Hoppa till innehållet

Polisen i Frankrike

Från Wikipedia

Polisen i Frankrike består av två statliga poliskårer med huvudansvar för polisväsendet.[1] De två statliga poliskårerna är det militärt organiserade Gendarmerie nationale, den franska försvarsmaktens fjärde försvarsgren, och den civila statliga polisen, Police nationale. Den civila polisen har huvudansvaret för polisväsendet i Paris och i 1 713 andra kommuner. Dessa täcker endast 5 % av Frankrikes yta, men har 51 % av landets befolkning.[2] Övriga kommuner faller under gendarmeriets ansvarsområde. I bägge de statliga poliskårerna finns centraliserade element med tungt beväpnad personal.[3][4] Det finns dessutom kommunal polis med begränsade befogenheter i många kommuner.[5]

Gendarmerie nationale

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Gendarmerie nationale
Polisbil från gendarmeriet.
Polispansarbil från gendarmeriet.
Gendarmerie maritime patrullerar i gummibåt.
Gendarmerie mobile i kravallutrustning.
Polishelikopter från gendarmeriet.

Det franska gendarmeriet hade 2006 omkring 105 000 anställda. Av dessa var 103 000 militärer och 2 000 civilanställda.[6] Chef för gendarmeriet är general Jacques Mignaux, utnämnd 2010. Var och en av Frankrikes 22 inhemska regioner utgör också en gendarmerieregion. Den regionale gendarmerigeneralen, som har sin stabsplats hos den regionale ställföreträdaren för civilbefälhavaren, för befälet över det territoriella och mobila gendarmeriet.[7]

Territoriella gendarmeriet

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriet i var och en av Frankrikes 100 departement bildar organisatoriskt ett bataljonsförband - groupement. I varje arrondissement finns i princip ett gendarmerikompani. I varje kanton finns i princip en brigade territoriale (gendarmeristation).[7] Dessutom finns ett antal specialenheter som lyder direkt under länsbataljonschefen.[8] Det territoriella gendarmeriet bestod 2008 av följande enheter: 1 124 lokala gendarmeristationer, 370 utryckningsplutoner, 271 hundpatruller, 92 länskriminalenheter, 383 kriminalenheter, 14 helikopterenheter, 7 flodpolispatruller, 26 sjöpolispatruller, 93 trafikpolisskvadroner, 136 trafikpolisplutoner, 37 specialenheter för ungdomsbrottslighet.[6]

Mobila gendarmeriet

[redigera | redigera wikitext]

I var och en av de sju försvarszonerna finns ett antal mobila gendarmerigrupper - groupement (gendarmeribataljoner). Varje grupp består av fyra till sju gendarmeriskvadroner. Varje skvadron består av en stabspluton och fyra insatsplutoner.[3] Det mobila gendarmeriet bestod 2008 av 123 skvadroner.[6] I Parisområdet finns ett högre mobilt gendarmerieförband, Force de Gendarmerie Mobile et d'Intervention (FGMI), med fyratusen polissoldater i sex bataljoner, däribland gendarmeriets pansarbataljon (Groupement blindé de gendarmerie mobile (GBGM)) och gendarmeriets specialförband (Groupement de sécurité et d'intervention de la gendarmerie nationale (GSIGN)(se nedan).[9]

Specialgendarmeriet

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriets specialförband

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriets specialförband är samlade i en bataljon - Groupement de sécurité et d'intervention de la Gendarmerie nationale (GSIGN) - tillhörande det mobila gendarmeriet. GSIGN består av följande komponenter:[9][16][17]

  • Gendarmeriets nationella insatsstyrka - Groupe d'intervention de la Gendarmerie nationale (GIGN) - har till uppdrag att agera vid särskilt allvarliga indicenter, av typ terrorism, gisslantagande, fängelseupplopp.
  • Gendarmeriets fallskärmsjägarskvadron - Escadron parachutiste d'intervention de la Gendarmerie nationale (EPIGN) - har till uppdrag att delta i storskaliga insatser för bekämpandet av terrorism och allvarlig brottslighet.
  • Personskyddsenheten för republikens president - Groupe de sécurité de la Présidence de la République (GSPR) - har till uppgift att skydda Frankrikes president och hans familj. Det är en blandad styrka, som består av personal både från gendarmeriet och polisen.
  • GSIGN:s utbildnings- och säkerhetsenhet - Groupe d'instruction et de sécurité des activités (GISA) - har till huvuduppgift att öva och utbilda specialförbandens personal.

Gendarmeriets flygande enheter

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriets flygande enheter (FAG) bestod 2009 av följande grupper och sektioner.

  • Centrala flyggruppen (GCFAG) i Vélizy-Villacoublay
    • Stab och instruktörsgrupp
    • Teknisk underhållsgrupp
  • 7 flyggrupper – en per gendarmeriregion
    • 26 plutoner (2–3 helikoptrar) och detachement (1 helikopter)[11]

Police nationale

[redigera | redigera wikitext]
Polisbil från den civila polisen.
Polisbuss från den civila polisen.
Utanför en polisstation.

Den statliga civila poliskåren hade 2006 ca 146 000 anställda. Av dessa var 16 000 civilanställda.[18] Chef för den civila statliga polisen är en generaldirektör, Claude Baland,[19] under honom lyder nio centrala direktioner och polisprefekten i Paris.[20]

Ordningspolisen

[redigera | redigera wikitext]

Den franska civila ordningspolisen, Sécurité Publique, har följande fyra uppgifter:[21]

Centrala organ

[redigera | redigera wikitext]

Direction centrale de la sécurité publique (DCSP) utgör det centrala ledningsorganet för den franska ordningspolisen.[22]

Regionala och lokala organ

[redigera | redigera wikitext]
  • 102 directions départementales (länspolismyndigheter). Länspolismyndigheterna har ett antal länsavdelningar till stöd för den lokala polisen. Till dessa hör ungdomsrotlar och narkotikarotlar till stöd för de lokala utredningsavdelningarna, samt insatskompanier eller plutoner till stöd för de lokala utryckningsavdelningarna. Länstrafikkompanier bistår den lokala trafikpolisen. Andra enheter, som polisrytteri, polishundar, sprängämnesavdelning, kan också finnas på länsnivå.[22]
  • 424 circonscriptions (polisdistrikt). Polisdistrikten är organiserade på följande enheter:[22]
    • Närpolis
    • Utryckningsavdelningar (Brigades anti-criminalité (BAC))
    • Utredningsavdelning (Brigade de sûreté urbaine (BSU)).
    • Spanings- och arrestavdelning (base technique d'identité judiciaire).
    • Trafikavdelning (Brigade des accidents et des délits routiers (BADR)).

Kravallpolisen

[redigera | redigera wikitext]
CRS-poliser.

Kravallpolisen (Compagnies républicaines de sécurité (CRS)) fungerar som en allmän polisreserv för den civila franska polisen. Vid sidan av sitt huvuduppdrag att upprätthålla eller återställa allmän ordning och säkerhet fungerar CRS som trafikpolis, framförallt på de stora huvudvägarna, och som sjöräddnings- och bergsräddningsorgan samt som förstärkning för utryckningspolisen, gränspolisen och personskyddet för den centrala statsledningen.

CRS bestod 2008 av 14 000 poliser och 1 000 civilanställda. Den var 2015 organiserad på en centraldirektion i Paris och sju kravallpolisdirektioner vilka är samgrupperade med de sju försvarszonstaberna. Insatsorganisationen består av 60 beredskapskompanier, nio trafikpoliskompanier och 6 motorcykelavdelningar, 1 eskortkompani för V.I.P. (med polisens musikkår) samt 1 alpkompani och tre alpplutoner.[23]

Kriminalpolisen

[redigera | redigera wikitext]

Den franska civila kriminalpolisen, Police Judiciaire, är en starkt centraliserad organisation. Då de flesta brott som begås utreds av ordningspolisen (se ovan), kan den franska kriminalpolisen närmast liknas vid den svenska rikskriminalen eller den finska centralkriminalpolisen.

Centrala organ

[redigera | redigera wikitext]

Direction Centrale de la Police Judiciaire (DCPJ) är det centrala ledningsorganet för den franska kriminalpolisen.[24] Den består av fyra operativa avdelningar med ansvar för centraliserad brottsbekämpning.[25]

  • La sous-direction des affaires criminelles (organiserad brottslighet)
  • La sous-direction des affaires économiques et financières (ekonomiska och finansiella brott)
  • La sous-direction de la police technique et scientifique (kriminalteknisk avdelning)
  • La sous-direction des liaisons extérieures (internationell avdelning)

Regionala och lokala organ

[redigera | redigera wikitext]
  • La direction régionale de la police judiciaire de Paris (DRPJ), kriminalpolisen i Paris (se nedan under Polisprefekten).
  • Två regionala kriminalpolisdirektioner (DRPJ), lydande direkt under polisens centrala ledning, i Versailles och Ajaccio.[25]
  • 29 regionala interventionsgrupper (GIR), för att bekämpa organiserad brottslighet.[25]

Varje DIPJ och DRPJ förfogar över en kriminalavdelning, en finanspolisavdelning och en kriminalteknisk avdelning, motsvarande DCPJ:s operativa avdelningar.[25]

Säkerhetspolisen

[redigera | redigera wikitext]

Direction de la surveillance du territoire (DST) i Paris utövar den centrala ledningen av säkerhetspolisens verksamhet. Utanför Paris finns sex regionala säkerhetspolisdirektioner i Lille, Rennes, Bordeaux, Marseille, Lyon och Metz, vilka består av ett antal rotlar (brigades). I övrigt är DST:s verksamhet och organisation hemligstämplad.[26]

Inrikesministeriets underrättelsetjänst

[redigera | redigera wikitext]

Inrikesministeriets underrättelsetjänst (Direction Centrale des Renseignements Généraux (DCRG)) har till uppgift att bekämpa terrorism, urbant våld och den svarta ekonomin samt förutse och hantera ordningskriser. DCRG bistår därjämte regeringen med ekonomisk underrättelseinhämtning samt är tillsynsorgan för spelbolag och hästkapplöpningar. DCRG består av avdelningar för terrorismbekämpning och riskanalys, opinionsbildning och social konfliktanalys samt för spel och dobbel. Fältverksamheten är organiserad på försvarszonnivå, regional nivå och länsnivå (departement). DCRG står under ett dubbelt ledningsansvar, dels under generaldirektören för polisen, dels under prefekterna i de olika departementen.[27]

Polisprefekten i Paris

[redigera | redigera wikitext]
Polisprefekturen i Paris.

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, men med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2019 är Didier Lallement.

Statliga uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Kommunala uppgifter

[redigera | redigera wikitext]
  • Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

[redigera | redigera wikitext]
  • Regional kriminalpolisdirektion
  • Regional underrättelsedirektion
  • Urban närpolisdirektion
  • Direktion för utrycknings- och trafikpolis
  • Teknisk och logistisk direktion
  • Generalinspektion
  • Administrativ polisdirektion
  • Trafik- och hälsovårdsinspektion

Räddningstjänsten i Paris lyder också operativt och administrativt under polisprefekten.

Nationella insatsstyrkor

[redigera | redigera wikitext]
Pansarbil tillhörig GIPN.

Den franska civila polisens nationella insatskrafter (Force d'intervention de la Police Nationale) är organiserade på tre olika styrkor, RAID, GIPN och BRI. RAID (Recherche Assistance Intervention Dissuasion) lyder direkt under polisens generaldirektör och har ansvaret för Paris med omkringliggande 21 departement. GIPN (Groupes d'intervention de la Police Nationale), som lyder under centraldirektionen för ordningspolisen, har ansvaret för resten av landet.[28] BRI (Brigades de recherche et d'intervention), är insatsstyrkor för att bekämpa grov organiserad brottslighet.[29]

  • RAID

RAID bestod 2006 av 163 poliser, varav 147 i operativ tjänst.[30]

  • GIPN

Nio insatsstyrkor i Lille, Strasbourg, Lyon, Nice, Marseille, Bordeaux och Rennes samt Réunion och Nya Kaledonien.[28]

  • BRI

BRI-PP lyder under polisprefekten i Paris. Övriga BRI lyder under centraldirektionen för kriminalpolisen.[29] Dessa återfinns i Nice, Marseille, Ajaccio, Toulouse, Montpellier, Nantes, Orléans, Lille, Bayonne, Lyon, Strasbourg, Rouen och Versailles.[31]

Kommunal polis

[redigera | redigera wikitext]
Kommunal polisman.

Den franska kommunala polisen utgörs av två olika typer av poliskårer. De stadskommunala poliskårerna förstatligades 1934-35,[32] men har återkommit som en lokal polis med begränsade uppgifter. Landsbygdspolisen har aldrig förstatligats och har fortlevt som en lokal polisorganisation vid sidan av de statliga poliskårerna.[33]

Police municipale

[redigera | redigera wikitext]

De stadskommunala poliskårerna[34] har sammanlagt ca 17 000 polismän anställda i hela Frankrike. En kommunal poliskår är underställd den kommunale borgmästaren och har till uppgift att vara verkställande myndighet för det kommunala ansvaret rörande ordning, säkerhet och hälsoskydd. De övervakar även trafiken och beivrar miljöbrott. De har med tiden fått en allt viktigare roll för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.[35] Den stadskommunala polisen är normalt inte beväpnad, men kan erhålla tillstånd att bära skjutvapen.[36][37][38]

Garde champêtre/Police rurale

[redigera | redigera wikitext]

De landskommunala poliserna eller poliskårerna har ett annat historiskt ursprung än den stadskommunala polisen och en landskommunal polisman har generellt större polisiära befogenheter än en stadskommunal polisman. Till skillnad från stadskommunala poliser har de rätt att förfölja misstänkta, beslagta gods och rekvirera hjälp från borgmästare, tjänstemän och gendarmer under sin tjänsteutövning. Utan särskilt tillstånd har de rätt att bära och använda de vapen som är nödvändiga för att utföra sitt tjänsteuppdrag.[39]

Personal och utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmerie nationale

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriet har tre klasser av polispersonal: polisassistenter/polisinspektör, polischefer samt hjälppoliser. Därtill kommer den teknisk-administrativa personalen som vid den civila polisen är civilanställd, men som vid gendarmeriet tillhör en särskild militär kår.

Polisassistentkarriären

[redigera | redigera wikitext]
Élève gendarme
Élève sous-officier
Studerande vid polisutbildningen
Gendarme
kontraktsanställd
Sergent
Polisassistent
Gendarme
tillsvidareanställd
Sergent
Polisassistent
Maréchal des logis-chef
Sergent-chef
Polisassistent
Adjudant
Adjudant
Polisinspektör
Adjudant-chef
Adjudant-chef
Polisinspektör
Major
Major
Polisinspektör
(gruppchef)
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]
Studerande vid gendarmeriets polisutbildning.

Gendarmer rekryterad direkt från det civila livet, från gendarmes adjoints volontaires (se nedan) och bland militär personal i andra försvarsgrenar. Det finns inga särskilda förkunskapskrav fastställda, utan antagning av aspiranter sker efter ett två dagars urvalsförfarande, där allmänna kunskaper, personlighet och fysisk styrka testas.[40]

Ålder: 18–35 år.

Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]

Tio månaders kasernerad utbildning, varav en månads verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen sker vid gendarmeriskolorna i Châteaulin, Châtellerault, Chaumont, Le Mans, Libourne samt Montluçon. Efter avslutad utbildning utfärdas ett examensbevis, certificat d’aptitude à la gendarmerie (CAG), som motsvarar studentexamen vid yrkesgymnasium.[40]

Provanställning
[redigera | redigera wikitext]

Efter utbildningen genomgår den kontraktsanställde gendarmen två års praktisk utbildning, efter vilken ett examensbevis kallat certificat d'aptitude technique utfärdas. Sedan kan tillsvidareanställning ske.[40]

Polischefskarriären

[redigera | redigera wikitext]
Élève-officier
Aspirant
Studerande vid polischefsutbildningen
(första året vid EOGN)
Sous-lieutenant
Sous-lieutenant
Polischefsaspirant
(andra året vid EOGN)
Lieutenant
Lieutenant
Poliskommissarie
Capitaine
Capitaine
Poliskommissarie
Chef d’escadron
Commandant
Polisintendent
Lieutenant-colonel
Lieutenant-colonel
Polisintendent
Colonel
Colonel
Polismästare
Général de brigade
Général de brigade
Polisdirektör
Général de division
Général de division
Polisdirektör
Général de corps d'armée
Général de corps d'armée
Polisdirektör
Général d'armée
Général d'armée
Rikspolischef

Den grundläggande polischefsutbildningen genomförs vid gendarmeriets officershögskola, École des officiers de la gendarmerie nationale (EOGN).

Antagningskrav Ålderskrav Utbildningens längd vid EOGN
Nyutexaminerad från de arméns, marinens eller flygvapnets militärhögskolor (Saint-Cyr, Ecole navale, Ecole de l'Air) eller från École polytechnique.[41] - Ett år
Direktrekryterad från det civila livet bland sökande med femårig akademisk examenavancerad nivå eller treårig akademisk examen på grundnivå och ett års avslutade studier på avancerad nivå.[42] högst 27 år gammal Två år
Antagningsprov för offentliganställda högre tjänstemän med fem års anställning.[43] 28-35 år gammal Två år
Officer med kaptens grad i armén, marinen eller flygvapnet som har lägst treårig akademisk examen på grundnivå.[44] högst 35 år gammal Ett år
Tillsvidareanställd gendarm med avlagd studentexamen med högskolebehörighet.[45] 24-39 år gammal Två år
Tillsvidareanställd gendarm med minst 10 års anställning och avlagd tjänsteexamen diplôme de qualification supérieure de la Gendarmerie (DQSG).[46] Minst 39 år gammal Två år

Gendarmes adjoints volontaires (GAV) (hjälppoliser)

[redigera | redigera wikitext]
Gendarme adjoint
Soldat
Hjälppolis
med menigs grad
Gendarme adjoint de première classe
Soldat de première classe
Hjälppolis
med menig av 1 kl grad
Gendarme adjoint brigadier
Caporal
Hjälppolis
med vicekorprals grad
Gendarme adjoint brigadier-chef
Caporal-chef
Hjälppolis
med korprals grad
Gendarme adjoint maréchal des logis
Sergent
Hjälppolis
med sergeants grad
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]

Utbildning:

  • Inga särskilda utbildningskrav.
  • Antagning sker efter ett urvalsförfarande med psykologiskt test, test av allmänna kunskaper samt en intervju.[47]

Ålder: 18–25 år.

Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]

(1) Tretton veckor vid en gendarmeriskola.

(2) Fortbildning under tolv veckor.[47]

Teknisk-administrativ personal

[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriets teknisk-administrativa personal tillhör en särskild militär kår, corps de soutien technique et administratif. Kåren har samma militära grader som gendarmeriet i övrigt, med undantag av att graden gendarme ersätts av graden maréchal des logis.

Assistentkarriären
[redigera | redigera wikitext]

Assistentkarriären rekryteras direkt från det civila livet bland sökande med avlagd studentexamen, från gendarmes adjoints volontaires och bland militär personal i andra försvarsgrenar. De anställs inom yrkesområdena administration och personal, ekonomi, vapenteknik, fastighetsförvaltning, fordonsteknik, storkök och tryckeri.[48]

Chefskarriären
[redigera | redigera wikitext]

Chefskarriären rekryteras från det civila livet bland sökande med avlagd akademisk examen på avancerad nivå och grundnivå eller bland gendarmer eller teknisk-administrativ personal med avlagd studentexamen och minst två års militärtjänst.[49]

Gendarmes adjoints volontaires (GAV) (teknisk-administrativ tjänst)
[redigera | redigera wikitext]

Samma antagningsvillkor som för övriga GAV.

Police nationale

[redigera | redigera wikitext]

Den statliga civila polisen har fyra klasser av polispersonal: polisassistenter/polisinspektörer, poliskommissarier, polischefer samt hjälppoliser.

Polisassistentkarriären

[redigera | redigera wikitext]
Élève gardien de la paix
Élève sous-officier
Studerande vid polisutbildningen
Gardien de la paix stagiaire
Sergent
Polisaspirant
Gardien de la paix
Sergent
Polisassistent
Sous-brigadier de police
Sergent-chef
Polisassistent med 12 tjänsteår
Brigadier de police
Adjudant
Polisinspektör
Brigadier-chef de police
Adjudant-chef
Polisinspektör
Brigadier-major de police
Major
Polisinspektör (gruppchef)
Fanvakt från polisskolan i Rouen-Oissel vid nationaldagsparaden 2008.
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]

Utbildning:

  • (a) Studentexamen
  • (b) Adjoint de sécurité (hjälppolis) med minst två års anställning
  • (c) Cadet de la République (polisyrkesskolelev) efter genomgången yrkesutbildning

Ålder: Högst 35 år.

Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]

Elva månader vid en av polisskolorna i Paris, Draveil, Marseille, Nîmes, Périgueux, Saint-Malo, Sens, Toulouse, Vannes, Roubaix, Reims eller Rouen-Oissel.[50]

Aspiranttjänstgöring
[redigera | redigera wikitext]

Fem månader[50]

Provanställning
[redigera | redigera wikitext]

Vid antagning till polisutbildningen förpliktar sig den blivande polisen till fyra års statlig anställning.[51]

Poliskommissariekarriären

[redigera | redigera wikitext]
Élève lieutenant
Aspirant
Studerande vid kommissarieutbildningen (de sex första månaderna vid ENSOP)
Lieutenant stagiaire
Sous-lieutenant
Poliskommissarieaspirant (de tolv sista månaderna vid ENSOP)
Lieutenant de police
Lieutenant
Poliskommissarie
Capitaine de police
Capitaine
Poliskommissarie
Commandant de police
Commandant
Poliskommissarie (sektionschef)
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]
Fanvakt från polishögskolan för kommissarieutbildning École nationale supérieure des officiers de police (ENSOP) vid nationaldagsparaden 14 juli 2008.

Utbildning:

  • (a) Direktrekrytering från det civila livet bland sökande med treårig akademisk examengrundnivå = 50 % av de blivande kommissarierna.
  • (b) Antagningsprov för poliser i polisassistentkarriären = 20 % av de blivande kommissarierna.
  • (c) Tjänsteexamen för polisinspektörer = 20 % av de blivande kommissarierna.
  • (d) Urval bland polisinspektörer med högre tjänsteställning = 10 % av de blivande kommissarierna.[52]
Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]

18 månader vid polishögskolan för kommissarieutbildning École nationale supérieure des officiers de police (ENSOP) i Cannes-Écluse.

Polischefskarriären

[redigera | redigera wikitext]
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]

Utbildning:

  • (a) Direktrekrytering från det civila livet bland sökande med femårig akademisk examenavancerad nivå = 50 % av de blivande polischeferna.
  • (b) Antagningsprov för offentliganställda tjänstemän och för militärer = 20 % av de blivande polischeferna.
  • (c) Tjänsteexamen för poliskommissarier = 20 % av de blivande polischeferna.
  • (d) Urval bland poliskommissarier med högre tjänsteställning = 10 % av de blivande polischeferna.
Fanvakt från École nationale supérieure de la police (ENSP) vid nationaldagsparaden den 14 juli 2008.

Ålder:

  • (a) Högst 35 år.
  • (b) Högst 44 år.
  • (c) Högst 40 år.
  • (d) Högst 45 år.
Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]

Två år vid polishögskolan för polischefsutbildning École nationale supérieure de la police (ENSP) i Saint-Cyr-au-Mont-d'Or.[53]

Adjoints de sécurité (hjälppoliser)

[redigera | redigera wikitext]
Gradbeteckning för Adjoint de sécurité.
Cadet de la République.
Antagningskrav
[redigera | redigera wikitext]

Utbildning:

  • Inga särskilda utbildningskrav.

Ålder: 18–25 år.

Grundläggande utbildning
[redigera | redigera wikitext]
  • (a) Tolv veckor vid en polisskola för vanliga Adjoints de sécurité (ADS) följt av 2 veckors verksamhetsförlagd utbildning.
  • (b) Tolv månader för Cadets de la République vilka genomgår en förberedande yrkesutbildning för att kunna avlägga antagningsprov för att bli polisassistent. Utbildningen växlar mellan teori och praktik. Sammanlagt tillbringas 12 veckor vid ett yrkesgymnasium där man läser franska, historia, geografi, matematik, datakunskap och engelska; 28 veckor vid en polisskola där man får utbildning som ADS samt förbereder sig för antagningsprovet till polisutbildningen; och 7 veckors verksamhetsförlagd utbildning.[54]
Anställningsförhållanden
[redigera | redigera wikitext]
  • (a) En ADS anställs med högst fem års kontraktsanställning.[55]
  • (b) En Cadet de la République anställs med fyra års kontraktsanställning, som inte kan förnyas.

Polisreserven

[redigera | redigera wikitext]

Polisreserven består av poliser som slutat sin anställning. Den består av två kategorier:

  • (a) Plikttjänstgöring i fem år efter avgång för alla under 60 års ålder. Dessa reservister kan inkallas till högst 90 dagars tjänstgöring per år vid svåra ordningsstörningar.
  • (b) Avtalstjänstgöring enligt frivilligavtal utöver lagstadgad plikttjänstgöring till högst 65 års ålder.[56]

Civilanställda

[redigera | redigera wikitext]
Administrativ personal
[redigera | redigera wikitext]
Karriär Antagningskrav Grader
Adjoint administratif
tjänsteman kategori C
Inga särskilda utbildningskrav adjoint administratif de 2° classe
adjoint administratif de 1° classe
adjoint administratif principal de 2° classe
adjoint administratif principal de 1° classe
Secrétaire administratif
tjänsteman kategori B
Gymnasium med högskolebehörighet
dvs. studentexamen
secrétaire administratif de classe normale
secrétaire administratif de classe supérieure
secrétaire administratif de classe exceptionnelle
Attaché IOM,
périmètre police

tjänsteman kategori A
Akademisk examengrundnivå attaché d'administration (attaché de police)
attaché principal d'administration (attaché principal de police)

Källor:[57]

Kriminalteknisk personal
[redigera | redigera wikitext]
Karriär Antagningskrav Grader
Agent spécialisé de police technique et scientifique
tjänsteman kategori C
Gymnasium på yrkesprogram agent spécialisé de la police technique et scientifique
agent spécialisé principal de la police technique et scientifique
Technicien de police technique et scientifique
tjänsteman kategori B
Högskoleexamen (tvåårig) eller vad som motsvarar yrkeshögskoleexamen technicien de la police technique et scientifique
technicien principal de la police technique et scientifique
technicien en chef de la police technique et scientifique
Ingénieur de la police technique et scientifique
tjänsteman kategori A
Civilingenjörsexamen eller annan akademisk examenavancerad nivå ingénieur de la police technique et scientifique
ingénieur principal de la police technique et scientifique
ingénieur en chef de la police technique et scientifique

Källor:[57]

Police municipale

[redigera | redigera wikitext]
Befordringsgång Antagningskrav Grundläggande polisutbildning Grader
Agent de police municipale
tjänsteman kategori C
Lägst gymnasium på yrkesprogram 6 månader
  • Gardien stagiaire
  • Gardien
  • Gardien principal
  • Brigadier
  • Brigadier-chef
  • Brigadier-chef principal
Chef de service de police municipale
tjänsteman kategori B
För externrekryterade utan tidigare polisiär utbildning krävs lägt[förtydliga] gymnasium med högskolebehörighet dvs. studentexamen 9 månader för externrekryterade utan tidigare polisiär utbildning
6 månader för internrekryterade
4 månader för befordrade efter tjänsteexamen
  • Chef de service
  • Chef de service principal de 2e classe
  • Chef de service principal de 1re classe
Directeur de police municipale
tjänsteman kategori A
chef för kommunal poliskår med minst 40 poliser
För externrekryterade utan tidigare polisiär utbildning krävs lägst akademisk examengrundnivå 9 månader för externrekryterade utan tidigare polisiär utbildning
6 månader för internrekryterade
4 månader för befordrade efter tjänsteexamen
  • directeur de police municipale
  • directeur principal de police municipale

Källor:[58][59][60][61]

Garde champêtre

[redigera | redigera wikitext]
Befordringsgång Antagnings-
krav
Grund-
läggande polis-
utbildning
Grader
Garde champêtre
tjänsteman kategori C
Lägst gymnasium på yrkesprogram 6 månader garde champêtre principal stagiaire
garde champêtre principal
garde champêtre chef
garde champêtre chef principal.

Källor:[62]

Gradbeteckningar från vänster till höger:
Garde Champêtre principal stagiaire,
Garde Champêtre principal titulaire,
Garde Champêtre chef,
Garde Champêtre chef principal
.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Övriga källor enligt nedan:

  1. ^ France Interpol
  2. ^ L'organisation de la sécurité publique Arkiverad 9 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] https://web.archive.org/web/20090401064132/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_mobile/structure_territoriale/structure_territoriale
  4. ^ Direction centrale des compagnies républicaines de sécurité Arkiverad 25 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ https://web.archive.org/web/20090506144936/http://www.hauts-de-seine.pref.gouv.fr/textimg.php?id=764&pg=1146
  6. ^ [a b c] https://web.archive.org/web/20100626143800/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/moyens/effectifs/repartition/repartition_des_effectifs
  7. ^ [a b] https://web.archive.org/web/20081106044358/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_departementale/structure_territoriale/structure_territoriale
  8. ^ https://web.archive.org/web/20090503125031/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmerie_departementale/unites_specialisees/unites_specialisees
  9. ^ [a b] http://www.defense.gouv.fr/defense/content/download/43052/430424/file/deplacement_du_ministre_de_la_defense_au_camp_de_beynes_gign.pdf[död länk]
  10. ^ https://web.archive.org/web/20070706074740/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/maritime/maritime
  11. ^ [a b] ”Soutien opérationnel” (på franska). defense.gouv.fr. 26 november 2006. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2013. https://archive.is/20130822192522/http://web.archive.org/web/20061126195906/http%3A//www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/decouvrir/soutien_administration/soutien_operationnel. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2008. https://web.archive.org/web/20080402093413/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/air/air. Läst 8 april 2008.  2008-04-08
  13. ^ ”Gendarmerie de l’air” (på franska). defense.gouv.fr. 26 november 2006. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2013. https://archive.is/20130822192532/http://web.archive.org/web/20061126205622/http%3A//www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/decouvrir/police_judiciaire/gendarmerie_de_l_air. 
  14. ^ https://web.archive.org/web/20070321004024/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/transports_aeriens/transports_aeriens
  15. ^ https://web.archive.org/web/20081212221249/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/gendarmeries_specialisees/armement/armement
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081017073614/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/votre_espace/contents_in_english/organisation/mobile_gendarmerie/mobile_gendarmerie. Läst 10 april 2008.  2008-04-10
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 april 2008. https://web.archive.org/web/20080411204055/http://www.defense.gouv.fr/gendarmerie/decouverte/organisation/administration_centrale/groupe_d_intervention_de_la_gendarmerie_nationale_gign/groupe_d_intervention_de_la_gendarmerie_nationale_gign. Läst 10 april 2008.  2008-04-10
  18. ^ Répartition des effectifs actifs de la police nationale par corps 2008-04-09 Arkiverad 22 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ https://web.archive.org/web/20081005053405/http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/organisation/directeur_general_pn/pechenard-dgpn
  20. ^ Organisation 2008-04-09 Arkiverad 12 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Les missions de la sécurité publique 2008-05-13 Arkiverad 27 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ [a b c] L'organisation de la sécurité publique 2008-05-13 Arkiverad 9 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Direction Centrale des Compagnies Républicaines de Sécurité 2015-11-18
  24. ^ Direction Centrale de la Police Judiciaire 2008-05-08 Arkiverad 13 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ [a b c d e] Organisation et structure de la DCPJ 2008-05-08 Arkiverad 13 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ La Direction de la Surveillance du Territoire 2008-05-22 Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ La Direction Centrale des Renseignements Généraux 2008-05-22 Arkiverad 5 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080613033940/http://www.interieur.gouv.fr/misill/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/dossiers_et_documents/gipn/view. Läst 2 juni 2008.  2008-06-02
  29. ^ [a b] BRI: Brigades de recherche et d'intervention 2015-01-09.
  30. ^ http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_la_une/toute_l_actualite/securite-interieure/archives/journees-police-2006/downloadFile/attachedFile_1/2dossier_de_presse_JPN_06.pdf?nocache=1191945018.01 2008-6-02[död länk]
  31. ^ Arrêté du 27 août 2010 relatif aux brigades de recherche et d'intervention, antennes de l'Office central de lutte contre le crime organisé 2015-01-09.
  32. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2008. https://web.archive.org/web/20080409112617/http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/histoire. Läst 9 april 2008.  2008-04-09
  33. ^ http://pagespro-orange.fr/fngc/histoire.htm2008-04-09[död länk]
  34. ^ LOI no 99-291 du 15 avril 1999 relative aux PolicesMunicipales ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080325121744/http://www.police.online.fr/loi99291.html. Läst 16 mars 2008. 
  35. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080703155211/http://www.agora-collectivites-locales.com/securite_equipement/police-municipale/police-municipale.html. Läst 3 april 2008.  2008-04-03
  36. ^ "Pierre Bédier voudrait armer la police municipale" Le Courrier de Mantes 09 janvier 2002 2008-04-03
  37. ^ L'Assemblée nationale au salon des maires > Notes d'information sur les collectivités locales: Armement des agents de police municipale ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 april 2008. https://web.archive.org/web/20080414222423/http://www.assemblee-nationale.fr/evenements/decentralisation/etudes/2002-03-25-0765.asp. Läst 3 april 2008.  2008-04-03
  38. ^ Décret no 2000-276 du 24 mars 2000 fixant les modalités d'application de l'article L. 412-51 du code des communes et relatif à l'armement des agents de police municipale ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080321161938/http://www.police.online.fr/lois/armement.html. Läst 3 april 2008.  2008-04-03
  39. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 april 2008. https://web.archive.org/web/20080421134411/http://www.ville-rogerville.fr/content/pages/gardes_champetres.php. Läst 16 mars 2008.  2008-04-03
  40. ^ [a b c] 2008-72 SOG plaquette.pdf 2008-12-19
  41. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 december 2008. https://web.archive.org/web/20081201223504/http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/recrutement_direct_a_la_sortie_des_grandes_ecoles_militaires_et_de_l_ecole_polytechnique. Läst 19 december 2008.  2008-12-19
  42. ^ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/concours_officier_de_gendarmerie_universitaire 2008-12-19[död länk]
  43. ^ http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/officiers/officiers_de_carriere_de_gendarmerie/concours_officier_de_gendarmerie_fonctionnaire_categorie_a 2008-12-19[död länk]
  44. ^ https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:%C3%89cole_de_gendarmerie_de_Rochefort 2008-12-19
  45. ^ Concours ouvert aux sous-officiers de Gendarmerie (G2) http://www.concours.mobilite-territoriale.net/forum/viewtopic.php?f=235&t=22808 2008-12-20[död länk]
  46. ^ Concours ouvert aux sous-officiers de Gendarmerie (G3) http://www.concours.mobilite-territoriale.net/forum/viewtopic.php?f=235&t=22809#p245269 2008-12-20[död länk]
  47. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 december 2008. https://web.archive.org/web/20081201203906/http://www.recrutement.gendarmerie.defense.gouv.fr/contenu/devenir/volontaires/gendarme_adjoint_volontaire_agent_de_police_judiciaire_adjoint__1. Läst 20 december 2008.  2008-12-120
  48. ^ Formation des sous-officiers du corps de soutien technique et administratif 2011-12-20.
  49. ^ Les différents concours et les modalités 2011-12-20. Arkiverad 30 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  50. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2008. https://web.archive.org/web/20081218063737/http://www.concours-police-nationale.fr/temoignages-ecole-police-nationale. Läst 15 december 2008.  2008-12-15
  51. ^ http://www.cidj.com/Viewdoc.aspx?docid=566&catid=1 2008-12-15
  52. ^ https://web.archive.org/web/20071014235741/http://www.fpip-police.com/protocole/suivi%20reforme/bilan%20reforme%20officiers1.pdf 2008-12-15
  53. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090209004709/http://www.ensp.interieur.gouv.fr/cs/cs/DEFI. Läst 15 december 2008.  2008-12-15
  54. ^ https://web.archive.org/web/20081203160903/http://www.deux-sevres.pref.gouv.fr/fichiers/concours/ADS%20Cadet%20plaquette.pdf 2008-12-15
  55. ^ Décret n°2000-800 du 24 août 2000 relatif aux adjoints de sécurité recrutés en application de l'article 36 de la loi n° 95-73 du 21 janvier 1995 d'orientation et de programmation relative à la sécurité. http://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do;jsessionid=DADF40AA3CD3BB7FC9F3A0A8E9E846D9.tpdjo12v_3?cidTexte=LEGITEXT000005629833&dateTexte=20081215 2008-12-15
  56. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 december 2008. https://web.archive.org/web/20081217072001/http://www.interieur.gouv.fr/sections/a_l_interieur/la_police_nationale/reserve. Läst 15 december 2008.  2008-12-15
  57. ^ [a b] Les métiers de la police nationale 2011-12-23. Arkiverad 28 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  58. ^ Les formations police municipale 2011-12-23.[död länk]
  59. ^ Décret n°2006-1392 du 17 novembre 2006 portant statut particulier du cadre d'emplois des directeurs de police municipale 2011-12-23.
  60. ^ Décret n° 2011-444 du 21 avril 2011 portant statut particulier du cadre d'emplois des chefs de service de police municipale 2011-12-23.
  61. ^ Décret n°2006-1391 du 17 novembre 2006 portant statut particulier du cadre d'emplois des agents de police municipale 2011-12-23.
  62. ^ Décret n°94-731 du 24 août 1994 portant statut particulier du cadre d'emplois des gardes champêtres 2011-12-23.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]