Hoppa till innehållet

Emily Dickinson

Från Wikipedia
Emily Dickinson
Emily Dickinson, december 1846 eller början av 1847.
Emily Dickinson, december 1846 eller början av 1847.
FöddEmily Elizabeth Dickinson
10 december 1830
Amherst, Massachusetts, USA USA
Död15 maj 1886 (55 år)
Amherst, Massachusetts, USA USA
Yrkeförfattare[1][2][3], poet[4][1][5] och trädgårdsmästare
NationalitetUSA Amerikan
Språkengelska[6]
GenrerPoesi
HemortAmherst[7][1] och South Hadley
SläktingarMartha Dickinson Bianchi och Susan Huntington Gilbert Dickinson
Webbplatshttps://www.emilydickinson.org/

Emily Elizabeth Dickinson, född 10 december 1830 i Amherst i Massachusetts, död 15 maj 1886 i Amherst i Massachusetts, var en amerikansk poet. Endast ett fåtal av Dickinsons dikter publicerades under hennes livstid, men hon efterlämnade en stor produktion och fick ett betydligt större erkännande för sin poesi efter sin död.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Dickinson föddes i en advokatfamilj i staden Amherst i New England på Amerikas östkust. Hennes far, Edward Dickinson, var en politiskt prominent person i Massachusetts på den tiden. Hon hade en bror, William Austin, och en syster, Lavinia, "Vinnie".

Hennes familj var framgångsrik med stark anknytning till lokalsamhället. Dickinson själv levde dock till stor del ett tillbakadraget och introvert liv. Hon studerade vid Amherst Academy i sju år, och befann sig under en kort tid vid Mount Holyoke Female Seminary, innan hon återvände till familjehemmet i Amherst.[8] Av lokalinvånarna sågs hon som excentrisk, och blev känd för sin vita klänning[9] samt sin olust inför att ha gäster, eller att ens lämna sitt rum. De flesta av hennes vänskaper sköttes via brevväxling.[10]

Emily Dickinson förde en isolerad och tillbakadragen tillvaro i föräldrahemmet under hela sitt liv. Hon skickade dikter till kritikern och författaren Thomas Wentworth Higginson, som avrådde henne från publicering; han ansåg hennes diktning alltför oren och ojämn.[11] Endast ett fåtal dikter publicerades under Dickinsons livstid, och detta utan hennes medgivande[12], men hon efterlämnade en produktion på närmare 1 800 dikter samt ett stort antal brev. Efter Dickinsons död verkade hennes syster Lavinia och brevvännen Thomas Wentworth Higginson för publiceringen av Dickinsons dikter. En första ofullständig utgåva, Poems, utkom 1890. Higginson och familjevännen Mabel Loomis Todd var redaktörer.[13]

Trots att Dickinson i det privata var en produktiv poet publicerades färre än ett dussin av hennes närmare 1 800 dikter under hennes livstid. De fåtal arbeten som ändå publicerades ändrades ofta ordentligt av utgivarna för att de skulle passa tidens konventionella krav på poesin. Hennes dikter är unika under den era då hon var verksam, med sina korta rader, brist på titlar och halvrim tillsammans med okonventionell versalisering och interpunktion.[14] Många av Dickinsons dikter behandlar teman som död och odödlighet, två ämnen som även återkom i många av breven till hennes vänner och familjemedlemmar.

Dickinson dog den 15 maj 1886, förmodligen av nefrit. Hennes sista vilja innan hon dog var att alla brev hon fått skulle brännas. Om dikterna nämnde hon ingenting.

Nedslagskratern Dickinson på planeten Venus är uppkallad efter henne.[15]

Betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Dickinson betraktas idag som en av de mest betydande amerikanska författarna inom engelskspråkig poesi. Hon har blivit föremål för en omfattande akademisk diskussion där hennes verk analyserats utifrån bland annat genrekonventioner (skrev hon klassisk lyrik, eller något annat?)[16] och materiella aspekter (är det betydelsefullt att Dickinson inte publicerade sig i tryck?).[17] Läsningar har även gjorts utifrån till exempel feministiska och religiösa perspektiv.[18]

Dickinson är känd för sin kompositionsteknik: hon skapade ett stort antal så kallade "fasciklar", häften tillverkade av linjerat skrivpapper som hon vek dubbla och sydde ihop med rödvita snören.[19] Dessa häften kom att likna små böcker, men Dickinson spred dem inte utan förvarade dem i byrålådan, där de upptäcktes efter hennes död. Litteraturvetaren Dorothy Oberhaus menar att fasciklarna kan läsas som mer eller mindre sammanhängande berättelser,[20] men oftast har Dickinsons dikter lästs var och en för sig i isolering.

Första gången en komplett och till största delen oändrad samling av Dickinsons dikter gavs ut var 1955 när Thomas H. Johnson gav ut Emily Dickinson: The Complete Poems.[21] Idag anses standardutgåvan vara Ralph W. Franklins The Poems of Emily Dickinson (1998).[22]

Förutom några negativa recensioner och viss skepsis under 1800-talets sista och 1900-talets första år rörande Dickinsons skicklighet ses hon idag allmänt som en av de viktigaste amerikanska poeterna.[23]

En av hennes mest berömda dikter är "I'm Nobody! Who Are You?", som lyder:

I'm Nobody! Who are you?
Are you -- Nobody -- too?
Then there's a pair of us!
Don't tell! they'd banish us -- you know!
How dreary -- to be -- Somebody!
How public -- like a Frog --
To tell one's name -- the livelong day --
To an admiring Bog!

Översättningar till svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Dikter (översättning: Erik Blomberg och Johannes Edfelt) (Wahlström & Widstrand, 1949)
  • Emily Dickinson: en introduktion med lyriska tolkningar av Ellen Löfmarck (Natur och kultur, 1950)
  • Mitt brev till världen (översättning: Erik Blomberg, Johannes Edfelt, Britt G Hallqvist, Ellen Löfmarck, Lars-Inge Nilsson, Sven Christer Swahn) (Bra böcker, 1986)
  • I lost a world the other day!: Emily Dickinson: liv och diktning (med ett urval tolkningar av Patrik Reuterswärd) (Carlsson, 1993)
  • Dikter (översättning: Lennart Nyberg) (Studentlitteratur, 1993)
  • Min flod flyter mot dig: sextio dikter (översättning och kommentarer: Ann-Marie Vinde) (Bokverket, 2010)
  • Gång på gång är skogarna rosa (översättning: Ann Jäderlund) (Bonnier, 2012)
  • Emily Dickinson: Brev I (översättning: Lena Karlin, kommentarer Josefin Holmström) (Ellerströms, 2016)
  • Emily Dickinson: Brev II (översättning: Lena Karlin, kommentarer Josefin Holmström) (Ellerströms, 2017)
  • Emily Dickinson: Brev III (översättning: Lena Karlin och Jonas Ellerström, kommentarer Josefin Holmström) (Ellerströms, 2020)
  • Faskikel 40, De enda nyheterna (översättning: Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal) (Anti 2021)
  • Faskikel 34, Ändlös rosmarin (översättning: Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal) (Anti 2022)
  • Faskikel 26, Vi leker inte på gravar (översättning: Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal) (Anti 2023)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] läs online, www.biography.com , läst: 4 september 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  3. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 291.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 50623, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 48225635.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, asteria.fivecolleges.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ ”1830-1855: Childhood and Youth – Emily Dickinson Museum” (på amerikansk engelska). https://www.emilydickinsonmuseum.org/emily-dickinson/biography/emily-dickinson-her-childhood-and-youth-1830-1855/. Läst 29 februari 2020. 
  9. ^ ”Emily Dickinson’s White Dress – Emily Dickinson Museum” (på amerikansk engelska). https://www.emilydickinsonmuseum.org/emily-dickinson/biography/special-topics/1336-2/. Läst 14 mars 2020. 
  10. ^ ”Emily Dickinson’s Letters – Emily Dickinson Museum” (på amerikansk engelska). https://www.emilydickinsonmuseum.org/emily-dickinson/poetry/emily-dickinsons-letters/. Läst 14 mars 2020. 
  11. ^ Higginson, Thomas Wentworth (1 oktober 1891). ”Emily Dickinson's Letters” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/magazine/archive/1891/10/emily-dickinsons-letters/306524/. Läst 29 februari 2020. 
  12. ^ ”1855-1865: The Writing Years – Emily Dickinson Museum” (på amerikansk engelska). https://www.emilydickinsonmuseum.org/emily-dickinson/biography/emily-dickinson-the-writing-years-1855-1865/. Läst 29 februari 2020. 
  13. ^ Foundation, Poetry (29 februari 2020). ”Emily Dickinson” (på engelska). Poetry Foundation. https://www.poetryfoundation.org/poets/emily-dickinson. Läst 29 februari 2020. 
  14. ^ McNeil (1986), s. 2.
  15. ^ ”Dickinson on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1528. Läst 27 maj 2024. 
  16. ^ Jackson, Virginia (2013-12-03) (på engelska). Dickinson's Misery: A Theory of Lyric Reading. Princeton University Press. ISBN 978-1-4008-5075-4. https://books.google.co.uk/books?id=acEeAgAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=virginia+jackson+dickinsons+misery&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjOj6SR-4roAhUPQ0EAHfj3AXQQ6AEIKzAA#v=onepage&q=virginia%20jackson%20dickinsons%20misery&f=false. Läst 8 mars 2020 
  17. ^ Cameron, Sharon (1992) (på engelska). Choosing Not Choosing. University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-09232-4. https://books.google.co.uk/books?id=6QlPmar2PzQC&pg=PA145&dq=choosing+not+choosing&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjPgLux-4roAhUNbcAKHV2XAfEQ6AEIKTAA#v=onepage&q=choosing%20not%20choosing&f=false. Läst 8 mars 2020 
  18. ^ New, Elisa (1993-05-28) (på engelska). The Regenerate Lyric: Theology and Innovation in American Poetry. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-43021-0. https://books.google.co.uk/books?id=in0iG_tiWj4C&printsec=frontcover&dq=elisa+new+emily+dickinson&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiujdT0-4roAhUChlwKHdgJBZUQ6AEIKTAA#v=onepage&q=elisa%20new%20emily%20dickinson&f=false. Läst 8 mars 2020 
  19. ^ Holmström, Josefin (2019-10-23). Emily Dickinson och vulkanerna. Norstedts. ISBN 978-91-1-309010-8. https://books.google.co.uk/books?id=A1-5DwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=josefin+holmstr%C3%B6m+emily+dickinson&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwich_TpoYvoAhXJYcAKHR22AngQ6AEIKTAA#v=onepage&q=fasciklar&f=false. Läst 8 mars 2020 
  20. ^ (på engelska) Emily Dickinson's Fascicles: Method and Meaning. Penn State Press. ISBN 978-0-271-04199-5. https://books.google.co.uk/books?id=hGebYhp-ZqQC&printsec=frontcover&dq=Emily+Dickinson's+Fascicles+Method+and+Meaning++Dorothy+Oberhaus&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj0rb-co4voAhXEoVwKHZfHDYsQ6AEIKTAA#v=onepage&q=Emily%20Dickinson's%20Fascicles%20Method%20and%20Meaning%20%20Dorothy%20Oberhaus&f=false. Läst 8 mars 2020 
  21. ^ Dickinson, Emily (1960) (på english). The complete poems of Emily Dickinson. ISBN 978-0-316-18414-4. OCLC 272005. https://www.worldcat.org/title/complete-poems-of-emily-dickinson/oclc/272005. Läst 8 mars 2020 
  22. ^ Dickinson, Emily (1998) (på english). The poems of Emily Dickinson Vol. 1 Vol. 1. Belknap Press of Harvard Univ. Press. ISBN 978-0-674-67622-0. OCLC 833456926. https://www.worldcat.org/title/poems-of-emily-dickinson-vol-1/oclc/833456926&referer=brief_results. Läst 8 mars 2020 
  23. ^ Bloom (1999), s. 9; Ford (1966), s. 122.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Bloom, Harold. 1999. Emily Dickinson. Broomall, PA: Chelsea House Publishers. ISBN 0-7910-5106-4.
  • Ford, Thomas W. 1966. Heaven Beguiles the Tired: Death in the Poetry of Emily Dickinson. University of Alabama Press.
  • McNeil, Helen. 1986. Emily Dickinson. London: Virago Press. ISBN 0-394-74766-6.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Dickinson&oldid=55870363”