Jag önskar er ett gott avslut...

Hej Alla!

Jo, jag lever och mår bra, trots att jag misslyckades totalt med att hålla mig i skinnet när vi var ut i lördags.
Men vad gör det, så himla roligt som det var att komma ut och få vara en uppiffad vuxen (trots att jag betedde mig som allt annat än vuxen) en stund, istället för den gamla vanliga oglamorösa mamman som jag är till vardags.
Härligt!

Idag visar jag ytterligare ett par underbara julklappar som jag fått.

Som ni kanske minns så är jag en stor fantast av gamla religiösa motiv. Gärna svartvita i mörka ramar.

Så gissa om jag föll för den här underbara tavlan som min mamma sålde på våran loppis?
Å vad jag ville ha den... Men jag skulle då inte få köpa den.
Jag blev väldigt förvånad när jag öppnade paketet från Anette och min far och den låg där i!
Det är nu den absolut vackraste Jesustavlan jag har.
Ett jättetack för den!!!



Den här supersöta väskan i svart sammetsliknande material fick jag också av dem.
Jag är svag för sådana här småväskor, och den här är ju allt annat än fel! Sååå dekorativ att ha hängandes framme.
Och visst är det snyggt med något mörkt/svart här och där mot allt det vita?!


Nu ska här sopas och dammsugas.
Jag och Lillstumpan har klätt av granen och kastat ut den nyss. Och jag kan utan överdrift säga att vi och golvet hade mer barr på oss än granen när det var klart. Skönt att börja ett nytt år utan en massa onödigt och irriterande skräp på golvet!

Jag önskar er alla ett gott avslut på det här året, och en riktigt fin start på det nya!

Stora nyårskramar
Hanna

Vi ses nästa år!

Min lilla darling

Det var den julen det.
Hoppas att ni har haft det bra!
Vi har verkligen haft det lugnt och skönt de här dagarna. Jag har inget att klaga på faktiskt. Lite märklig känsla är det allt, jag som allt som oftast kan hitta fel i det mesta.


Den här underbara saken var en av de få saker som jag önskat mig i julklapp.
Jag fick den av min kära Gubbe, trots att han är väldigt skeptisk mot "saker som bara ska stå".


Igår var jag ut med min äldsta dotter Emily på mellandagsrean.
Vi gick i flera timmar och hade det riktigt roligt. Så himla mysigt att ha egentid ihop med henne och göra riktiga tjejsaker.
Hon är så go min stora lilla gumma.
Hon skulle aldrig säga negativa saker om mitt utseende eller mina kläder fastän jag ofta gör mig förtjänt av det.

Som igår.
Vi var på Indiska och tittade på vantar och mössor.
Jag hittade ett par jättefina gråa vantar, och ville ha en mössa i samma färg.
Till slut hittade jag en som såg jättesöt ut.
Nu är ju problemet att dra på mig mössan och titta på mig själv med den på i en spegel i en butik fylld med folk.
Jag pallar det inte.
Så istället satte jag mig på huk och testade mössan lite diskret och sa till Emily att "den här ska jag ha".
"Har du tittat i spegeln?" undrade hon.
"Nä, det behövs inte, jag tar den ändå".
"Men mamma, snälla... Kolla i spegeln innan du köper den"
"Vaddå, ser jag dum ut eller?!"
"Uhmmm...Kolla i spegeln mamma..." fick jag tillbaka med ett litet återhållsamt flin.

Och vet ni vad? Efter en snabb titt i spegeln så blev det inget mössköp.

Så är hon min gumma. Trots att jag såg ut som en riktig jubelidiot, så kunde hon inte få ur sig något negativt. Min lilla darling.


Så fin i form och färg.



Och en fin-fin fot.


Ikväll har vi fått barnvakt, och då bär det av ut på krogen med Gubben och goda vänner. Första gången på ett par år faktiskt. Om ni skulle råka få syn på mig så får ni gärna titta åt andra hållet.
Jag ute bland folk med alkohol i kroppen kan vara en dålig kombination. Men jag ska hålla mig i skinnet och borta från dansgolvet.
Ok, försöka i alla fall.

Ha en fortsatt härlig helg!

Kramisar
Hanna

En riktigt GOD JUL önskar jag er alla!

Här hemma blommar amaryllisarna ikapp med varandra, och de små söta bordsgranarna mår kanon trots att de spenderat mer än tre veckor inomhus.
Värre är det med den stora pyntade julgranen som barrar värre än det värsta jag någonsinn sett.
Så går det när man köper av försäljare utanför någon butik för några hundra kronor.
Jag får väl spendera julaftonen sittandes med dammsugaren under julgranen.
Allt för att få det så där riktigt perfekt och snyggt på vad i alla fall jag tycker är årets härligaste dag!



Så ännu en gång; GOD JUL alla ni underbara bloggvänner!
Hoppas att ni får det riktigt mysigt tillsammans med dem ni tycker mest om!

Vi ses under mellandagarna!

Stora kramar
Hanna

Tack till alla er!

Tack till alla er som var med i min utlottning!
Sååå roligt att så många ville vara med!

Och ett stort GRATTIS till Maria Margareta som blev den som kammade hem vinsten, efter mycket räknande hit och dit, om och om igen...
Maila mig din adress så kommer paktetet på posten!


Jag vill ännu en gång tacka alla er som besökt min blogg under året som gått.
Besöksräknaren närmar sig 100.000 nu, och det känns lite overkligt måste jag säga.
Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att så många skulle kika in till lilla mig, i mitt enkla hem.
Men jag hoppas givetvis att ni vill fortsätta att dela min vardag under det kommande bloggåret också!

Ta väl hand om er alla, så ses vi nog en snabbis imorgon igen!

Pöss & kram
Hanna

Nu är granen klädd

Tusen tack för alla goa kommentarer, och vad roligt att så många nya människor hittat hit!
Häftigt att så många vill vara med i utlottningen också, men nu lär jag nog hitta på något annat än handskrivna lotter med era namn på...

Igår kväll var det alltså dags att klä årets gran.
Stor och rund, ja nästan perfekt skulle jag kunna kalla den.
Den var så vacker när den stog där med enbart belysningen på.
(Nyinköpt belysning som funkar perfekt och inte ger några aggressioner alls.)

Att klä den gick faktiskt över förväntan.
Sonen drog väl bara av kulor en så där tjugo gånger ungefär. Och ingen fara med att de kastades runt som bollar heller, vi har faktiskt nästan bara barnvänliga kulor i granen. Inte för att jag är en plastfantast precis, men det finns faktiskt en del som är riktigt fina och de andra ser ju i alla fall okej ut på håll.

Barnen var riktigt nöjda med resultatet. Och det är väl det viktigaste(?).
Men själv känner jag att det blev alldeles för mycket.


Det hade varit sååå vackert om den hade fått behålla mer av den gröna känslan.
Men, men. Jag kan ju knappast gå och ta av pyntet de satt upp (även om jag tidigare år har flyttat om kulorna efter barnen för att få det helt rätt. Pinsamt men sant.).
Jag får nog trolla bort lite när jag klär av den istället.


Sådana här dekorationer tycker jag väldigt mycket om i alla fall.
Smällkaramellerna och pärlhängena är julpyssel som vi gjorde förra året.



Änglavingarna köpte vi på Panduro förra året, och därifrån kommer även pärlorna till hängena.



Jag hittade några sådana här hästar på loppis, och bara älskar dem.


I övrigt så ligger alla mina fina gamla och nya glaskulor i skålar, eller hänger på platser som är betydligt säkrare än granen.

Det är ju ganska fint det också!


Jag önskar er alla en mysig helg, och en fin fjärde advent!

Själv hoppas jag på lite kyla så att snön slutar smälta.
Och så måste jag också säga att jag redan har varvat ner.
Nu är granen på plats och den mesta maten är inköpt, och klapparna klara.
Bara att lägga sig på soffan och slappa med en chokladask! ...I wish...


På återseende!
Kramis
Hanna

P.s Ni kan fortfarande vara med i utlottningen om ni vill det!

Julkänslan har infunnit sig

Hej på er!

Nu har den gamla hederliga julkänslan infunnit sig till slut.

Idag slog det mig att det inte ens är en vecka kvar till julafton, och att Gubben kommer att jobba varje dag fram tills dess.
Allt som jag tänkt göra (vill göra, och måste göra) kommer att få fixas med andan i halsen.

Så det jag menar med den gamla hederliga julkänslan, det är inget positivt inte.

Jag har gått runt här och lullat i flera veckor, och tänkt att jag hinner, i år ska det inte stressas för att det är jul. Det ska bara vara skönt...
Hmmm, någon slags normal nivå hade ju varit det ultimata.
Men som vanligt med mig så är det allt eller inget som gäller.


Under sena kvällar den senaste veckan har jag i alla fall målat en hel drös med möbler som väntat på fix.
Saker som jag sagt till mig själv att de skulle vara klara innan jul.
Och det känns härligt att ha lyckats med det!


Så här blev skåpet som jag ropade in på auktion i somras. Jag är helnöjd.
Så jag måste ännu en gång säga att vitfärgen gör underverk.

Minns ni hur det såg ut innan? Om inte så kommer en bild på överdelen här. (Underdelen får ni fantisera ihop själva.)


När jag ser den här bilden så känner jag att det nog var fel att byta ut glaset. Inte.
Fy vad äckligt det såg ut.


Nu ska vi bege oss ut och köpa en ny ljusslinga till granen som kommit in och ska kläs ikväll.
Gissa vem som var elak här när hon satt i slingan i granen (efter att ha testat den först) och den trots min (ja lite för snabba) koll inte lyste i alla lampor?!
Inget annat att göra än att ta av den igen.
Sådant gör mig arg i sådana här tider.

Hoppas att ni alla har det mysigt och fridfullt i alla fall!
Jag ska göra mitt bästa för att hålla mungiporna uppåt, och njuta av att klä granen med fyra barn (varav en huligan) ikväll.
Rapport kommer.

Ni kan fortfarande vara med i min utlottning! Lämna bara en kommentar till inlägget här nedanför!

Stooor kram
arga Hanna

Det stora grå huset firar 1 år!

Den 18:e december fyller Det stora grå huset 1 år.
Det vill jag fira med alla er som bidrar till att min räknare tickar på så flitigt!

Det gågna året har varit så roligt och givande, tack vare alla er härliga människor där ute.
Flera av er läsare / bloggare har jag haft turen att träffa, och många av er har jag fått fin kontakt med genom kommentarer och mail.

Jag har fått så mycket inspiration genom alla bloggar som jag besöker.
Ni har fått mig att jobba på bättre här hemma, med allt som kan bidra till ett snyggare hem (även om jag oftast bara ställer till det med mina nya ideér istället för att få det snyggare. Men det låter ju bra i alla fall!).
Och jag hoppas också på att jag själv kunnat vara till någon glädje för er som tittar in här - på ett eller annat sätt!

Så med detta inlägg (faktiskt nr 200!), startar jag utlottningen!



Det här är vinsterna som en ensam vinnare får.



Alla som vill kan vara med. Lämna bara en kommentar till det här inlägget.
Ni som har egna bloggar och länkar min blogg i ett sidoinlägg med bilden ovan , får dubbla chanser jämfört med dem som inte gör det.
(Skriv i kommentaren om ni länkar!)

Utlottningen är öppen fram till söndagen den 21:a december kl. 16.00.



Den här fina sjalen har min moster virkat.
Jag har en likadan själv som nästan aldrig lämnar min hals / mina axlar.
*Om man inte vinner den, så går det även att köpa likadana genom att maila mig så vidarebefodrar jag till moster. Kan fås i valfri färg för 145 kr plus frakt.*



Vinnaren får även dessa ursöta handledsvärmare / torgvantar, som även de har gjorts av min moster.
*Likadana i valfri färg kan också beställas. Dessa för 50 kr plus frakt - också genom mail.*

De söta tränyporna medföljer också till bloggvinnaren.



Sist men inte minst lottar jag ut en likadan zinklådljusstake som den här.


Nu önskar jag er alla lycka till!
Och hoppas på ännu ett roligt år ihop med er här på bloggen.
Om ni har några önskemål på vad jag ska visa eller skriva om framöver , så skriv det i kommentaren, så får vi se om jag törs ta mig an det längre fram!

Sköt om er alla!
Jättebamsekram
Hanna

Jag vågar vägra vitfärgen!

Hej goa vänner!


Tusen tack för alla härliga kommentarer! Det värmer varje gång ni skickar en hälsning ska ni veta.
Jag vill också passa på att be om ursäkt för att jag själv varit usel på att lämna spår efter mig på sistone (ja, lite som vanligt...).
Gubben har jobbat "fel bloggskift", så det har varit fullt ös - medvetslös, mest hela tiden känns det som.

Nu kan ni som inte vill läsa om barnsjukdomar scrolla ner ett stycke i texten!

Lillstumpan har varit hemma hela veckan som gått.
Ännu en öroninflammation med penicillinbehandling som följd.
Det enda positiva den här gången var att läkaren som vi fick träffa tog detta på mer allvar än tidigare läkare gjort, och sa att hon bör få rör insatta samtidigt som de tar ut hennes polyper (något som vi väntat på ett tag nu). Han sa även att det troligen påverkat hennes hörsel negativt- vilket bidragit till att hennes tal inte utvecklats ordentligt.
Sååå himla skönt att en läkare äntligen sa dessa ord.
Jag har blivit avspisad många gånger när jag tagit upp att hon inte pratar så tydligt. "Vänta, vänta, inget att oroa sig för-det kommer! är vad jag har fått höra i ett par år nu. Men jag har aldrig kännt mig övertygad om det.
Men nu känner jag mig hoppfull igen.


I söndags eftermiddag spenderade jag några lugna och njutbara timmar på auktion.
På visningen hade jag sett ut ett par möbler som jag kände mycket starkt för.
Svettningar och hjärtklappningar blev det, och även darr efter budgivningarna. Som jag vann. Båda två.


Det här underbara skrivbordet gick bara inte att motstå. (Ursäkta den mörka bilden.)




Här är en mer rättvis bild färgmässigt.
Grått och riktigt nött är det.
Jag älskar det precis som det är, fast barnen är tveksamma och har påpekat att det gamla vita är finare.
Ja, ja. Deras åsikter. Mitt blogg- och sybord, så de har ingen talan i alla fall.
Och kolla vilken tur jag hade; mamma hade en stol hemma som passade så bra färgmässigt!



När vi åkte till visningen sa jag till mamma att nu skulle jag då inte ha några fler jäkla skåp i alla fall.
Men det är ju inte värre än att man kan ändra sig.
Något som jag gjorde direkt jag kom dit. Skåpoman som jag är.

Jag kommer inte att bjuda er på någon helhetsbild av det idag.


Men en liten aning av hur det ser ut får ni nog av det här.
Samma gråa färg, och lika slitet som skrivbordet.
Jag är kär i mina nya möbler, och vågar vägra vitfärgen!


Nu passar jag på att önska er en härlig helg!
Ta väl hand om er och njuuut av den här underbara tiden före jul!

Stora kramar
Hanna

P.s Jag har skakat av mig de negativa ord jag fått höra!

Fint inför andra advent

Det var länge sedan jag gjorde så här många inlägg på så kort tid.
Men finns lusten så gör den. Alldeles säkert så är det julen som påverkar positivt!



Här har ni mitt andra fynd som fick mig att sjunga i torsdags.
Att jag redan hade två stycken fina kyrkor hemma ignorerade jag. Den här ropade ju på mig, och för en tjuga var det svårt att säga nej.



Jag har sytt nya kuddar till sofforna.
Lite rött har fått smyga sig in i år. Men inte mycket mer än så här.




Inspirationen hittade jag hos en av mina absoluta favoritbloggare. Du vet vem du är!
Jag har även de gamla örngotten med spets kvar i sofforna. Den här gillar jag speciellt mycket, eftersom den har min äldsta dotters initialer på.


Jag hoppas att ni alla har en riktigt fin andra advent.
Här är det totalt kaos.
Lillstumpan har haft feber och öronvärk i två dagar nu, och måste vänta tills imorgon innan hon får träffa en läkare. Ifall att det läker ut av sig självt. Jo, precis som det brukar göra... Suck vad trött jag blir.
Och stackars sonen drabbas ju också av hennes sjukdom, och blir sittandes inne. Vilket resulterar i extremt mycket sattyg. Så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt verkar vara hans motto.

Så här fint har han gjort det inför andra advent:

Det är alltså våran adventsljusstake.
Ibland känns det faktiskt som om jag ska börja gråta. Jag vet att det är övergående, men det är ändå skapligt jobbigt ska ni veta.


Sköt nu om er alla!
Kramar Hanna

P.s Den 18:e december firar jag 1 år med Det stora grå huset.
Så snart är det dags för en utlottning. Håll ögonen öppna!



***Även jag har fått "höra" att det finns folk som har åsikter om mig som person genom läsande av min och andras bloggar och kommentarer.
Så till er som tycker att jag verkar vara en otrevlig surpuppa och /eller en dålig vän måste jag säga att det är trist att folk inte kan läsa mer än bara orden som står skrivna. Ironi och humor med glimten i ögat krävs i läsningen här, och ibland även i de kommentarer jag lämnar efter mig.
Samt mer kännedom om mitt privata jag- för att kunna dömma mig. Sådant som jag inte lämnar ut här.
Jag trodde att det var självklara saker, men tydligen inte.
Väldigt tråkigt hur som helst.***

Min loppissång

Hej Alla! Unga som gamla.

Jag vill börja det här inlägget med att be om ursäkt om det var någon där ute som tog illa vid sig av mitt senaste inlägg.

Jag skrev ju att det var lite pensionärsstuk att ha ljusstaken på bordet, och det var inte ett speciellt smidigt sätt att beskriva det tycker jag så här i efterhand.

När jag skrev så tänkte jag på hur det såg ut hos många gamla när jag var barn (som jag upplevde det då ), för sådär 20 år sedan.
Jag drog alla över en kam, och sådant tycker jag är åt pipan.
Så jag valde att ta bort det från mitt inlägg, och hoppas att jag inte har sårat någon.


Idag är i alla fall första lördagen på flera månader som jag är hemma fast det är lördag.
Ingen i min närhet ville ha en loppiskompis idag (men tack till alla er gulliga som bodde för långt bort!), och egentligen så är ju det helt förståeligt.

Jag skulle inte heller vilja ha med en sådan som mig på loppis.
För jag vet ju vad jag skulle kunna gå miste om då.

Se själva vad jag hittade på en av mina turer i torsdags....


Vad kan det vara?




Jo, en fransktillverkad terrin av nickel.
Inte helt dum va?!
När jag norpat åt mig den och insett att priset var 40 kr(!), så gick jag runt och nynnade "vad jag är lyckliiig, vad jag är lyyckliig" under resten av sökandet.
Ja, ni har väl hört när Tommy sjunger så när de är på rymmen med Pippi?
Det är min loppissång numera.

Och det var inte nog med det, även om det här var torsdagens absolut bästa kap. Men den andra saken jag sjöng till får ni se nästa gång!


Jag önskar er alla en riktigt fin fortsättning på helgen, och en mysig andra advent.
Här vräker snön ner, så julkänsla - det finns det gott om!


Stora kramar
Hanna

Ommöblering. Nu igen...

Här hemma har det möblerats om igen.
Just när jag tycker mig ha fått lite ordning så får jag en toppenidé och så är karusellen igång igen.

Den senaste ommöbleringen har gett viss ordning i vardagsrummet, men däremot så har både innerhallen och sovrummet drabbats negativt. Så jag slipper då gå sysslolös i helgen.


Den här stolen köpte jag på loppis för en tid sedan. Jag såg dess potential, fast den kändes verkligen riktigt äcklig i dessa färger.




Med vitfärg och oblekt linnetyg blev den riktigt fin. Precis som det brukar bli med den kombinationen!



Stolen står i vardagsrummet, bredvid bordet som nyss lämnat sovrummets lugna vrå.




Här står nu min favoritljusstake. Det retar mig lite att ha den på bordet, men eftersom jag envisades med att köpa de största stjärnorna till fönstren så fick det lov att bli så.

Till jul brukar jag ha ett bord som jag ställer frukt och godis på. Det här skulle ha varit det perfekta stället, om det inte vore för Gustav Klättermus.
Inget ätbart kan vara framme längre. Allt lever farligt. Så jag får nöja mig med några blommor istället. Han har då inte börjat plocka dem ännu.




Jag önskar er alla en riktigt härlig helg!

Är det någon som behöver en loppiskompis med två små, så är det bara att höra av er! Vill ju inte göra nytta hela helgen! ;)

Stora kramar
Hanna

Fönstret i kökstaket

Hallå nu igen!

Tack för alla era goa kommentarer till mitt förra inlägg, som fick heta "En lyckad helg". Efteråt kom jag på att det inte var första gången jag gett ett inlägg en sådan rubrik (- ja med den innebörden i namnet). Och troligtvis inte sista heller. Så ha överseende med min extremt dåliga fantasi vad gäller just rubrikerna, är ni gulliga!



Den gamla fönsterbågen som hänger i taket i vårat kök, har äntligen fått en ljusslinga.



Det var precis så här jag såg det framför mig när jag köpte det.



Det hänger över köksbänken, som i övrigt inte är en favorit här hemma. Där hamnar lätt alla saker som inte ska vara där av någon anledning.
Men fönstret ovan, det gillar jag i alla fall.
Tycker ni att det ser ut som ett tivoli? Tanken slog mig när jag såg bilden. Men jag älskar ju tivolin, så vad gör det i så fall?!
I övrigt får ni gärna ignorera de snygga furuhandtagen på lådorna. Det är original från 50-talet, och nya har införskaffats. Kanske får vi ut tummen inom ett par år, om vi har tur. Jag har ju bara avskytt dem i 5 år än så länge. Köket kommer dock inte att bytas ut helt , eftersom jag tycker att det funkar bra precis så som det är. Speciellt med den låga bänkskivan till mina 158 centimetrar.



I fönstret står bl a min fina mortel. Jag tycker att den är så söt så den får stå framme.
(En likadan har jag på våran loppis imorgon, och även en precis likadan fönsterbåge som den jag har i taket också!)



De här fina burkarna, plus några till i samma serie, köpte jag på våran loppisvända i lördags. Jag hade kollat in dem länge, och nu när jag fick ett specialpris på dem slog jag till. Inget jag ångrar!


Nu blir det liggläge i soffan med en chokladboll eller två.
Man ska ju jobba på figuren har jag hört.

Kram på er alla!

Hanna

En lyckad helg

Hej på er alla underbara människor där ute!

Tusen tack för alla era härliga kommentarer! Som jag sagt tidigare förgyller de min tid vid datorn enormt!


Helgen som gick var hur lyckad som helst.
På lördagen åkte jag och Anette på en ganska rejäl loppisvända med mina två minsta.
Så skoj!

Vi gjorde en hel del fina fynd tycker jag.
Jag fick bl a med mig en "ny" karmstol hem, gamla julgransljushållare i andra modeller än de jag redan hade, flera spetslakan, gamla vita dockkläder, gryn- och kryddburkar i vitt porslin och en hel del mer. Loppoholic som jag är.

Att det också gick smärtfritt att ha de små liven med, gjorde ju knappast dagen sämre. De har fått hänga med på loppisar sedan de varit nyfödda, så nog kan man vänja barn till att acceptera loppislivet. Och tur är väl det?!


Söndagen blev speciellt lyckad tack vare söta Darins uppträdande och skivsignering på Kupolen här i Borlänge, men det tänker jag inte gå in något närmare på.
Min 10-åriga dotter har redan kallat mig för pinsam ett antal gånger nu.



Taklampan i vardagsrummet har ännu inte fått några skärmar, kanske blir det aldrig av. Däremot så har den fått en slags krans av eucalyptus den med. Det hänger och ligger lite varstans här hemma!




I motsatta hörnet till det som skymtar på bilden ovan (och det från förra inlägget), står ännu en liten minigran. Det här är den största av dem, och den har jag ställt i en snygg zinkhink. Jag har inte pyntat något i de små granarna, och tror inte att jag kommer att göra det på ett tag heller. För den bästa känslan så sparar jag mig helst till den riktiga granen närmare julafton. (Fast jag kan ju ändra mig, det lär ju nämnas...)



Så lämnar vi vardagsrummet, och tar en liten sväng till vad jag kallar innerhallen. Det är inte ett ställe som jag gärna visar, med dess mörker och dörröppningar åt alla håll. Ett rum som enbart används för att passera från rum till rum. Jag skulle så gärna vilja ha någon mer användning av det, men har noll ideér vad gäller den saken.

I innerhallen står mitt absoluta favoritskåp.
För tillfället går funderingarna åt att ta in det i vardagsrummet så att det får njutas av så som det förtjänar. Något som jag måste tänka igenom ordentligt, eftersom det kräver mycket hjälp av Gubben, och ska det fram och tillbaka så finns det stor risk att han får fnatt på kuppen.
Jag ska suga på den karamellen tills imorgon i alla fall.




Adjöss för den här gången!
Ta hand om er!

Kram Hanna

Enkelt, på gränsen till tomt

Hej!



Ja, då var det snart den första advent.

Jag har ju otaliga gånger sagt att jag alltid pyntar och donar lååångt innan dess.
Men i år har det inte blivit så mycket av det.
Det är inte så att jag inte haft viljan, för det har jag verkligen haft, men det är inte lätt att göra fint och pynta med min lilla söta vilda son.
Det är mer eller mindre omöjligt faktiskt, och inget av det jag ställt fram har fått vara ifred.
Så jag får helt enkelt acceptera att det blir lite mindre i år.



I det lilla utrymmet vid sidan av sofforna hade jag tidigare ett par piedestaler. Men efter att sonen klättrat upp på dem för att tömma hyllan ovanför, bytte jag ut dem mot det här lilla bordet som jag haft på uteplatsen.
Säkrare för klättermusen, och dessutom snyggare.




Här står ännu en liten minigran i en av alla mina stora glasburkar.




En av mina vita hyacinter står i ett litet hyacintglas. Känns så rent och fräscht.




Den här söta ljusstaken är ett gammalt loppisfynd för en femma.



Ja, det var lite av början på julen här hemma.
Väldigt enkelt och på gränsen till tomt. Till skillnad mot allt vackert jag sett hos många av er andra. Men som sagt, jag klarar inte så mycket mer för tillfället. Känns så onödigt att ta fram saker för att sedan få det sönderslaget av den lilla huliganen.
Men så är jag ju rätt så enkel som människa också.


Önskar er alla en riktigt härlig helg och första advent!
Visst ska det bli mysigt att tända det första ljuset?!

Stooora kramar
Hanna

Och jag är också en plockare, och dessutom en roffare... en gam!

Tjingeling!

Idag har jag låtit mig inspireras av min härliga vän Jenny (Lilla huset på prärien) till dagens tema här på bloggen.

I hennes senaste inlägg beskriver hon hur trött hon blir på sig själv som springer på loppisar och plockar på sig en massa skit (fast fin skit!)att fylla skåpen med.
Det kände jag igen. Och när hon ställde frågan om vi andra också förköper oss på loppisar så kände jag mig ännu en gång träffad...


Jag är verkligen en sådan som roffar åt mig allt jag kan när jag är på loppis.
Det händer att jag springer för att komma förbi folk som kan vara ett hot mot det jag spanat in. Min oerhört goa Anette (min fars sambo) och även lilla mamma, har fått vara med om det ett antal gånger, och det är inte utan att jag skäms för det, men jag kan inte förmå mig att låta bli ändå...

Så idag tänkte jag helt enkelt visa er ett antal bilder på mina senaste inköp.


Idag hittade jag den här underbara kyrkan. Gissa vem som tog ett glädjeskutt?






Så fin religiös bok från 1859.




Ännu en vit kanna- här med enris i, en gammal trådrulle modell stor & rak, samt olika trådar som jag tycker är väldigt dekorativa i sig så där, men också väldigt användbara.
Det lilla silverfatet var ett självklart köp (storsamlare har jag blivit) och med hjälp av gamla vackra kort kan man ju lätt göra fint.



Sen var det då det här.
Och ännu en gång måste jag nämna min kära Jenny. Jag pratade nämligen med henne i telefonen just den dagen som jag köpte det här mycket vackra, höga, vita Gustavsbergs"stopet".

Visst är det vackert fyllt med lärkgrenar?

Jag berättade om detta vackra "stop" för Jenny, och avslöjade även hemligheten med det. När jag gjort det utbrast hon "Men VAD ska du med det till?!"
Hehe, ja det är ju fint när man döljer dess rätta sida och stoppar i vackra grenar eller något... Men visar man "hemligheten", så vet jag inte om alla blir så förtjusta...


Det är en gammal lavemang-mugg (eller vad det heter). Men visst är den fin om man ignorerar detta lilla hål? Jag vänder det in mot väggen, och bara älskar den!


Och det här plåtskrinet som är helt perfekt enligt mig, ja, det fick jag ge en hel femma för. Visst är loppis-livet underbart?!


Ja ni, det var faktiskt bara en bråkdel av mina senaste inköp. Så visst är jag lite av en plockare, en roffare, en gam...
Men som sagt, det är ju på loppis, så ingen skada skedd i plånboken i alla fall (det är värre med skåpen som alla är väldigt välfyllda).
I vanliga butiker skulle det inte funka att gå på så här för mig, men jag skulle inte heller vilja. Det är ju inte alls samma sport. Loppislivet är en livsstil för mig. Och jag stortrivs med det. Gör ni?

Hoppas att jag inte tråkat ut er för häftigt idag med detta långa inlägg.
Jag hade lovat mig själv att försöka att alltid hålla det lite kort, men det funkar tydligen inte alla gånger.

Sköt nu om er, och glöm inte mössan! Man får ju lätt öronvärk i blåsten annars!

Kramisar Hanna