Diskussion:Big bang

Arkiv

Mer information

För mer information om vad Wikipedia bör och inte bör innehålla, vänligen läs här: Vad Wikipedia inte är. Mvh Riggwelter 23 mars 2006 kl.13.01 (CET)

Dopplereffekten?

Denna rödförskjutning skall inte förväxlas med Dopplereffekten? Inte? Vad är då skillnaden? (Och Dopplereffekt säger precis tvärtemot). \Mike 16 maj 2006 kl.21.09 (CEST)

Rödförskjutningen liknar Dopplereffekten, men det är inte samma sak. Dopplereffekten är vad som händer när ljuskällan avlägsnar sig från eller närmar sig mottagaren (eller ljudkällan i den vanliga Dopplereffekten). Den kosmologiska rödförskjutningen beror istället på att rummet expanderar så att våglängden hos fotonerna förändras när de rör sig genom det. Det borde skrivas klarare i artikeln. (Jag har en lös långtidsplan att fixa till den här artikeln rejält men jag har inte kommit mig för att göra det än...) --RE 17 maj 2006 kl.20.26 (CEST)

Ok, jag var inte medveten om att man gjorde den skillnaden ifråga om avståndsökningen kommer sig av verkliga rörelser eller av utvidgningen, och den bok jag läste om kosmologi (Cosmology, 3:e uppl., Michael Rowan-Robinson, ISBN 0198518846 ) gjorde aldrig någon sådan distinktion utan kallade rödskiftningen för en "Dopplereffekt" både när de Newtonska och speciell-relativistiska härledningarna gjordes, men en snabbkoll ger att den tydligen inte nämnde något namn överhuvudtaget i den allmän-relativistiska härledningen... \Mike 19 maj 2006 kl.09.09 (CEST)

Angående nya rön

I artikeln finns en sektion om ett nytt arbete av Turok. Det är ett intressant arbete, men problemet är att det är väldigt nytt, och det kommer massor av teorier hela tiden. Artikeln borde därför ha ett filter mot alltför nya idéer innan de blivit allmänt accepterade. Det händer otroligt mycket inom kosmologin och det vore omöjligt att skriva om alla nya idéer och teorier. Dessutom är det många av dessa nya idéer som är bortglömda efter ett par år. Jag föreslår därför att detta stycke tas bort, och att vi väntar ett tag med att föra in nya rön.

Det är dock skillnad på nya experimentella resultat - de är mer tillförlitliga från början. Det tar längre tid för en teoretisk idé att få fotfäste. Därför skulle man mycket väl kunna skriva om WMAP:s nya resultat från i år i artikeln.

(Det största problemet med denna artikel är dock att den är alldeles för kort...) --RE 12 augusti 2006 kl. 01.36 (CEST)

NPOV? Knappast!

Den här artikeln är knappast ur en neutral synvinkel. Det står att Big Bang är standardteorin. Men seriöst talat? Det är knappast en standard och det får det att låta som att det med 100% säkerhet är sant osv osv. Jag tar bort den meningen. Josef5555 14 september 2007 kl. 18.23 (CEST)

En vetenskaplig teori säger inte att någonting är med 100% säkerhet sant, den säger att detta är den bästa förklaringen, den stämmer med allt vi vet och alla observationer vi gjort, och den kan förutsäga nya saker. Vetenskapen säger aldrig att "så här är det", den säger att "så här verkar det vara enligt vad vi vet nu". Teorier kan alltid ändras, men det betyder inte att de är fel. Big Bang-teorin är korrekt på det sättet att den förklarar det mesta av vad vi vet om universum och den har kommit med en massa förutsägelser som sen visat sig riktiga. Jag ändrar tillbaka. --RE 14 september 2007 kl. 19.18 (CEST)

Text om händelsen

Kan inte någon lägga in en text om hur det gick till, jag ser bara vem som är för och emot med inte vad som hände.

Klicka på fliken "Artikel" - där hittar du beskrivningen av Big Bang. Detta är bara en diskussionssida. mvh --Mimarob 15 maj 2007 kl. 16.22 (CEST)

Jag menade på artikelsidan, det ända som står är: Big Bang (eller Stora Smällen), är standardteorin om universums uppkomst. Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från att ha varit koncentrerat i en punkt resten är bara om forskare.

Standardteori samt NPOV

Frågan är väl om den stora smällen anses vara standardteori. Nu kanske ni tänker "De flesta forskare ansluter sig till teorin om den Stora smällen". Jag frågar mig: vilka klassificeras som forskare?. Det finns stora brister i venskapen gällande den Stora smällen. För övrigt så kan jag utmana skeptiker och ateister med följande fråga: var kom materian i från? När en person skrev en artikel om Gud så skrev vederbörande att Gud inte finns. Nu pratas det om standardteorier och den Stora smällen ses som ett axiom. Man kan ju inte riktigt påstå att det är särkskilt lämpligt att återge en synvinkel och ingen annan? Är det inte en dubbelmoral att skriva att meningen är att alla artiklar ska skrivas ur en NPOV och sedan skriva en artikel om religiösa ting och Universums uppkomst ur en vetenskaplig synpunkt? För övrigt så kan jag utmana skeptiker och ateister med följande fråga: var kom materian i från? Josef5555 29 juni 2008 kl. 19.59 (CEST)

Forskare är de som arbetar professionellt med forskning i kosmologi. Eftersom artikeln ska återspegla det vetenskapliga läget är det de enda vi är intresserade av här. Om du vill diskutera huruvida teorin är korrekt så finns det ett antal internetforum för sånt, t.ex. VoF:s forum. --RE 29 juni 2008 kl. 23.35 (CEST)

Jag håller med. Religiösa spekulationer har inget med vad som är standard inom vetenskapen att göra. Forskningen bör givetvis inte utgå ifrån att Jaho skapade allt på sju dagar. En mer intressant fråga skulle vara Varifrån kom Gud? (eller gudarna om man ser till GT:s elohim), men det ska ju inte diskuteras här./(M)oskau 29 juni 2008 kl. 23.43 (CEST)

Måste säga att jag tycker att det är fegt att säga att man endast ska ge den "vetenskapliga" bilden. (Det är så jag tolkar inebörden i "Eftersom artikeln ska återspegla det vetenskapliga läget är det de enda vi är intresserade av här"). Även vetenskapen är en tro. Bör man då inte visa lika mycket respekt för andra sätt att tänka kring det hela. Visst, man kanske inte ska diskutera huruvida teorin stämmer eller inte samt undvika att snöa in på andra sätt att se på universums uppkomst under rubriken "Big Bang". Men om man ska kartlägga det "vetenskapliga" läget borde man väl även presentera de forskningsrapporter, eller åtminstonne att det finns sådana, som visar på brister i teorin? AMLM (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Några svar till AMLM: Det här är en artikel om en vetenskaplig teori, varför ska man då ge något annat än den vetenskapliga bilden? Vetenskapen är ingen tro utan en metod att nå kunskap. Det finns ingen anledning att "respektera" andra sätt att se på saken. Och vilka brister i teorin tänker du på? --RE 16 maj 2009 kl. 18.55 (CEST)

Ehhm, om vi lämnar utanför begreppet "tro" och "kreationism" – ateister begriper inte begreppet "tro", kreationister begriper inte vetenskap – så finns det följande att ta till vara på i AMLM:s och Josef5555:s synpunkter:

• Big Bang har som teori haft konsekvenser för visst religiöst tänkande, man kan i artikeln länka till sådana religiösa (mest abrahamitiska religioner) som använder Big Bang i sitt skapelsetänkande,
• Big Bang är inte vetenskapligt alenarådande, det har länge funnits varierande alternativa teorier, exvis Steady State, Plasmauniversum (numera defunkt), Ekpyretiska Cykliska Universum, Hawkings singularitetsfria Big-Bang, Brane-universum. Big Bang är den som man jobbat mest på.
• (Kreationism och intelligent design hör inte hit utan till sina egna artiklar, man kan länka till religiösa skapelseteorier i "se även"-sektionen).
• Vetenskap är vetenskap, religion är personfilosofi, de har väldigt få beröringspunkter från min evolutionistisk-Big-Bang-kristna ståndpunkt, vi skall akta oss noga från att ifrågasätta Big Bang på det kreationistiskt anti-vetenskapliga sättet, då blir artikeln bara en osmältbar soppa.

Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.17 (CEST)

Ingen bakgrundstrålning utan smäll -eller??

Varför säger artikeln att det inte var någon smäll? Vad kommer bakgrundsstrålningen från då?Ellerhurvardet (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Big Bang tros ha varit en sekvens av falska vakua med högre energi än dagens vakuum. Essentiellt härrör energin från dessa högre energinivåer, rent fysikaliskt tros det ha kommit från ett vitglödgat väteplasma som bildades kort efter själva Big Bang, och som uppbar energin från de tidigare falska vakua. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.26 (CEST)

Påståenden om vetenskaplighet skall klara av logik.

Big Bang sker utan föregående orsak. Big bang bygger då på iden att om logiska bedömningar leder till ett skenbart orimligt resultat måste det ändå accepteras i kraft av logiken i resonemanget hit. I Big Bangs fall söks dock bevisas logiskt att verkligheten ej är logisk. En typisk alldaglig upptäckt av ett logiskt ogiltigt resonemang. Användningen av iden om det logiska tvånget har då visavi resultatet visat sig varit orimligt. Om resonemanget gick att genomföra skulle det utplåna basen för sin egen sakföring. I detta fall skulle resultatet blivit att logik ej råder vilket skulle ha bevisat att logik ej kan leda till något. Big Bang kan då inte vara ett vetenskapligt resultat. Big bang bygger på att vissa informationer processats logiskt till en slutsats om något som ej observeras. Experimentellt kan vi ibland visa att logik ej råder men ej genom att formulera logiska paradoxer. Logiska paradoxer är enbart bevis på att vi resonerat fel. Vetenskap är en metod och logik dess tankemässiga mekanik. Påståenden om vetenskaplighet skall klara av logik.

Big Bang bekräftas inte genom logiska resonemang eller härledningar, utan genom observationer. Big Bang beskriver en utveckling, vad som orsakat Big Bang (om något) är okänt. Dock vet vi från kvantmekaniken att det inte är så att allt som händer har någon orsak. Mick3 (disk) 21 juni 2012 kl. 01.48 (CEST)

Att någon skrivit det betyder inte att det är så. Påståendet att observationer lett till BigBang teorin är ett felaktigt påstående. BigBang teorin sätts initialt på pränt av en matematiker och en katolsk präst i Belgien, "ryske matematikern Aleksandr Fridman och oberoende 1927 av den katolske prästen och astronomen fader Georges Lemaître" WikiPedia, och har bara likheter med andra religiösa skapelseteorier i övrigt. Eftersom rödförskjutningen inte kompletteras med en enda annan anslutande observation indikerar rödförskjutningen ännu ingenting. "Pioneeranomalin" är en blåförskjutning som antyder ett helt annat scenario bakom rödförskjutningen än expansion. Big Bang är ett matematiskt koncept som inte håller för verkliga vetenskapsmäns analyser. "Kaosforskning" har i dag kommit så långt att man utan spekulationer kan säga att en huvudmassa av matematiska problem ej har lösningar. Man kan räkna ut kopplingen mellan en händelse och dess orsaker men skall man räkna fram hur något har blivit som det är utan att ha några data att tillgå om utvecklingens start kan man inte nå matematiska svar. Man kan heller ej räkna från en punkt i historien till en senare. Att dra slutsatser av vårt material om andra tider med hjälp av matematik är omöjligt. Den enda forskning som kan öppna porten mellan oss och andra tider är massiv insamling av statistik. Inte ens statistik kan nå speciellt långt. Detta är en kort sammanfattning av vad Kaosforskning har kommit fram till då det gäller relationen mellan observerade fenomen och dess orsaker och dess verkan. "Big Bang" kommer obevekligt att hamna bland "Flogiston" ,"Evighetsmaskin" ,"Teorin om en ihålig jord" och "De vises sten" .

Var hittar du påståendet att "observationer lett till BigBang teorin"? Jag skrev att den bekräftas av observationer. Sen är det inte som du säger att rödförskjutningen inte kompletteras med någon annan (anslutande) observation. Du har också exempelvis bakgrundsstrålningen och den relativa förekomsten av lätta grundämnen i universum. För att bara ta ett par stycken. Mick3 (disk) 26 januari 2013 kl. 14.02 (CET)

Tidens början.

Det står att enligt teorin ska rumtiden ha skapats vid big bang. Så som jag har uppfattat det är detta fel, och om man läser på den engelska artikeln pågår det diskussion om hur nära själva smällen man kan extrapolera våra fysiska lagar.Patwotrik (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

"En punkt"

Andra meningen lyder: "Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från att ha varit koncentrerat i en punkt.". Det fetade är fel, eller åtminstone missvisande. De flesta kosmologer tror att universum är oändligt stort, och om det är det, så måste det alltid ha varit det. Det kan inte ha varit koncentrerat i en punkt i början, eftersom det då omöjligt kan ha hunnit bli oändligt stort.

Om universum är oändligt stort, så var det så från början. Det som är riktigt är att det observerbara universum var koncentrerat i en punkt, inte hela universum.

En riktigare mening hade varit: "Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från ett oerhört tätt och varmt tillstånd." Noteras kan, att engelskspråkiga Wikipedia inte säger något om någon punkt, vilket förstås beror på att det inte är riktigt att säga så, om universum är obegränsat stort.

Jag ändrar detta. Mick3 15 september 2011 kl. 13.06 (CEST)

"Skapades"

Big Bang handlar om hur universum utvecklats från sitt initiala täta och varma tillstånd, inte hur detta initialtillstånd blev till. Teorin förklarar inte hur det initiala varma och täta tillståndet uppstod. Jag skulle vilja ändra så att detta blir tydligare. Mick3 15 september 2011 kl. 13.06 (CEST)

Big Bang-teorin

I min klass så jobbar vi just nu om hur livet skapades,alltså då pratar vi om den vetenskapliga teorin (Big Bang). Jag tycker att ni borde skriva typ en ruta med lätt fakta text om Big Bang.Mina lärare tar läxor och jobb på väldigt höga krav,så jag och min grupp i min klass måste få med över 8 sidor fakta. Men hur ska vi lyckas? Wikipedia är typ den mest fakta hemsida i hela internet (enligt mig),men mer fakta finns det inte. Hoppas på mer text,och lite lättare att förstå.

Big Bang handlar inte om livets uppkomst, utan om universums uppkomst. Du kanske borde titta på artikeln om Livets uppkomst? Mick3 (disk) 21 juni 2012 kl. 01.50 (CEST)

Gamow

Jag tycker George Gamow är lika viktig för Big Bang som Lemaître och Fridman, eftersom han utvecklade och spred teorin. Han borde stå i introt också. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.37 (CEST)

Big bounce-teorin...

Bra med separat stycke om big bounce också. Se denna http://en.wikipedia.org/wiki/Big_Bounce och denna http://www.youtube.com/watch?v=2LKtiR3Y3SE --Mats33 (disk) 10 januari 2013 kl. 02.51 (CET)

Om själva Rummets expansion

Artikeln säger: "Små föremål som människor, bilar och asteroider expanderar inte, eftersom de hålls samman av starka kemiska bindningar. Vårt solsystem och vår galax expanderar inte eftersom gravitationen lokalt är tillräckligt stark för att hindra också dessa från att expandera." Vore det inte på sin plats att förklara dessa märkliga undantag på ett mera vetenskapligt sätt? Gravitationen avtar som känt kontinuerligt med kvadraten på avståndet - det finns väl ingen "magisk gräns" där gravitationen plötsligt släpper greppet om "universums expansion"? (Och om jag förstått saken rätt handlar det inte någon gradvis övergång, utan antingen ingen expansion alls - eller helt i enlighet med Hubble's lag.) Och - strängt taget - expansionen och gravitationen har väl över huvud taget ingenting med varandra att göra? Annars skulle jag i artikeln gärna vilja kunna läsa en förklaring om hur det kom sig att vårat universum, när det bara var - säg - sisådår en meter i diameter men redan innehöll all massa, inte genast kollapsade i ett svart hål.

(I ett expanderande universum, expanderar inte också metermåttet självt också, förresten?)

Sen, medan jag ändå är på G: Är det bara jag som upplever en diskrepans mellan förhållandet å ena sidan mellan 13,8 miljarder år och 350000 år (numera 380000 år, väl?) och förhållandet å andra sidan mellan 3000 grader och 2,7 grader (Z=1100). Det skiljer ju ändå på en faktor 33 - vilket väl i.o.f.s. inte är särskilt allvarligt i dessa sammanhang ;-) / Ola

Flyttförslag

Motsätter mig den föreslagna flytten till Stora smällen. Big Bang är i mer allmänt bruk även på svenska. Lsj (diskussion) 28 juli 2014 kl. 12.27 (CEST)

Instämmer. andejons (diskussion) 28 juli 2014 kl. 20.25 (CEST)

Instämmer också. Bra att "stora smällen" nämns, dock. Mick3 (diskussion) 28 juli 2014 kl. 22.22 (CEST)

Jag tar bort förslagsmallen. Big Bang är enligt POMMF. Janders (diskussion) 28 juli 2014 kl. 22.26 (CEST)

Förslag om kompletterande inslag i artikeln

Artikeln "Big Bang" bör omdefinieras till att vara beskriven som en historisk sammanställning. Artikeln innehåller stora mängder valid information som inte underbygger den grundläggande namngivningen av artikeln. Att arbeta samman artikeln till en uppslagsartikel rörande just artikelns namn "Big Bang" kräver en insats jag själv inte är mogen att genomföra. Det faktum att jag måste överlämna detta arbete till någon annan förminskar inte att resultat sedan artikeln fick sin stomme i samtliga fall visar att grunden för vad "Big Bang" vill vara namn på; i dag 2016 är borta. Anledningen till att jag påpekar detta faktum igen är att just nu 4:e mars 2016 meddelas om teleskopet "Hubbles" möjligen senaste fynd. En galax på ungefär 13 miljarder ljusårs avstånd har funnits. Matematiken och fysiken bakom hur detta med en enkel ekvation vederlägger hypotesen om en "Big Bang", är ändå tillräckligt komplicerad för att jag inte skall kunna förklara den i en text av den här typen. Åter är i alla fall felet i hypotesen beslaget på en nivå av gymnasial fysik. Alla kan förstå att en galax vi med ljusteleskop observerar på 13 miljarder ljusårs avstånd inte bara kan vara 13 miljarder år gammal om Vintergatan och denna galax har befunnit oss på samma punkt en gång. Nu är då bara själva åldern ett helt ytligt konstaterande. Kan man med hel säkerhet hitta galaxer som är dubbelt så gamla som vad modellen beskriver som en rimlig ålder är själva grunden för modellen och/eller hypotesen borta. Det räcker inte med att omskapa modellen att baseras på att vara dubbelt så gammal.

I och med att artikeln innehåller mängder av invävd och nästad information som inte ingår i "Big Bang" hypotesen är det faktiskt ett krav att man förstår astrofysik för att man skall kunna bedöma hur artikeln skall se ut; för att enbart handla om det påstådda ämnet. Mängder av folk har varit inne och beskrivit olika saker helt riktigt, utan att de fakta har något med "Big Bang" att göra. "Big Bang" hypotesen är en hypotes om att vi skulle kunna träda ut ur rum-tid och betrakta denna utifrån och kunna bedöma att rum-tid ändras, vilket vi alltså inte kan uttala oss något om. Vi kan inte träda utanför vår egen rum-tid och göra observationer av den.

Vid tidigare debattinslag från mig angående att den här artikeln beskrivs som "den mest vedertagna kosmologiska teorin" har jag mött oregerliga och osakliga invändningar som utan anledning har hänvisat till min person i stället för till fakta jag framlägger. Av det skälet beskriver jag att alla mina uppslag sker från Wikipedia. Min insikt om Wikipedia bygger på att här skall man kunna finna de mest objektiva, fristående och analyserade artiklarna. Just "Big Bang" bedömer jag som en maskot i breda kretsar. Detta skall inte Wikipedia låna sig till. Det måste i vetenskapssamhället finnas en plats på vilken saklighet är allt som råder. Annars har vetenskapssamhället ett mycket stort problem, och en plats för ren saklighet måste då skapas. Mitt alternativförslag, om än bara formellt framlagt utan hopp om hörsamhet på Wikipedia, är ar Kosmologi återförs till filosofierna och inte återfinns bland vetenskaperna längre. Det skulle ge en vetenskaplig prägel hos hypotesbyggandet. Det finns klara antydningar till denna självmedvetenhet hos artikeln i avsnittet om "Big bang-teorin utgår från den kosmologiska principen att universum är homogent och isotropt,". Här klargörs att hela hypotesen om "Big Bang" vilar på en modell. Observationer av "Big Bang" kommer som alla vet aldrig att kunna göras.--Erik Selander (diskussion) 4 mars 2016 kl. 12.52 (CET)

gravitationsvågor

Stycket om Inflation nämner en observation av gravitationsvågor från mars 2014. Är det inte den observationen man inte kunde bekräfta? -- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 15.39 (CET)

Jo, den borde bort eller åtminstone nyanseras. Lsj (diskussion) 4 mars 2016 kl. 16.05 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Big Bang. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140318192002/http://www.popast.nu/2014/03/spar-av-gravitationsvagor-bekraftar-universums-ofattbara-inflation.html till http://www.popast.nu/2014/03/spar-av-gravitationsvagor-bekraftar-universums-ofattbara-inflation.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 juni 2017 kl. 06.05 (CEST)

"en expansion av rummet som materian befinner sig i"

Rummet och tiden *skapades* väl vid big bang. En tankeföreställning om vad det innebär är inte möjlig.--Caztorp (diskussion) 8 februari 2020 kl. 14.43 (CET)