Höstskog

Underbara sköna Söndag!

Vi fick ytterligare en solig och vacker hösthelg. Oktober när det är som allra allra bäst.

Jag och mina två minsta gav oss ut i skogen runt tomten för att leka och leta lite trattisar. Tji fick vi, inga trattisar över huvud taget men desto mera lek vilket ju egentligen var roligare.

Gungorna i skogsbrynet är ju en höjdare. I varje fall om man är barn.

Och så lite lek uppe i trädkojan såklart.

Och jag fick handla i skogsaffären, där den sötaste lilla skogskassörskan omsorgsfullt lade upp mina varor på disken och tog betalt i gyllene asplöv.

Hösten är bra vacker när den får vara som idag.

Helgen avslutar jag som vanligt. Yoga med tjejerna och sedan hem och krypa upp i soffan och suga ut det sista av ledigheten innan veckan drar igång igen.

Frost

I natt kom den då - Frosten!

Likt ett silverskimrande täcke arbetade den i symbios med den tjocka dimman och färgade hela världen till ett moln av silver.

Fantastiskt vackert.

Rådjuren hoppade och skuttade i skogsbrynet och ner på vår gräsmatta och världen kändes sådär underbar och magisk som den är om man tittar efter riktigt noga.

Visst är det så att vi rusar på i våra liv och ser inte vad vi har omkring oss. 

Stanna upp! 

Titta på solen som går upp, eller ner. Lägg märke till de små sakerna och jag lovar att du kommer att känna dig lite mer lycklig. Det är de små sakerna som gör det. Always!

Uppkrupen i soffan serverade jag mig själv min favvofrukost av Rawghurt. Har helt fått dille på min hemmagjorda "yoghurt" där jag mixar en banan, en avokado, några dl frysta blåbär (idag även hallon) och en liten skvätt mandelmjölk. Världens godaste och en väldigt nyttig frukost som även resten av familjen gillar starkt. Toppar med granola som jag vanligtvis köper från Renée Voltaire, eller Pauluns granola.

Ja och så en latte på det då!

När det är kallt ute gäller det att värma sig inifrån och ut.

Så här sitter jag.

Invirad i en filt och ser hur solens strålar smälter silverfrosten och löser upp den mjölkvita dimman som fortfarande ligger som ett mjukt moln över sjön.

Rådjuren har hoppat vidare och jag tar tag i min arbetsdag, fast under en filt och med en varm latte i handen.

Sällskap

Den här lilla damen låg och vilade i backen ner mot sjön. Bland gulnande löv och rosa ljung.

Nästa dag låg hon i gräset utanför garaget. Tänker att hon känner sig trygg här på något sätt. Glömda är de uppätna blommorna som jag svurit över och jag tänker att det ändå på något sätt är fint att hon vill vara här hos oss.

Vad hände egentligen med den här veckan? Nyss var det fredag, och så nu.. .ja då är det fredag igen.

Man tackar! 

Fredagar är ju faktiskt bäst!

.

Putte i blåbärsskogen

Ibland är det mysigt att kliva ut i sin pyjamas och sätta sig bland blåbären och mumsa.

Sista dagen i Augusti idag.

Imorgon börjar vi insupa hösten på riktigt. Här i Stockholm har ju sommaren dröjt sig kvar så snällt, och än så hoppas vi att värmen får hänga i lite, lite till.

Höst blir det ju förr eller senare ändå.

Hej Vinter!

Vilken vinter det blev?

Jag tror vi tog med snön hem från den där alptoppen vi hängde på förra helgen.

Men mysigt är det och jag tar hundra gånger hellre detta än det gråa slasket som skulle vara ett alternativ denna årstid.

Men med snön kommer också svårare tider för de små vännerna i skogen så jag ser till att fylla upp det lilla fågelbordet med goda frön. 

Hemma hos oss ska alla som vill få äta sig mätta!

Imorgon måste, måste jag komma ihåg att lämna in kameran - den håller verkligen på att ge upp nu!

Vackra vinterdag

Äntligen!

Under ett par dagar nu har solen strålat från en blå himmel och det här ljuset är så välkommet och så efterlängtat. Den vita och gnistrande marken hjälper till att skapa det här ljuset och jag insuper det så tacksamt och känner hur livsenergin vaknar på nytt.

Det var dags för detta nu - Vinter!

 Vi åker skridskor på vår lilla sjö som nu under julen fryst till och nu ligger stenhård och med en yta som en spegel. Lillebror provar för allra första gången och håller ut i ungefär tio minuter, sen vill han ha skorna på igen.

Solen står fortfarande lågt och strålarna är svaga, nästan guldfärgade men så underbara att känna mot kinden.

Vi åker och ramlar och åker och ramlar. Övning ger färdighet, visst!

Oj vad jag har längtat efter dessa vinterdagar. Förra året blev det ju aldrig ljust kändes det som. Aldrig så kallt att sjön blev till skridskois och aldrig så ljust och glittrande som nu.

Vinter du har varit saknad.

Sommarens sista

''

Sommaren sista ros blommar så vackert uppe vid lekstugan.

Solen värmer fortfarande fantastiskt och även om det känns på morgonen att hösten är här är dagarna just nu fyllda av solsken och värme. Vi har en Indiansommar helt enkelt.

Jag badar fortfarande.

Mitt morgondopp är gudomligt underbart, nästan ännu bättre nu än mitt i sommarvärmen för det där lugnet som är där nere vid bryggan på morgonen, när sjön ligger blank som en spegel och dimman knappt har lättat, det lugnet ger så mycket frid.

Ikväll ska jag iväg in till stan och äta middag. Lyxigt med lite storstadspuls som kontrast till spegelblankt vatten och daggfuktig mossa.

En perfekt helg

Ja helgen var skön. 

Helt fantastiskt skön bör jag tillägga och det kändes nog som om vi försökte krama ut det där sista ur sommarvärmen som så tacksamt dröjer sig kvar.

Barfota har jag tassat ner för stigen till sjön på morgonen för att doppa mig i det numera ganska så "friska" vattnet. Jag älskar den där känslan ett morgondopp ger, speciellt nu när man liksom vet att man lever på "lånad" tid om ni förstår vad jag menar.

Jag har känt stigen under mina barfota fötter och förankrat mig själv och tvingat mig själv att vara i det fantastiska "nuet" - långt bort från excelark och triljarder av möten.

Behövde jag det?

Om jag gjorde.

Jag har lyssnat till skogens alla ljud. Fiskarna som plaskar i vattnet. Fågelkompisarna som flyger från träd till träd och jag har observerat trollsländorna cirkla runt och landa nära mig som för att bara stanna till och säga hej. 

Jag har slumrat i solen och återfått de solkyssta kinderna som senaste veckorna så lätt suddade ut.

Och så har jag bara varit.

Med de som jag håller av allra mest.

Deras skratt har fyllt mig med värme och jag har hållit deras små mjuka händer i mina och insupit all den kärlek som så villkorslöst strömmar genom deras små kroppar och hittar vägen ända in till mitt hjärta.

Ja helgen var skön.

Det var en alldeles perfekt helg, och precis det jag behövde för att återvända till det som är jag.

Frukost i det fria

I morse, när det mjuka morgonljuset trängde sig in mellan rullgardinen och fönsterblecket och hittade sin väg till sängen för att kittla lite försynt på kinden, och när insikten om att en lördag med sol låg framför mig var det inte svårt att vakna. Jag och Lilleman tittade varandra djupt in i ögonen, den lilla handen strök mammans kind och vi bestämde oss ganska snart att en frukost ute i det fria var precis det vis vi skulle starta vår dag.

Vi tassade upp, bredde smörgåsar, kokade thé och kaffe, fixade ägg, yoghurt och juice och bar ut en stor härlig frukostbricka på den nedre terrassen, den ned mot sjön, och slog oss ner i den långa trappan i solen.

 Spring i benen

Efter den mycket lyckade starten på morgonen, där jag, när alla var färdiga och hade skingrat som vindar i luften, fick mina egna minuter med tystnad, fågelsång och en sol som värmde ända in i märgen.

Sedan bar det av till stallet där vi fick snusa på mjuka hästmular och dricka kaffe i solen medan Lisen stack iväg med ridgruppen ut på äventyr.

Väl hemma igen gjorde vi vårt egna äventyr och hela familjen trampade iväg på cyklarna bort till Skepparholmen och hade picnic i det ljusgröna gräset, där solen glittrade i "havet" och där man nästan kunde se hur knopparna på träden slog ut vart eftersom solen värmde upp och gav liv i de gamla träden.

Efter en vecka med vårvärme känns det som om det aldrig funnits något annat.

Fånga solens strålar

Jag försöker att fånga solens strålar så mycket det bara går just nu. Det är ganska svårt eftersom jag jobbar hela dagarna men en liten stund på kvällen när jag kommer hem om tiden och vädret tillåter är som balsam för själen. 

Och så helgerna. 

Helgerna då om man har tur nu under kommande månader kan suga ut all den energi man behöver från den värmande solen.

Den tidiga våren i år har ju också gjort det möjligt att plantera färgrika blommor i krukor och placera ut lite var stans som det passar och nu när kvällarna är lite kyliga (fast egentligen, blir de någonsin INTE kyliga här i Sverige?) får man svepa en filt kring sig för att hålla värmen.

Men solen - åh vad jag njuter av den, den lilla som jag lyckas fånga!

(Filt och kudde: Day Home, Korgstol: Ikea, Krukor och blommor: Blomsterlandet)

Dessa ljusa dagar

Den kom tillbaka!

Solen alltså. I morse när jag vaknade silade det starka morgonljuset in i glipan som blivit mellan rullgardinen och fönsterbläcket och gjorde att hela rummet badade i ett guldskimmrande ljus. Ja värre sätt att vakna på finns det och det kändes faktiskt inte alls å jobbigt trots den tidiga timman.

Men det här ljuset alltså! Visst är det underbart! Att äntligen ha så många av dygnets timmar ljusa och veta och att det bara blir bättre och bättre i två månader framåt. För tänk vad mycket det gör att kunna komma hem från jobbet och vara ute och nyttja dessa ljusa dagar. Att som treåring kunna raca några varv på altanen med en älskad traktor innan mamma ropar att det är middag. Visst mår man bra!

Att kvällarna blir längre och att kunna njuta av fåglarna som nu börjar vakna ur sin vintertystnad och för full halls kvittrar uppe bland alla höga träd på vår gård. Det är något visst och det är aldrig förrän de är tillbaka som man på riktigt inser hur mycket det betyder och hur mycket man saknat dem.

'Dessa ljusa dagar- ovärderliga!

April April....

April ja - och nu måste det väl ändå vara vår på på riktigt. Inga mer bakslag nu, eller?

April var det och jag ska låta påsken och färgen dundra in som en storm.

Har ni blivit lurade idag?

Jag "tror" att jag hittills har klarat mig. Och ja, jag vet, dagen är ju inte slut än så visst kommer jag med stor sannolikhet att åka på något, men hittills - nej.

Jag är själv dåligt på det där och tycker att det är svårt att vara spontan och komma på de perfekta Aprilskämten, jag antar att det är för mycket annat som snurrar här uppe i mitt huvud.

Men nu är det April och jag har bestämt att det är vårens spelregler som gäller, vilket inte alla är fullt lika glada över. Det betyder nämligen inget mera sitta inne och jama åt fåglar genom fönstret. Det betyder ut och få frisk luft, vare sig du är människa eller katt, och de där vinterfasonerna att inte gå ut mer än 30 sekunder om dagen (om ens det), dem köper jag inte längre. 

Nu är det tuffa tag och inte lätt att vara en bekväm katt!

Fast visst är det ändå lite kul att vara ute med sällskap, då hoppas och skuttas det, det klättras i träd och en allmän "show off" hålls så jag nästan får hålla mig för skratt när yrvädret far runt.

Jag själv ser enormt mycket fram mot årstiden vi nu går tillmötes. Tänk, det blir ljusare och ljusare för var dag och fler och fler blommor tittar upp, solen blir varmare och jag drömmer om att snart få gå barfota i gräset. Snart!

Baby it's winter outside

Jo visst kom snön!

Som ett vitt gnistrande täcke låg den över träd och mark når vi vaknade i morse. Allting såg precis helt annorlunda ut, för något den förde med sig, var ljuset.

Vi grävde fram vinterkläderna, som inte var helt lätta att hitta. Det har ju liksom inte varit så mycket användning för dem. Nu fick de komma ut. Vi plockade också fram snowracers och pulkor och tog vinterns första åk i vår egen backe. Visst gick det att åka, men vi var nog rörande överens om att lite mer snö nog skulle vara bra.

Så utedag idag. Följt av bortplockning av julen för min del, för nu är även jag färdig med den och låter vintern ta plats här inne.

Vinter - kanske inte så dumt ändå!