle vilja tillbringa sin tid som väska i vår hall än uppe på en gammal vind....

Ha det gott i regn och rusk! Kram

Var är de ljumma vårvindarna?

I dag hade jag tänkt vara ute och påta i trädgården och ta lite fina utebilder. Men det blåser isande vindar här så det är inte alls lockande att vara ute. Jag tog en liten promenad med hunden och hennes långa öron ställde sig rakt ut i vinden. Hon såg för härlig ut! Det blir en inne dag med städning, tvättning, bakning och målning. Ja, man behöver ju inte vara arbetslös...

Förkylningen vill inte ge med sig. Både jag och Astrid är förkylda, trötta och kinkiga. Hon vill bli buren hela tiden, men inte jag...

Det är så roligt att så många vill vara med och tävla. Tänk vilket spridningsområde Internet har. Man får inlägg från alla möjliga, även utanför Sverige. Jätte roligt!

Det fick bli lite glasbilder istället för utomhusbilder. Jag tycker så mycket om gammalt glas. Mycket av det jag har kommer från min kära mormor och morfar och det gör det extra roligt.

Kramar

Karaffer

I går var jag på Ikea. Jag sprang på den här jätte söta buteljen som jag tänkte jag skulle har som karaff och servera vatten ur. Priset kunde man inte klagt på - 19 kronor. Jag blev dock lite fundersam då jag läste vad den hette: Superfin vas. Det var alltså ingen karaff! För mig är den dock en superfin karaff! Och ni som kommer hit på mat, bara så ni vet, ni kommer bli serverade vatten ur en vas hi hi hi...

Det här är dock en riktig karaff och ingenting annat! Jag köpte den för några år sedan på Myrra i Uppsala. Jag tycker den är så vacker!

Ha en riktigt bra fredag!

Kram Stina