Diskussion:Bahnhof

	[ Ändringar sedan betygsättningen ] Den här artikeln är relevant för Projekt Internet i Sverige och har märkts upp eller ska märkas upp efter dess vikt och kvalitet.
	Vikt	Innehåll	Språk och wikifiering	Bilder	Källor	Helhet
	Nivå 3	Nivå 3	Nivå 2	Nivå 2	Nivå 2	Nivå 2

Innehåll

"omsättning från 1 MSEK till ett resultat på 180 MSEK för 2009". Omsättning är en sak och resultat ett annat (början vs. slutet av en balansräkning). Det låter förvirrande att jämföra det ena med det andra. Klassisk äpplen vs. päron.

Disposition

Den här artikeln sysslar ganska mycket med att bara sätta stycke på stycke efter varandra, utan vad som känns som en genomtänkt disposition. Rubriker skulle nog hjälpa.

/Julle 10 april 2011 kl. 22.25 (CEST)

Vad sägs om följande disposition? I inledningen en beskrivning av bransch, verksamhet, aktie, huvudkontor.

Sedan en rubrik med historia. Företagets gamla slogan "stationen på Infobahn" etc kan med fördel flyttas ned dit från nuvarande placering.

Sedan en rubrik som kanske borde ha namnet "Uppmärksammade kontroverser". Där kan finnas underrubriker för Ipred, Bahnhofaffären, WikiLeaks, Lexbase m.m.

Då blir det alltså 0. Intro. 1. Historia. 2. Uppmärksammade kontroverser. (Stycket om Toppdomäner kanske kan tas bort? Hur intressanta är dessa?)

Tänkte göra dessa ändringar men vill gärna ha feedback. Är "uppmärksammade kontroverser" en bra NPOV rubrik t ex?

/Bahnhof-info 17 februari 2014 kl. 11.30 (CET)

Det är alltid en bra idé att redigera på diskussionssidan istället för i artikeln när man företräder artikelämnet (se [[WP:Intressekonflikt). Snyggt gjort, de flesta företag gör inte det. Skall fundera på den föreslagna dispositionen. /Julle (disk) 17 februari 2014 kl. 12.22 (CET)

Då klistrar vi in förslag här då? Eller skapar nytt avsnitt på diskussionssidan kanske, som heter Bahnhofs förslag eller liknande? /Bahnhof-info 17 februari 2014 kl. 16.00 (CET)

Låter utmärkt. /Julle (disk) 17 februari 2014 kl. 16.26 (CET)

Förslag från Bahnhof

Vårt förslag är att man i den korta introduktionstexten klipper ut "stationen på infobahn" eftersom det inte är en aktuell slogan längre, så detta skulle kunna ligga under Historia (grundad 1994, stationen på infobahn, m.m.) Efter att ha sneglat på Telia och Bredbandsbolaget föreslår vi i stället någonting i stil med följande:

Bahnhof är en svensk internetleverantör av bredbandstjänster, inklusive IP-telefoni och IP-TV. Antalet privatkunder är 121 000. På företagsmarknaden driver Bahnhof också datacenter, däribland Pionen på Södermalm i Stockholm, som håller servrar kontinuerligt anslutna till internet. Företaget är börsnoterat under benämningen BAHN-B (Aktietorget). VD är Jon Karlung.

Så får man lägga in länkar på rätt ställen, t ex på "ip-telefoni", "datacenter" och "Pionen" m.m. (Sidan för datacenter på wikipedia heter dock "datorhall", ibland kallas det även serverhall, medan vi på Bahnhof brukar säga datacenter. Det är väl rena synonymer.) Källan på siffrorna är en delårsrapport vilket ska vara OK när det gäller just nyckeltal för företag? https://www.bahnhof.se/press/press-releases/2013/10/29/delarsrapport-3-2013 Vi återkommer ang förslag till Historia och övriga delar. /Bahnhof-info 18 februari 2014 kl. 11.03 (CET)

Vidare: Avsnittet om Historik känns ganska rörigt idag. Det är ont om källor och stycket om fildelningsfrågan är inte kopplat till rubriken, Historia, på något tydligt sätt. Fakta är att Bahnhof grundades 1994 av Oscar Swartz i Uppsala. Företagets slogan var då "Bahnhof - stationen på infobahn". Det börsnoterades 2007. Sedan finns ju en del uppmärksammade händelser, såsom Bahnhofaffären, kuppen mot Ipred, smygbandningen av Säpo med mera. Frågan är om dessa händelser/kontroverser bör ligga under historia eller listas under en egen rubrik? Känns som om man behöver bestämma detta för att kunna fortsätta uppdateringen? /Bahnhof-info 19 februari 2014 kl. 14.41 (CET)

Förslag från Bahnhof, forts

Här kommer en start på innehåll, 6 punkter, under en rubrik som t ex skulle kunna heta "Uppmärksamhet i media" eller liknande. Vi kommer att komplettera punkten WikiLeaks. Det verkar ändå logiskt att ha en sådan lista (uppmärksamhet i media) - eller vad säger ni wikipedianer? Alternativet vore t ex att lägga allting under Historia?

• FRA-motståndet

Bahnhof drev opinion mot FRA-lagen, som skulle ge FRA tillstånd att lyssna av internettrafik som passerar Sveriges gräns.(1) När lagen ändå röstades igenom av Riksdagen 2008, tillkännagav VD Jon Karlung att han tänkte försvåra för FRA att verkställa avlyssningen, genom att styra om trafiken.(2) När lagen varit i kraft ett halvår rådde osäkerhet kring huruvida FRA verkligen var inkopplade på operatörernas samverkanspunkter, men att bland andra Bahnhof menade sig ha sluppit undan.(3) Ett reportage av Uppdrag Granskning i december 2013 visade att operatörerna själva inte får svar på om deras trådar omfattas av FRA:s spaning.(4) På grund av osäkerheten vid gränsöverskridande internettrafik har Bahnhof infört en garanti för att lagrad data, kommunikation och kunduppgifter stannar på svensk mark.(5) 1 http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2586623.ece 2 http://www.sydsvenskan.se/sverige/bahnhof-vagrar-folja-fra-lagen/ 3 http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article269327.ece 4 http://www.svt.se/ug/blogg/fra-kan-signalspana 5 http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3749883.ece http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article269327.ece

• Ipred-motståndet

När Ipred-lagen, även kallad fildelningslagen, trädde i kraft 2009 tillkännagav Bahnhof att bolaget skulle radera loggfilerna med kundernas IP-nummer.(1) Syftet var att skydda användarnas identitet gentemot skivbolag och andra upphovsrättsinnehavare.(2) Flera andra operatörer, såsom Alltele och Net at once, följde omedelbart efter.(3) Andra, som Telia och Tre, såg sig tvungna att lämna ut uppgifterna.(4) Men innan något fall tagits upp i rätten, trädde en ny datalagringslag i kraft, som visserligen tvingade operatörerna att lagra kundernas IP-nummer, men samtidigt fastslog att dessa bara skulle lämnas ut vid mer allvarliga brott, något som enligt Bahnhofs vd Jon Karlung betydde att Ipred blir helt verkningslös.(5) 2011 hade ännu ingen fällts för fildelning med stöd av Ipred-lagen.(6) EU-domstolen tog upp frågan 2012, men skickade tillbaka avgörandet till svenskt rättsväsende.(7) 1 http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/94185-bahnhof-skyddar-kunder-mot-ipred 2 http://www.expressen.se/nyheter/kryphal-i-ipred-lagen/ 3 http://www.idg.se/2.1085/1.224686/ 4 http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/73681-telia-och-tre-bluffar-om-ipredlagen 5 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11831980.ab 6 http://www.svt.se/nyheter/sverige/ingen-har-fallts-med-ipred-lagen 7 http://www.dagensjuridik.se/2012/04/eu-domstolen-om-ipred-foretag-kan-tvingas-lamna-ut-anvandaruppgifter

• Bahnhofaffären

Se även Bahnhofaffären

I jakt på piratkopierat material gjorde polisen och kronofogdemyndigheten den 10 mars 2005 en husrannsakan mot Bahnhofs lokaler. Tillslaget baserades på uppgifter från Antipiratbyrån.(1) Bahnhof gjorde en egen undersökning och kom till slutsatsen att Antipiratbyrån i själva verket planterat bevis i de aktuella servrarna med hjälp av en infiltratör.(2) Åtalet mot Bahnhof lades ned i oktober samma år och parterna nådde en uppgörelse.(3) (1) http://www.aftonbladet.se/pryl/dator/article10559153.ab (2) http://www.aftonbladet.se/pryl/article10565665.ab (3) http://www.svd.se/nyheter/inrikes/atal-mot-bahnhof-laggs-ned_409663.svd

• TV-stopper

När SVT i februari 2013 började sända sina kanaler direkt på nätet blev även surfplattor och datorer avgiftspliktiga.(1) I kommentarsfält och på sociala medier flödade upprördheten.(2) Bahnhof konstruerade då en frivillig SVT-spärr för sina kunder. Funktionen, kallad "TV Stopper", blockerade SVT Play och gjorde det omöjligt att ta emot data därifrån. Bahnhof gav dock inga garantier för att spärren skulle hålla juridiskt.(3) VD Jon Karlung menade vidare att spärren inte skulle ses som ett ställningstagande för eller emot public service, utan som en protest mot betalmodellen.(4) TV-stopper har aldrig blivit prövad i domstol men Radiotjänst menar att spärren inte ger befrielse från avgift.(5) 1 http://www.idg.se/2.1085/1.487743/dator-och-surfplatta-belaggs-med-tv-avgift 2 http://www.svt.se/nyheter/sverige/datorinnehav-kraver-tv-avgift 3 http://www.metro.se/nyheter/avgiftsbraket-bahnhof-sparrar-svt-for-kunder/EVHmaC!QAQpDldkP0zvQ/ 4 http://www.dn.se/nyheter/sverige/tv-avgift-for-datorer-ifragasatts/ 5 http://emilisberg.wordpress.com/2013/03/01/fran-och-med-idag-maste-alla-betala-tv-avgift-enligt-radiotjanst/

• Smygbandningen av Säpo

I decmber 2013 släppte Dagens Eko en ljudinspelning som Bahnhofs vd Jon Karlung gjort i smyg under ett möte med Säpo. Där framgick att Säpo försökte få alla operatörer att ge svenska myndigheter automatisk tillgång till kundernas telefon- och mejluppgifter.(1) Dessutom skulle avtalet mellan Säpo och operatören bli topphemligt, så att de övervakade abonnenterna aldrig skulle få veta om systemet.(2) Bahnhof skrev aldrig på avtalet och efter bevakningen i media blev Säpos högste chef Anders Thornberg kallad till justitieutskottet för att förklara sig.(3)

1 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5735453 2 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5736819 3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5736670

• Stängningen av Lexbase

Den 27 januari 2014 öppnade en betaltjänst, Lexbase, där allmänheten kunde söka efter personer och företag som varit föremål för juridisk prövning i svenska tingsrätter. Typ av brott framgick inte av sökresultatet, utan allt från trafikförseelser och vårdnadstvister till grov brottslighet markerades med en röd plupp på kartan. Även personer som friats var markerade och databasen innehöll många fel. Sajten Lexbase hölls uppkopplad mot internet i en av Bahnhofs serverhallar.(1) Tjänsten fick snabbt hård kritik, men Bahnhofs vd Jon Karlung svarade att bolagets policy alltid varit att tillåta verksamhet som inte är olaglig. Därför skulle Lexbase fortsätta som kund i serverhallen.(2) Under det närmaste dygnet drabbades dock Lexbase av allvarliga hackerattacker varpå sajten stängdes ned för felsökning.(3) Den 30 januari meddelades att Lexbase inte skulle tillåtas att öppna igen, eftersom Bahnhof kommit till slutsatsen att värdet av den personliga integriteten hos de drabbade i detta fall vägde tyngre än yttrandefriheten.(5) Vd Jon Karlung kallade beslutet företagets ”tuffaste någonsin”.(6) 1 http://www.nyteknik.se/asikter/kronikor/article3801913.ece 2 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18256963.ab 3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5770664 4 http://www.svt.se/nyheter/sverige/bahnhof-stanger-lexbase-totalt 5 http://www.dn.se/debatt/vi-hojer-kraven-pa-kunderna-for-att-sakra-det-fria-ordet/

Nej jag gillar inte sådan här utvikningar. Artikeln skall vara koncis och handla om företagets verksamhet. Bahnhof affären har en egen artikel och en kort omnämnande här det räcker.--Yger (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.04 (CET)

Jag har inget principiellt mot dylika utvikningar, men mycket av texten överlappar andra artiklar som Lexbase, Ipred-lagen, FRA-lagen m.m. /ℇsquilo 28 februari 2014 kl. 17.19 (CET)

Vi kikade på andra artiklar såsom H&M, som har t ex sina julaffischer som givit upphov till kontroverser i media, samt deras designsamarbeten som också får uppmärksamhet i svensk media, men oftast inte lika mycket som t ex Bahnhofs hantering av Lexbase. Opinionsbildning i yttrande- och integritetsfrågor har varit en del av verksamheten sedan starten. Men ni vet ju bättre vad som gäller på Wiki och vi vill gärna höra förslag, det finns väl riktlinjer för sådant här?

Se tex Wikipedia:OVIKT#Kritikavsnitt. Varje sådan del måste arbetas igenom så att alla sidors argument kommr fram och att det inte innebär otillbörlig vikt. Det är också direkt olämpligt att ni som en part i dessa debatter "styr" vad som kommer läggas in. Några länkar under Se även är dock OK, som till Lexbase.--Yger (diskussion) 3 mars 2014 kl. 08.52 (CET)

Vi på Bahnhof tycker att det är olämpligt att infon som ligger på Wiki-sidan är rysligt inaktuell, det känns som det drar ned bilden av både Bahnhof och Wikipedia. Men vi vill inte styra, därför skriver vi här på diskussionssidan. Men kanske skulle man kunna börja med själva den korta förstabeskrivningen, så att åtminstone den fokuserar mer på nuet? Vårt förslag efter att ha kikat på hur det ser ut hos andra företag lyder som följer: "Bahnhof är en svensk internetleverantör av bredbandstjänster, inklusive IP-telefoni och IP-TV. Antalet privatkunder är 125 000. På företagsmarknaden driver Bahnhof också datacenter, däribland Pionen på Södermalm i Stockholm, som håller servrar kontinuerligt anslutna till internet. Företaget är börsnoterat under benämningen BAHN-B (Aktietorget). VD är Jon Karlung." Källa på antalet privatkunder är den senaste årsredovisningen. //Bahnhof-info

Låter som en bra öppning och start. Ta den nuvande ingressen och det ni skriver här och slå ihop dem till en text som sedan kan ersätta dagens ingress.--Yger (diskussion) 22 april 2014 kl. 12.44 (CEST)

Tack för svar. Är osäker på vad man eg ska behålla av dagens ingress. Kanske om Oscar Swartz? Men annars lämnar vi gärna den exakta utformningen till proffsiga Wikipedianer. Vår uppdatering finns alltså här en bit upp. Det där med "stationen på Infobahn" i nuvarande version känns inte så intressant i en ingress kanske, i och med att det inte är företagets slogan längre? --bahnhof-info