Hoppa till innehållet

Christopher Gillberg

Från Wikipedia
 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Christopher Gillberg
Född19 april 1950 (74 år)
Göteborg, Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPsykiater
ArbetsgivareGöteborgs universitet
MakaCarina Gillberg[2]
Utmärkelser
Söderbergska priset
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är en svensk professor i barn- och ungdomspsykiatri som sedan 2010 leder Gillbergcentrum vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.[3] Han är även överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i vård av patienter och familjer med komplex psykiatrisk/utvecklingsneurologisk problematik.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Gillberg utbildades till läkare vid Göteborgs universitet och blev 1980 specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri. Han disputerade för medicine doktorsgraden vid Uppsala universitet 1981 och utnämndes 1982 till docent. Han är sedan 1986 professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. I början av 1990-talet var han Fulbright-professor vid New York University. Sedan 2010 är han även professor vid Universitetet i Glasgow. Han är vidare gäst- eller hedersprofessor i barn- och ungdomspsykiatri vid Institute of Child Health vid University College i London, vid Universitetet i Edinburgh, vid Kōchi University(en) i Japan, där han deltar i projektet ”Japan Environment Children Study”/JECS, samt vid Pasteurinstitutet i Paris. Han har tidigare varit gästprofessor i San Francisco, Odense och Bergen, där han har lett projektet ”Barn i Bergen”.

Gillbergs forskning omfattar en rad tillstånd definierade i DSM-5 hos barn och ungdomar. Han är dock mest känd för sin forskning om autism, bland annat avseende tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.[4]

Gillberg är författare till cirka 780 vetenskapliga artiklar som (i september 2024) finns tillgängliga på NIH PubMed.

DAMP

[redigera | redigera wikitext]

Gillberg och medarbetare lanserade på 1980-talet begreppet DAMP som fick genomslag i Sverige och övriga Norden. DAMP-begreppet introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling 1987 och ersatte den tidigare benämningen MBD, Minimal Brain Dysfunction. Gillbergs studier blev dock föremål för kritik.[5][6] DAMP avsåg att bättre beskriva barn med bland annat bristande uppmärksamhet och rörelsekontroll ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). Termen DAMP har ersatts av den delvis synonyma beteckningen ADHD.

ESSENCE

[redigera | redigera wikitext]

Gillberg lanserade 2009 begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) för att betona överlappningen av tillstånd som ADHD, autism, DCD, språk- och kommunikationsstörningar, Tourettes syndrom, inlärningsproblem av olika slag och för att uppmärksamma att dessa funktionsnedsättningar bör bedömas i ett sammanhang tillsammans med varandra och inte som isolerade företeelser. Gillbergs böcker om ESSENCE har översatts till flera språk.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Gillberg har tilldelats Fernströmpriset för unga forskare (1991), Ingvar Award (1995), Ronald McDonald Award (1998), Ågrenskas Stora pris (2001), Philips Nordic Prize (för hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess) (2004), Dalbergmedaljen för genetisk forskning (2010), H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band (2011), Söderbergska priset i medicin (2012), INSAR Lifetime Achievement Award (2016) och Uppdrag Hälsas PSYNK-pris (2016). Han utsågs 2019 till Årets medicinsvensk av magasinet Fokus och är hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet liksom i Riksförbundet Attention vilka är intresseorganisationer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Han återfanns 2014 på Thomsons Reuters lista över världens mest inflytelserika forskare. Han tilldelades 2024 Arvid Carlsson-stiftelsens stora pris samt Hilda och Alfred Erikssons pris från Kungliga Vetenskapsakademin.

Tjänstefel och kontrovers

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Göteborgsstudien om barn med DAMP

I juni 2005 dömdes Gillberg för tjänstefel av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterial till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka hade krävt att få granska hans forskning.[6][5] Gillberg vägrade att lämna ut dessa dokument med motiveringen att de innehöll känsliga uppgifter om namngivna patienter som hade utlovats sekretess. Efter ett domstolsbeslut om att materialet trots allt skulle lämnas ut förstörde Gillbergs medarbetare forskningsmaterialet.[6][7] Gillberg anmälde svenska staten till Europadomstolen för att ha tvingat honom att både lova sekretess och att lämna ut sitt källmaterial. Domstolen fann dock att svenska staten inte hade kränkt de mänskliga rättigheterna.[8][9]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional deficits in seven-year-old Swedish children, 1981 (doktorsavhandling Uppsala universitet)
  • Man kallar det MBD: om barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptuella störningar, 1983 (tills. med Peder Rasmussen)
  • Barndomspsykoser - en kort översikt, Psykisk hälsa, 0033-3212; 1984:2
  • The biology of the autistic syndromes, 1985 (tills. med Mary Coleman)
  • Ångest hos barn / redigerad av Christopher Gillberg och Kjell Modigh, Nordisk psykiatrisk tidskrift. Supplement, 0346-8852; 13, 1986
  • Autism och andra barndomspsykoser, 1988
  • Medicinering vid autism och andra barndomspsykoser, Rebecka-rapport, 99-0623116-5; 13, 1989
  • Dyslexi - vad är det? 1994 (tills. med Maj Ödman)
  • Autism och autismliknande tillstånd: en översikt, 1994 (tills. med Viviann Nordin)
  • Aspergers syndrom: en översikt, 1994 (tills. med Stephan Ehlers)
  • Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, 1995 (tills. med Maria Råstam Bergström och Carina Gillberg)
  • Clinical child neuropsychiatry, Cambridge University Press, 1995
  • Barn som inte är som andra, 1995 (tills. med I. Carina Gillberg)
  • Autism : medical and educational aspects, 1995 (tills. med Theo Peters)
  • Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD, 1996
  • Fragil-X syndromet FRAXA, 1996
  • Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? 1997
  • Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan, 1997
  • Det hoppar och rycker i kroppen och själen: om Tourettesyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna, 1999
  • Sexuella övergrepp mot barn: expertrapport. Neuropsykiatriska aspekter, 2000
  • A guide to Asperger syndrome, Cambridge University Press, 2002
  • The Autisms, Coleman M, Gillberg C, Oxford University Press, 2012
  • ADHD and its many associated problems, Gillberg C, Oxford University Press, 2014
  • Barn- och ungdomspsykiatri, Gillberg C, Råstam M, Fernell E (red.), Natur & Kultur, 2015
  • ESSENCE Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser, Gillberg C, Natur & Kultur, 2018
  • The ESSENCE of autism and other neurodevelopmental conditions. Jessica Kingsley Publishers, 2021

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bitter strid om DAMP-begrepp, Svenska Dagbladet, 22 januari 2006, läs online, läst: 21 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gillbergcentrum
  4. ^ Nature Genetics, volym 39, sid. 25-27, 2007
  5. ^ [a b] Per-Anders Rydelius, Rolf Zetterström (24 maj 2005). ”"Allt för svagt underlag i Gillbergs studie för att dra några slutsatser"”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/nyheter/allt-for-svagt-underlag-i-gillbergs-studie-for-att-dra-nagra-slutsatser/. Läst 11 februari 2021. 
  6. ^ [a b c] Lövkvist, Christer (24 maj 2005). ”Kö till rättegången mot Gillberg”. gp.se. http://www.gp.se/1.1179472. Läst 11 februari 2021. 
  7. ^ ”[No title found”]. Sociologisk Forskning 57 (1). doi:10.37062/sf.57.1. ISSN 2002-066X. https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/2900. Läst 6 september 2021. 
  8. ^ Ström, Sofia (2 november 2010). ”Professor Gillberg fick inte rätt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/8e0c0332-8b8a-34b9-8420-3a9564217c57/professor-gillberg-fick-inte-ratt. Läst 28 mars 2023. 
  9. ^ Olsson, Tobias (4 april 2012). ”Gillberg förlorade i Europadomstolen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/026396b2-d1df-3562-bc21-4a2aad136fd5/gillberg-forlorade-i-europadomstolen. Läst 28 mars 2023. 
Auktoritetsdata
Illustrationsbehov svensk svensk Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christopher_Gillberg&oldid=56054371”