Hoppa till innehållet

ordningstal

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ordningstal  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordningstal ordningstalet ordningstal ordningstalen
Genitiv ordningstals ordningstalets ordningstals ordningstalens

ordningstal

  1. (lingvistik) räkneord som anger någots plats i en ordning
    Ord som andra, femte och adertonde är exempel på ordningstal.
    Hyperonymer: räkneord
    Kohyponymer: grundtal
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1807.[1]

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "ordningstal"