Gustaf V (1918)

	HM Pansarskepp Gustaf V
	Gustaf V under andra världskriget med vita neutralitetsband målade på skrovet.
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Pansarskepp
Fartygsklass	Sverige-klass
Historik
Byggnadsvarv	Kockums
Sjösatt	31 januari 1918
I tjänst	12 december 1922
Utrangerad	1 april 1957
Öde	Skrotad i Göteborg
Tekniska data
Längd	120,9 / 121 meter
Bredd	18,6 meter
Djupgående	6,8 meter
Deplacement	6 842 / 7 663 ton
Maskin	2 st Motalas Westinghouse vxl-turbiner;
Maximal hastighet	23,2 knop
Bestyckning	[design]; 4 x 28,3cm/45cal. Bofors 28 cm kanon M/12; 8 x 15,2cm/50cal. Bofors M/12; 4 x 75mm/53cal. Bofors M/12; 2 x 75mm/53cal. Bofors lvkan M/15; 2 x 57mm/21,3cal. Bofors M/16; 2 x 6,5mm/92,3cal. ksp M/14; 2 x 45,7 cm torpedtuber M/14; ; [1938]; 4 x 28,3cm/45cal. Bofors M/12; 6 x 15,2cm/50cal. Bofors M/12; 4 x 75mm/60cal. Bofors lvkan M/28; 6 x 40mm/56cal. Bofors lvkan M/36; 4 x Bofors akan M/32; 3 x Bofors lvakan M/40; 4 x 8mm/75,8cal. lvksp M/36

Gustaf V, officiellt HM Pansarskepp Gustaf V^[a], var ett pansarskepp i svenska Kungliga flottan. Fartyget var det tredje och sista i Sverige-klassen, som hon utgjorde tillsammans med Sverige och Drottning Victoria. Gustaf V sjösattes den 15 september 1917 vid Kockums i Malmö och levererades till marinen den 9 januari 1922. Huvudbestyckningen utgjordes av fyra 28 cm kanoner och sekundärbestyckningen av åtta 15,2 cm kanoner. Under mellankrigstiden genomgick fartyget ett flertal moderniseringar, och var vid andra världskrigets utbrott ett av de mest slagkraftiga fartygen i flottan. Fartyget avrustades år 1948, utrangerades 1957 och såldes senare för skrotning i Karlskrona. Fartyget låg dock kvar vid Berga örlogsskola 1968. Två av fartygets 15,2 cm pjäser finns kvar i batteri Häggmansberget i fd. Kalixlinjen, kring Kalix.^[1]

Utformning

Huvudartikel: Sverige-klass

Gustaf V var 121,6 meter lång, 18,63 meter bred och hade ett djupgående på 6,25 meter. Skrovet var byggt av nitat stål med överlappande plåtar, och hade pansarplåt i vattenlinjen samt på däcket. Fören var utformad som en med en sluttning, vilket gav henne förmåga att bryta is. Till skillnad mot systerfartyget Sverige inreddes Gustaf V inte som flaggskepp, utan fick i stället två mässar för 22 kadetter och ingenjörselever.

Maskineri

Maskineriet utgjordes av tolv koleldade pannor i fyra eldrum som levererade ånga till två ångturbiner. Pannorna placerades i två grupper om sex stycken, vilket innebar att fartyget behövde två skorstenar. Dessa levererade ånga till två av varandra oberoende turbinaggregat med en högtrycksturbin med backaggregat samt en lågtrycksturbin. Turbinernas rörelser överfördes till var sin propelleraxel via en reduktionsväxel med utväxlingsförhållandet 17,23:1 vilken medgav att turbinerna kunde arbeta med en rotationsfastighet på omkring 3 459 varv per minut och propellrarna med 200 varv per minut.^[2] Denna metod gav maskineriet bättre verkningsgrad än Sveriges, som inte hade reduktionsväxlar, vilket ökade maskineffekten med 20 procent. Dessutom minskade kolåtgången, vilket utökade aktionsradien. Gustaf V:s maskineri utvecklade 22 000 hästkrafter vilket gav fartyget en fart av 23,2 knop.

Bestyckning

Huvudartilleri på Gustaf V bestod av fyra 28 cm M/12 kanoner som var placerade i två dubbeltorn, ett i fören och ett i aktern. Projektilerna till dessa vägde 305 kg och skottvidden var 19 600 meter. Sekundärartilleriet utgjordes av åtta 15,2 cm kanoner m/12. Dessa satt i sex enkeltorn, tre på varje sida, och ett dubbeltorn akter om den förliga 28 cm kanonen. Det lätta artilleriet bestod av fyra 75 mm kanoner m/15 och vidare fanns två 57 mm kanoner, två 6,5 mm kulsprutor samt två 45,7 cm undervattenstorpedtuber i förskeppet.

Historia

Byggnation och leverans

Gustaf V kölsträcktes på våren 1915 på Kockums i Malmö. Då Sverige redan var sjösatt hade man tillgång till dessa ritningar, vilket gjorde att byggnadsarbetet kom igång bra. Allt eftersom första världskriget fortskred blev det emellertid allt svårare att få fram material, framför allt det som behövde anskaffas utanför landet. Speciellt pansarmaterielen, som levererades från USA, blev försenat, vilket försenade byggnationen.^[3]

Den 31 januari 1918 sjösattes fartyget i närvaro av kronprinsen Gustaf VI Adolf.^[4] Före sjösättningen var man orolig över att fartyget då det gled ned i vattnet skulle slå i den motsatta sidan av hamnbassängen, då avståndet till denna ansågs väl kort och fartygets tyngd var såpass stort. För att förhindra en kollision med bassängkanten fästes därför tunga kättingar i fartyget som skulle hjälpa till med uppbromsningen, och vid bassängkanten lades gamla träpråmar som skulle hjälpa till att dämpa en eventuell kollision. Sjösättningen visade sig bli lyckad, då kättingarna på ett effektivt sätt bromsade upp fartyget innan det nådde kajkanten.^[4]

Vid utrustningsarbetet efter sjösättningen blev problemen med materielanskaffningen ännu större. Dessutom uppstod en stark fördyrning av arbetskraften år 1917–1920, vilket tvingade varven att begära att få bryta kontrakten. Med anledning av den tro på avrustning och fred som rådde efter första världskriget fanns även förslag på ta bort bepansringen och bygga Gustaf V och Drottning Victoria som passagerarfartyg. Av detta blev emellertid inget, och vintern 1921/1922 var Gustaf V klar för att genomföra provturer. Under dessa visade det sig att det nya propellermaskineriet med reduktionsväxlar, som vissa tveksamheter hade funnits kring, fungerade tillfredsställande.^[5]

Totalkostnaden för Gustaf V uppgick till 14 202 000 kronor. I tabellen nedan visas hur dessa pengar fördelades mellan fartygets olika avdelningar.^[5] Summan motsvaras i dagens penningvärde (årsmedeltal 2016) av cirka 356 825 250 kronor.^[6]

Avdelning	Summa (kr)
Artilleriavdelningen	3 414 000
Torpedavdelningen	341 000
Minavdelningen	18 000
Nautiska avdelningen	165 000
Ingenjörsavdelningen	10 245 000
Totalt	14 202 000

Utöver detta anslag tillkom en summa på 1 293 295 kronor, som av en skiljenämnd tilldömdes varvet efter att det begärt extra pengar med anledning av ökade kostnader till följd av leveranssvårigheterna.

Mellankrigstiden

Efter första världskriget hade Sveriges förhållande till de nya nationerna Finland och de baltiska staterna blivit allt livligare, och för att visa den svenska regeringens välvilja genomfördes under början av 1920-talet flera officiella örlogsbesök till dessa länder. Den 5 juli 1924 anlöpte Gustaf V tillsammans med Drottning Victoria samt fyra minsvepare till Tallinn, och därefter tillsammans med hela svenska kustflottan, totalt 36 fartyg, till Helsingfors. Sommaren 1926 besökte man i samband med övningar i södra Östersjön Köpenhamn, denna gång tillsammans med Sverige.

Åren 1927–1930 genomgick Gustaf V sin första större modernisering. Den förliga masten byggdes då om till en tripodmast, i vilken ett centralsikte och en avståndsmätare placerades. Masternas höjd minskades, ventilationssystemet förbättrades, och de förliga torpedrummen byggdes om till artillericentraler. Vidare byggdes ett nytt däckshus på överbyggnaden i aktern för förläggningar, och inredning och bryggor för Chefen för kustflottan byggdes. Dessutom byggdes en luftvärnscentral och skorstenarna sammandrogs.^[7]

Med anledning av Drottning Victorias död gick Gustaf V våren 1930 tillsammans med Drottning Victoria och jagarna HMS Ehrensköld och HMS Nordenskjöld till den dåvarande tyska staden Swinemünde, dit man ankom den 9 april.^[8] Efter att drottningens stoft burits ombord på Drottning Victoria avgick man mot Stockholm, där stoftet fördes iland av Vasaorden.

År 1933 användes Gustaf V som första fartyg ur Sverige-klassen som långresefartyg. Färden gick till följande hamnar:^[9]

Åren 1936–1938 genomfördes en ombyggnation då sex av ångpannorna ersattes med två stycken oljeeldade, varvid somliga av kolboxarna byggdes om till oljetankar och mässar. Vidare byggdes ammunitionsdurkarna för huvud- och sekundärartilleriet om för ny ammunition, och det förliga 15 cm dubbeltornet byttes ut mot fyra stycken 40 mm lvakan m/36. Dessutom togs den aktra masten bort, och 90 cm strålkastarna byttes ut mot 110 cm strålkastare.^[10]

Den 9 mars 1939 genomfördes i Karlskrona en stor luftförsvarsövning. Under en nedflygning för landning i mörker kolliderade då ett flygplan med Gustaf V:s stridsmast, varvid två personer ur flygplansbesättningen dödades.^[11]

Andra världskriget

Vid andra världskrigets utbrott var Gustaf V rustad och var kustflottans flaggskepp. Under en övning väster om Gotland natten till den 17 juli 1940 exploderade en av pannorna i fyrans eldrum. Åtta personer i eldrumspersonalen dödades omedelbart, och två personer som vid explosionen befann sig på däck och passerade pannans luftintag skadades svårt. Dessa togs med en minsvepare till Visby lasarett, där de senare avled.^[12] Gustaf V gick därefter mot fastlandet, och på Horsfjärden flyttade amiralen med sin stab över till Sverige som därefter förblev flaggskepp under återstoden av kriget. Därefter togs Gustaf V in till Stockholms örlogsvarv för reparation, och efter en månad kunde fartyget åter sättas i tjänst.^[13]

Efter andra världskriget deltog Gustaf V i en ceremoni i Stockholm, då kung Gustaf V tackade flottan för god vakt under krigsåren. Därefter avgick man mot Karlskrona, där fartyget avrustades för inmontering av en ny radaranläggning. I samband med att Sverige utfördes ur kustflottan år 1947 övertog Gustaf V rollen som flaggskepp.

Utrangering

Gustaf V utrangerades den 1 april 1957. Hon förlades därefter till Karlskrona, (låg dock vid Berga Örlogsbas, söder om Stockholm hela året 1967, där hon användes som pir och värmeverk för jagarna) där hon användes av maskinskolan som förtöjningspir åt jagare och mindre fartyg. Två av fartygets 15,2 cm kanoner flyttades efter utrangeringen till Kalixlinjen i Norrbotten, där de användes som fortifierade kanontorn.^[14]

År 1970 såldes hon för skrotning i Göteborg. Nedan följer en sammanställning över fartygets tjänst i flottan.^[15]

Sammanställning av *Gustaf V:s* tjänstgöring
Första påeldning av pannorna	1921-12-14 04:00
Första starten av turbinerna	1921-12-14 10:30
Avmönstrad efter sista expedition:	1948-15-3
Total tid mellan första påeldning och sista avmönstring:	26 år 100 dygn
Total tid i linjeflottan	9 596 dygn
Rustad tid	6 305 dygn
Rustad i förhållande till total tid	65,8%
Maskineriets gångtid	13 269 timmar
Gångtid i förhållande till rustad tid	8,76%
Tillryggalagd distans	220 018 km
Medelfart under gångtiden	8,96 knop

Anmärkningar

^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas av svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn.

Referenser

Noter

^ Braunstein, Christian (2008). Sven-Åke Haglund. red. ”Fråga Braunstein”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 69. 1652-3571.
^ Steckzén 1949, s. 90.
^ Steckzén 1949, s. 128.
^ [a b] Steckzén 1949, s. 129.
^ [a b] Steckzén 1949, s. 131.
^ SCB: Prisomräknaren, beräkning gjord 15 januari 2017
^ Steckzén 1949, s. 282.
^ Steckzén 1949, s. 228.
^ Steckzén 1949, s. 230.
^ Steckzén 1949, s. 283.
^ Steckzén 1949, s. 242.
^ Insulander & Ohlsson 2001, s. 218.
^ Steckzén 1949, s. 250.
^ ”Museet Kalixlinjen”. sfhm.se. Sveriges militärhistoriska arv. Arkiverad från originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106135526/http://www.sfhm.se/smha/ObjectPage____2277.aspx?epslanguage=SV. Läst 30 november 2010.
^ Steckzén 1949, s. 104.

Webbkällor

”Långresor och utlandsbesök med svenska örlogsfartyg mellan 1837 - 2005”. flottansman.se. http://www.alvsnabben.se/alla_langresor.htm. Läst 17 mars 2010.

Tryckta källor

Insulander, Per; Ohlsson, Curt S (2001), Pansarskepp - Från John Ericsson till Gustaf V (1:a), Falkenberg: C B Marinlitteratur AB, ISBN 91-973187-2-8
Steckzén, Birger (1949), Klart skepp : en bok om sverigeskeppen Sverige, Gustaf V, Drottning Victoria, Stockholm: Norstedt & Söners Förlag
von Hofsten, Gustaf; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gustaf V (1918).
Bilder & media

[1] Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas av svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn.

[2] Braunstein, Christian (2008). Sven-Åke Haglund. red. ”Fråga Braunstein”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 69. 1652-3571.

[3] Steckzén 1949, s. 90.

[4] Steckzén 1949, s. 128.

[Klart_skepp_129-5] [a b] Steckzén 1949, s. 129.

[Klart_skepp_131-6] [a b] Steckzén 1949, s. 131.

[7] SCB: Prisomräknaren, beräkning gjord 15 januari 2017

[8] Steckzén 1949, s. 282.

[9] Steckzén 1949, s. 228.

[10] Steckzén 1949, s. 230.

[11] Steckzén 1949, s. 283.

[12] Steckzén 1949, s. 242.

[13] Insulander & Ohlsson 2001, s. 218.

[14] Steckzén 1949, s. 250.

[15] ”Museet Kalixlinjen”. sfhm.se. Sveriges militärhistoriska arv. Arkiverad från originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106135526/http://www.sfhm.se/smha/ObjectPage____2277.aspx?epslanguage=SV. Läst 30 november 2010.

[16] Steckzén 1949, s. 104.

[a]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]