Hoppa till innehållet

Sol (mytologi)

Från Wikipedia
Sol
Asynja inom nordisk mytologi Redigera Wikidata
Nordisk gudom, solgud Redigera Wikidata
Del avnordisk mytologi, asynjor Redigera Wikidata
Könkvinna Redigera Wikidata
FarMundilfare Redigera Wikidata
SyskonMåne Redigera Wikidata
Gift medGlenr Redigera Wikidata
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909.
Trundholmsvagnen från bronsåldern föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst och utgör en föregångare till den Sol vi känner från Eddorna.

Sol (isl. Sól) är den asynja[1] i nordisk mytologi som för solens vagn över himlen. Sol är dotter till Mundilfare och Natt. Liksom sin bror Måne är hon skön och vacker. Hon är gift med Glen "öppning i molnen", [2]och de fick en dotter tillsammans som efter ragnarök tar över sin moders uppgift.[3]

Gudarna lät Sol köra solens vagn, kallad Alfrödull, som de skapat för att lysa upp världarna, med hästarna Arvaker och Allsvinn.[3] Hon driver på sina hästar för att hålla undan för vargen Skoll, som jagar henne, och Hate som förföljer Måne.[4] Sol räknas enligt Snorre Sturlasson till asynjorna.[1].

Sol kallades även Sunna eller Sunne och söndagen är uppkallad efter henne. Sunna var också ett namn för Sol bland de kontinentala germanerna. Namnet används i den andra Merseburgformeln.[5][6] Solen kallas även Sunna i den schwabiska Wessobrunnbönen.[7] Även på fornvästnordiska kallades solen sunna.[8]

Alfrödull används inte bara för att beteckna vagnen Sol kör, utan är en kenning som även används om Sol själv. Alf- betyder "alv"[9], men efterledet rödull är omstritt[källa behövs]. Enligt författaren Andy Orchard[10] betyder det "stråle", vilket gör att namnet skulle betyda "alvstråle", men som alla kenningar är uttrycket svårtolkat.[9]

  1. ^ [a b] Snorre Sturlasson, Snorres Edda, Gylfaginning kapitel 35 sista meningen.
  2. ^ Simek, R. (1997). Dictionary of Northern Mythology. sid. 113 (Boydell& Brewer) 
  3. ^ [a b] Snorre Sturlasson, Snorres Edda, Gylfaginning 11.
  4. ^ Snorre Sturlasson, Snorres Edda, Gylfaginning 12.
  5. ^ Folke Ström, Nordisk hedendom (2005) sidan 197.
  6. ^ Åke Ohlmarks, Fornnordiskt lexikon (1994) sidan 328.
  7. ^ Helmer Ringström & Åke V. Ström, Religionerna i historia och nutid (1974) sidan 353
  8. ^ Leiv Heggstad, Finn Hødnebø & Erik Simensen, Norrøn ordbok (1997) uppslagsord "sunna".
  9. ^ [a b] Engelska Wikipedia: Alfrodull, hämtad 11 augusti 2008.
  10. ^ Orchard, Andy (1997). Dictionary of Norse Myth and Legend. Cassell. ISBN 0-304-34520-2