1830

	1830 – MDCCCXXX; 194 år sedan
	År; 1827 \| 1828 \| 1829; 1830; 1831 \| 1832 \| 1833
	Årtionde; 1810-talet \| 1820-talet ; 1830-talet; 1840-talet \| 1850-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1830 ; MDCCCXXX
Ab urbe condita	2582
Armeniska kalendern	1279 ; ԹՎ ՌՄՀԹ
Assyriska kalendern	6580
Bahaikalendern	-14–-13
Bengaliska kalendern	1237
Berberkalendern	2780
Brittiskt regeringsår	10 Geo. 4 – 1 Will. 4
Buddhistisk kalender	2374
Burmesiska kalendern	1192
Bysantinska kalendern	7338–7339
Koptiska kalendern	1546–1547
Erianska kalendern	2996
Etiopiska kalendern	1822–1823
Judiska kalendern	5590–5591
Vikram Samvat	1886–1887
Sakakalendern	1752–1753
Kaliyuga	4931–4932
Holocen kalender	11830
Nri-Igbo	830–831
Persiska kalendern	1208–1209
Muslimska kalendern	1245–1246
Nengō (Japan)	Bunsei 13 Tenpō 1; (天保元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4163
Minguokalendern	82 före ROC; 民前82年
Thailändsk kalender	2373
Unixtid

För andra betydelser, se 1830 (olika betydelser).

1830 (MDCCCXXX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

13 januari – Venezuela blir självständigt från Colombia.^[1]

Februari

3 februari – Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.

Mars

26 mars – Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.

April

6 april – Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Maj

24 maj – Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven.^[2]
13 maj – Sydcolombia blir självständigt från Colombia.^[3]
28 maj – USA:s president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.

Juni

26 juni – Vid Georg IV:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.

Juli

11 juli – Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december.
17 juli – Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
18 juli – Uruguay antar sin första grundlag.^[4]
20 juli – Grekland ger judar medborgarrättigheter.
27–29 juli – Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.

Augusti

9 augusti – Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
25 augusti – Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
31 augusti – Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.

September

15 september – Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester^[2], något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket.
22 september – Sydcolombia byter namn till Ecuador.^[3]

Oktober

27 oktober – Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.

November

1 november – Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
2 november
- Jacques Laffitte blir fransk premiärminister.
- Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
10 november – En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
22 november – Charles Grey, 2:e earl Grey blir brittisk premiärminister.
28 november – Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
29 november – Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.

December

Aftonbladet

5 december – Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
6 december – Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
12 december – Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
26 december – Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär.

Okänt datum

Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet.^[5]
En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad.^[6]
Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
Hjälmare kanal öppnas.
Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin.
Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur.
Frankrike tar Alger i besittning.
På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna.
Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.

Födda

2 januari – Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
4 januari – Ernst Behm, tysk författare.
6 januari – Alfred Hegar, tysk läkare.
7 januari – Albert Bierstadt, amerikansk målare.
8 januari
- Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general.
- Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
18 januari – Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
19 januari – George Blake Cosby, amerikansk general.
31 januari
- James Blaine, amerikansk politiker.
- Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
3 februari – Robert Gascoyne-Cecil, 3:e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
11 februari – August Eisenmenger, österrikisk målare.
14 februari – Anson Safford, amerikansk politiker.
15 februari – Abd ül-Aziz, osmansk sultan.
16 februari – Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
16 februari – Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
15 mars – Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
29 mars – Eli C.D. Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
9 april – John M. Crebs, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1869–1873.
14 april – Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
24 april – Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
1 maj – Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
5 maj – John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
13 maj – Zebulon B. Vance, amerikansk militär och politiker.
20 maj – Hector Malot, fransk författare.
29 maj – Louise Michel, fransk anarkist.
17 juni – Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889–1893.
20 juni – Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
1 juli – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
10 juli – Camille Pissarro, fransk målare.
25 juli – John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C. Lomb).
18 augusti – Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916.
29 augusti – J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
2 september – William P. Frye, amerikansk politiker.
8 september – Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
15 september – Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll).
17 september – Ludvig Fredholm, svensk industri- och affärsman.
9 november – Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
26 november – Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
5 december – Christina Rossetti, brittisk poet.
10 december – Emily Dickinson, amerikansk poet.
16 december – Kálmán Tisza, ungersk statsman.
17 december – Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
31 december
- Frederic Leighton, brittisk konstnär.
- Ismail Pascha, khediv av Egypten.
Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868.
Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.
Okänt datum – Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe.
Pepita de Oliva, spansk balettdansare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

7 januari – Thomas Lawrence, 60, brittisk konstnär.

Februari

17 februari – Marcos Portugal, 67, portugisisk kompositör.

Mars

7 mars – Jacques Villeré, 68, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
17 mars – Laurent Gouvion Saint-Cyr, 65, marskalk av Frankrike.

Andra kvartalet

April

16 april – József Katona, 38, ungersk författare.

Maj

16 maj – Jean-Baptiste Joseph Fourier, 62, fransk matematiker och fysiker.

Juni

1 juni – Sahajananda Swami, 49, indisk helig man.
4 juni – Antonio José de Sucre, 35, revolutionsledare och Bolivias förste president.
26 juni – Georg IV, 67, kung av Storbritannien sedan 1820.

Tredje kvartalet

Juli

29 juli – Erik Abraham Almquist, 63, svensk biskop.

Augusti

30 augusti – Louis Henri II av Bourbon, 74, fransk prins.

September

15 september – William Huskisson, 60, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
18 september – William Hazlitt, 52, brittisk essäist.
23 september – Elizabeth Kortright Monroe, 62, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
24 september – Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen".

Fjärde kvartalet

Oktober

4 oktober – Ludwig Yorck von Wartenburg, 71, preussisk fältmarskalk.
5 oktober – Dinicu Golescu, 53, rumänsk författare.
14 oktober – John McLean, 39, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.
31 oktober – Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.

November

8 november – Frans I, 53, kung av Bägge Sicilierna sedan 1825.
21 november – Károly Kisfaludy, 42, ungersk författare.
30 november – Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, 69, påve sedan 1829.

December

4 december – William Branch Giles, 68, amerikansk politiker.
8 december – Benjamin Constant, 63, schweizisk författare och politiker.
9 december – Stephen R. Bradley, 76, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.
10 december – Hugh Elliot, 78, brittisk diplomat.
17 december – Simón Bolívar, 47, sydamerikansk general och nationalist.

Referenser

Fotnoter

^ World Statesmen
^ [a b] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] World Statesmen
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ Bagno i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
^ Nordisk familjebok

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1830.
Bilder & media

[1] World Statesmen

[Järnvägar_i_historien-2] [a b] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[World_Statesmen-3] [a b] World Statesmen

[4] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[5] Bagno i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

[6] Nordisk familjebok

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]