Verksamhet
Dataskydd Vi guidar dig Publicera bilder, filmer och ljud på internetNär det gäller publicering av bilder på människor på en webbplats måste ni alltid följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Till exempel måste ni ha klart för er vad syftet är och med vilken rättslig grund ni behandlar personuppgifterna.
Bilder och ljud kan vara personuppgifter
All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet räknas enligt dataskyddsförordningen som personuppgifter. Även till exempel teckningar, foton, och filmer kan alltså vara personuppgifter om de avbildar människor. Till och med en ljudfil med en persons röst kan vara en personuppgift.
Här besvarar vi två vanliga frågor om att publicera bilder på webbplatser.
Får vi publicera mingelbilder från vårt event för att informera om vår verksamhet?
Ni måste hitta en rättslig grund för behandlingen och i övrigt uppfylla dataskyddsförordningen, till exempel de grundläggande principerna och reglerna om information.
Kan samtycke vara en bra rättslig grund för den här publiceringen? Nej, det kan bli onödigt krångligt, inte minst för att det kan vara svårt att inhämta samtycke om det är många personer på bilden. Ni kan därför behöva hitta en annan rättslig grund.
Vi antar alltså att syftet med att publicera bilderna är att informera om er verksamhet. Den rättsliga grunden kan då vara att ni utför en uppgift av allmänt intresse när ni publicerar bilderna.
OBS! När en myndighet behandlar personuppgifter för att fullgöra sina uppgifter får den inte luta sig mot den rättsliga grunden intresseavvägning. Det kan däremot ett företag eller en privat organisation göra.
Vi antar att ert syfte är att ni vill informera om er verksamhet. För ett företag kan publiceringen då vara tillåten enligt den rättsliga grunden intresseavvägning.
För det krävs att företagets intresse av att publicera bilderna för att informera om verksamheten väger tyngre än det intresse personerna på bilderna har av skydd för sina personuppgifter. Dokumentera hur ni har resonerat när ni har gjort den avvägningen.
Personerna som är med på bilderna har rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Informera därför besökarna på eventet om att deras personuppgifter, alltså bilderna, kan komma att användas för att informera om verksamheten på webbplatsen och att de har möjlighet att invända mot detta. Informera också om vem de ska kontakta.
Ni måste inte samla in namn på alla som är med på bilderna endast för att kunna följa reglerna i förordningen. Men om någon identifierar sig själv och vill utöva sina rättigheter, så gäller rättigheterna i förordningen.
Får vi publicera bilder på våra anställda på vår webbplats?
Möjligheten att publicera bilder på anställda får bedömas i varje enskilt fall. Ni måste följa reglerna i dataskyddsförordningen som helhet och dessutom ha klart för er vad syftet med publiceringen är och vilken den rättsliga grunden är.
Att få sin bild publicerad på internet kan av många upplevas som särskilt känsligt. Fråga därför alltid den anställda innan ni publicerar bilder.
Är samtycke alltid en lämplig rättslig grund? Nej, samtycke är ofta inte lämpligt i anställningsförhållanden eftersom anställda står i beroendeställning till arbetsgivaren. Det kan därför vara svårt att visa att samtycket är frivilligt. Ni kan alltså behöva hitta en annan rättslig grund.
Om ändamålet med att publicera bilder på anställda är att informera om er verksamhet kan den rättsliga grunden vara att behandlingen är nödvändig för att uppfylla en uppgift av allmänt intresse.
Att det är myndigheters uppgift att tillhandahålla information om sin verksamhet framgår av 6 § myndighetsförordningen.
Inom ramen för den uppgiften anser Integritetsskyddsmyndigheten att det finns utrymme att ha namn och bild på exempelvis generaldirektör, presskontakt och andra anställda i publika roller, beroende på vad det är för myndighet. Däremot kan man förmodligen inte åberopa den rättsliga grunden för att få publicera bilder på alla anställda, som till exempel enskilda handläggare.
Den enskilda, vars namn och bild har publicerats, har rätt att göra invändningar mot behandlingen.
OBS! När en myndighet behandlar personuppgifter för att fullgöra sina uppgifter får den inte luta sig mot den rättsliga grunden intresseavvägning. Det kan däremot ett företag eller en privat organisation göra.
Inom vissa verksamheter kan arbetsgivaren ha tungt vägande skäl för att exponera bilder på anställda med exempelvis kundorienterade arbetsuppgifter. I sådana fall kan arbetsgivarens intresse av att publicera bilder väga tyngre än de anställdas intresse av skydd och därmed ge stöd för publiceringen. Den rättsliga grunden är då intresseavvägning.
Den enskilda, vars namn och bild har publicerats, har rätt att göra invändningar mot en behandling som grundar sig på en intresseavvägning.