Belgisk litteratur


Georges Simenon och Peyo är två kända namn inom respektive kriminallitteratur och tecknade serier.

Belgisk litteratur är litteratur producerad i Belgien eller av belgare. Belgien är ett flerspråkigt land, och dess litteratur kan vara skriven på någon av dess tre officiella språk franska, nederländska eller tyska.^[1] Dessutom existerar litteratur skriven på vallonska samt i viss mån olika flamländska dialekter.

Språk och översikt

Nederländska och franska är landets två dominerande modersmål, och belgisk litteratur är oftast skriven på någon av de två språken. Det tyska språket (modersmål för cirka 70 000 personer) och vallonska (främst använt som talspråk) har en mer begränsad användning som belgiskt litteraturspråk. Viss litterär produktion förekommer även på olika flamländska dialekter.

Hugo Claus är en av de mera kända nederländskspråkiga författarna. Bland franskspråkiga författare kan nämnas Georges Simenon och Marguerite Yourcenar. Belgien har en stor och internationellt spridd produktion av tecknade serier, vilken främst har producerats på franska. Bland de mer kända belgiska serieskaparna finns Hergé, André Franquin, Peyo och Morris. — Se vidare fransk-belgiska tecknade serier.

Litteratur på olika språk

Franska

Nicolas Ancion
Charles De Coster
Michel de Ghelderode
André-Paul Duchâteau
Maurice Grevisse
Georges Simenon
Alain Le Bussy
Suzanne Lilar
Maurice Maeterlinck
Pierre Mertens
Henri Michaux
Amélie Nothomb
Jean Ray (skriver även på nederländska under namnet John Flanders)
J.-H. Rosny
Stanislas-André Steeman
Jean-Philippe Toussaint
Yves Varende
Emile Verhaeren
Henri Vernes
Marguerite Yourcenar
Georges Rodenbach

Nederländska

Vallonska

Litteratur på vallonska finns i tryckt form sedan 1500-talet eller tidigt 1600-tal.^[2] Den hade sin storhetstid under 1800-talet, då främst i form av teaterpjäser och dikter. Ett antal teatrar och tidskrifter som verkade på vallonska grundades vid den här tiden.^[3] En sammanställning har gjorts av 4 800 pjäser (offentliggjorda eller ej) från perioden 1860–1914.^[4] Vid den här tiden var teaterpjäser den enda viktigare underhållningsformen i södra Belgien (Vallonien).

Vallonskspråkig teater spelar även en stor roll i dagens Vallonien, där minst 200 amatörteatersällskap presenterar sina pjäser för årligen över 200 000 åskådare.^[5] Den här regionala litteraturen tar oftast upp teman inom folklore och äldre tradiitoner, och den mest framträdande vallonskspråkige författaren är Arthur Masson.^[6]^[7]

Författare (urval)

Charles-Nicolas Simonon (1774-1847): Li Côparèye (1822)
Nicolas Defrecheux (1825-1874): Lèyîs-m'plorer ('Låt mig gråta', 1854)
Edward Remouchamps (1836-1900) arbetade inom vaudeville, bland annat med stycket Tatî l'pèriquî ('Gautier, barberaren', 1885)
Salme Dieudonné: romanen Li Houlot ('Kadetten', 1888)
Willame Georges (1863-1917), sonetter
François Renkin (1872-1906), stiliserad prosa
Henri Simon (1856-1939): Li Mwert di l'abe ('Trädets död', 1909) och Li pan dè bon Dieu ('Den gode Herrens bröd', 1914)
Jules Claskin (1884-1926), poesi
Laloux Auguste (1908-1976): Li p'tit Bêrt ('Lille Bert', skriven före 1940, publicerad 1963
Geo Libbrecht (1891-1976): poesi, Les cloques / Les cleokes (1964)

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 augusti 2015.

^ "Belgium, European Union". europa.eu. Läst 24 november 2015. (engelska)
^ Maurice Piron (1978): Anthologie de la littérature wallonne, Mardaga, Liège, ISBN 2-8021-0024-6, sid. 5. (franska)
^ Steven G. Kellman Lincoln (2002, red.): Switching Languages, Translingual Writers Reflect on Their Craft,University of Nebraska Press, ISBN 978-0-8032-2747-7, sid. 153. (engelska)
^ Yves Quairiaux (2006): L'image du Flamand en Wallonie, Essai d'analyse sociale et politique (1830-1914), Labor, Bruxelles. ISBN 2-8040-2174-2, sid 126. (franska)
^ ”The Walloon Language Page” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208194146/http://users.skynet.be/lorint/wallang/index.html. Läst 24 november 2015.
^ ”Arthur Masson” (på franska). http://users.skynet.be/fa310844/. Läst 22 november 2015.
^ ”Arthur Masson Museum bibliography” (på franska). www.espacemasson.be. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303182121/http://www.espacemasson.be/index.php?page=biblio. Läst 22 november 2015.

Externa länkar

”Centre d'Histoire de la littérature belge en langue française” (på franska). www.ulb.ac.be. http://www.ulb.ac.be/rech/inventaire/unites/ULB043.html. Läst 20 november 2015.
”Museum of the Flemish literature” (på nederländska). Het Letterenhuis. Arkiverad från originalet den 19 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120719040725/http://www.letterenhuis.be/eCache/MDN/80/10/448.bWFpbj0zMDAyNjU0JnN1Yj02MDAxMDkyJnN1YjI9ODAxMDQ0Nw.htm. Läst 24 november 2015.

[1] "Belgium, European Union". europa.eu. Läst 24 november 2015. (engelska)

[2] Maurice Piron (1978): Anthologie de la littérature wallonne, Mardaga, Liège, ISBN 2-8021-0024-6, sid. 5. (franska)

[3] Steven G. Kellman Lincoln (2002, red.): Switching Languages, Translingual Writers Reflect on Their Craft,University of Nebraska Press, ISBN 978-0-8032-2747-7, sid. 153. (engelska)

[4] Yves Quairiaux (2006): L'image du Flamand en Wallonie, Essai d'analyse sociale et politique (1830-1914), Labor, Bruxelles. ISBN 2-8040-2174-2, sid 126. (franska)

[5] ”The Walloon Language Page” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208194146/http://users.skynet.be/lorint/wallang/index.html. Läst 24 november 2015.

[6] ”Arthur Masson” (på franska). http://users.skynet.be/fa310844/. Läst 22 november 2015.

[7] ”Arthur Masson Museum bibliography” (på franska). www.espacemasson.be. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303182121/http://www.espacemasson.be/index.php?page=biblio. Läst 22 november 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]