Halloj där

Visst funkar det helt ok att mota höstdeppen med kul små aktiviteter? Eller kul lite större aktiviteter. Jag och min äldsta vän (inte äldst som i mest gammal utan som jag har känt längst) bokade en silverworkshop hos Marie på Novi Studio för att skulptera och gjuta våra egna silverringar!

Silver var inte ett bekant material för mig så jag var mycket spänd. För några dagar sen var den färdigbearbetad och klar för att plockas upp. Såhär var det, på ett ungefär.

Mysig studio här på Novi. Förutom jag och min vän Andréa var det en till person på workshopen, det råkade vara Saskia! Så kul att ses irl. Vi hade genuint roligt från första minut, det kändes som att vi hade träffats förr.

Vi fick först skulptera utseendet på ringen i en bit vax. Fila, skära, såga eller bränna för att få till den effekt och form som vi ville. Jag gillar ju ett *sleek* utseende på accessoarer så jag satsade på en slät kulle. Här är jag ungefär halvvägs, ni ser?

Marie hjälpte  till med de kritiska momenten. Här, mitt i processen att överföra formen av vaxmodellen ned i gjutsanden.

Tada!

Gjutet. Sedan gjorde Marie allt efterarbete med att såga, fila och putsa.

Polerad och klar. Jag är så nöjd va. Formen och silvrets kalla, lysande yta är förtrollande. Kan stanna upp bara för att glo en liten stund på min egendesignade skatt.

Det var en underbar kväll. Jag säger det helt utan att överdriva! Vi fick goda snacks (jag blir lätt charmad av bra snacks), pizza, kul dryck, musik, hantverk och umgänge. Jag fick en riktigt skjuts i inspiration och har börjat tänka på hur jag ska inkludera mer handarbete i livet, förutom det jag redan håller på med. Vill bli silversmed nu!!

Boka workshop på Novi om du kan och vill, det var ljuvligt. Är ej sponsrad, bara genuint nöjd och glad.

Kram kram

En observation. Mycket vackra. De talar lite samma språk på något vis va?

Om någon känner igen väskan från 1962, please do tell!

God natt på er

Många uppskattar verkligen inte när en parfym doftar tvål. Doft är såklart en subjektiv upplevelse som baseras på minnen, känslor och vad man är van vid så det är inte konstigt i sig.

Jag tycker ändå det är liiite svårt att begripa, tvål förknippas ju med att bada, bli ren, vara omhändertagen? Underbart. Jag minns mina barndomssomrars rundor på marknaden i Apt där tvålarna låg i långa, färgglada rader. Lavendel, jasmin, ros, verbena.

En gång, kan jag varit runt 12 år kanske, skulle jag tvätta mina kläder i den toppmatade tvättmaskinen vi hade i sommarhuset. Jag öste på med ett tvättmedel från en dunk med en tupp på etiketten. Det var som flytande marseilletvål! Tvätten luktade otroligt gott, ett starkt doftminne från barndomen. Jag har letat och letat efter det här märket i vuxen ålder utan att ha hittat. Fick hög puls när jag såg att Emme Crona som bloggar här på TWWP la upp bild på exakt det här medlet!!

Vad olika personer uppfattar som tvåligt antar jag skiftar beroende på vilken tvål man vuxit upp med? Vi hade Barnängens vita hårdtvål på handfaten, i duschen stog en flaska parfymfri Lactacyd. Ofta är tvålar parfymerade med jasmin, ros, neroli, kanske sandelträ i vissa fall. Just ren neroli får mig att tänka på såpbubblor eller diskmedel.

Aleppotvål har en egen karaktär på grund av lagerbärsoljan den innehåller. Känns lite som något en måste vänja sig lite vid men nu älskar jag den.

Jag och Linda har ett avsnitt av Eau de Pod som heter just Tvål. Lyssna på det<3

Bilder som dyker upp i mitt huvud på det här temat är klassisk man i 50-talsfilm. Krispig, vit skjorta man drar på efter kvällsduschen innan middagen en sommarkväll vid Medelhavet. Snäll, mjuk farmor. En bit marseilletvål på handfatet i ett badrum med vita kalkade väggar och terrakottaplattor på golvet.

De senaste åren har det dykt upp en trend med mjuka, krämiga muskdofter. Jag tror det var en pandemigrej, folk ville känna gamla bekanta och trygga dofter. Tvålparfymerna går på samma spår men drar ofta åt ett blommigare och kärvare håll tycker jag. De här kategorierna tenderar dock att överlappa! Tvålarna har något torrt och kalkigt som hänger i bakgrunden jämfört med de rent mjuka muskarna som kan vara sötare och påminna om ren, insmord hud.

Här har jag två riktiga hits på temat:

• Etat Libre d’Orange Exit the King. Tvål, musk, peppar, ros, jasmin, ambroxan. Ja, den doftar… Barnängen! Helt rakt på sak.
• Milano Fragrance Naviglio. Marseilletvål, bergamot, neroli, lavandin, musk och cederträ. Den här är mycket luftigare än Exit the King. Lite vass och grön och akvatisk, alltså något som ska påminna om vatten. Jag känner mig som en sjöjungfru i den här.

Vi får inte glömma att flera äldre och nyare klassiker definitivt håller sig på det här temat!

• Frederic Malle Iris Poudre
• Dolce & Gabbana Eau de Toilette
• Dior Pure Poison
• Chanel no 5, no 19 och no 19 Poudre
• Jean Patou 1000
• Lanvin Arpége
• Elizabeth Taylor White Diamonds
• Amouage Dia

Kan ni komma på fler parfymer som doftar tvål? Vad är er inställning till tvåliga dofter?

Kram

Hej!

Jag tänkte prata om smink. Det är omöjligt att slingra sig loss från samhällets skönhetsnormer, vithetsnormer och om ingen såg en skulle man inte sminka sig osv MEN! Det är också att få vara kreativ, använda sitt ansikte som kanvas, experimentera med färg, skära ut en bit tid som bara är för en själv.

Jag som är en Cool Winter letar efter färger med helt kalla, alltså blåa undertoner. Röda läppstift får vara ordentligt mättade, intensiva och plocka upp bäriga noter, som krossade hallon. Ögonen kan gå i koboltblått, skimrigt blågrönt och kolsvart. Eller så kan det vara isiga pasteller med kritvit bas och ha silvrigt glitter. Man får tycka vad man vill om att avgränsa sig till en färgpalett men just gällande vilka nyanser en lägger i ansiktet gör det ändå stor skillnad.

Jag gör alltså inga krämiga, soligt beachy varmbruna latte makeup-looks. Intrycket ska vara kontrastrikt och kanske grafiskt. Om jag inte känner för något färgglatt väljer jag gråbruna pennor vid ögonen och läpparna tillsammans med svart mascara.

Ska vi titta på några grejer jag verkligen gillar att måla mig med?

Idag! Foundation är nästan omöjligt att matcha min olivtonade hy. Jag är tydligt grön när man verkligen tittar! Westman Atelier Complexion drops i färgen IV slår varken över till orange eller rosa på mig. Westman har också ett intensivt rosa rouge som heter Poppet. Ögonbrynsprodukter är jag aldrig noga med, jag rotar fram någon svart gel och penna ur närmsta rea-låda. Just nu har jag Thick it Stick it från NYX, den är bra.

Sephoras Lip stain i nr 94 är en sant bärig, lysande rosaröd. En av mina favoritnyanser. Känns helt ok på läpparna.

Ooh, dags att rensa necessären ser jag. Jag blir stressad av att gå ut utan att ha parfym, läppbalsam, läppstift, handkräm och eventuellt nagelolja. Jag försöker fasa in naturliga och/eller ekologiska produkter, speciellt på läpparna. Dr Lipp’s läppbalsam är bra på riktigt och det säger jag som är väldigt narig. Decubal-bra fast utan petrokemikalier. Hurraw Plantcolor är också fin men vårdar inte så mycket om man är riktigt torr.

Hoppas det var hjälpsamt för er som också letar kalla nyanser och intressant för er andra ändå.

Vad är ert förhållande till smink?

Jag var i huset för att kolla läget med stambytet. Passade på att underhålla min stackars bortglömda kombucha, den behöver fyllas på. Det är lika fascinerande och läskigt varje gång jag plockar upp ytkulturen. Tänk att det finns en bakteriekultur där i sörjan som bygger en ny slajmklump varje gång. De ser olika ut vid olika bryggningar också.

I övrigt är jag på väldigt mulet humör. Går i ilsken takt med armarna i kors och torkar en och annan tår med min ullponcho. Den blev fläckig för jag glömde bort att jag sminkade mig idag. Jag känner för att fatta mig kort, så det kommer jag göra. Jag har ändå gjort och sett mysiga och fina grejer de senaste dagarna. Häng med!

Igår tog vi en tur till Margarethaparken i Enskede för att möta upp vänner. Vilket bra val av skor i novembers kyliga duggregn:) Jag gillar idén att förlänga skosäsongen med hjälp av ullsockor men nog var det lite för kallt för ballerina den här gången.

Efter parken en fika, sedan en sväng in på Bergenströms rekvisita. Jahopp, då är det jag som vill byta inredningsstil. Visst vill man det efter att ha andats in atmosfären där inne? Stora möbler i massivt, patinerat trä. Sliten marmor och gjutjärn. Jag hittade en bok här som jag vill köpa till syrran i julklapp.

I fredags mötte jag upp Linda och Betty på en stickträff. Stickträffar är fan bland det bästa vi har. Om någon här vill hänga på, skriv! Vi håller till på en bistro i söderort.

Då ville jag dofta lite gott så jag sprayade Salt av Perfumer H. En parfym som påminner om något ätbart men inte sött! Den känns lite som en salt lag, fast inte likt dillpickles utan friskare och renare. Underbart är det.

Sista då. Mitt bästa schampo är slut! Det enda som verkligen biter på en fjällande hösthårbotten (förlåt TMI). Det doftar exakt som ett badskum jag hade som barn.

Nu ska jag gå till ett av mina mysställen, Gryningen för att köpa sandelträolja.

Puss

Min favoritfärg, blå. Här är lite jag sparat på det temat:

Kram!

Jag vaknade upp med ett milt halsont och sviktande doftsinne så jag ägnar mig åt annat än parfym. Vi är två veckor in i stambytet och jag är aldrig så medveten om privilegiet i att ha ett hem som känns återhämtande som nu, när vi inte bor här fullt ut.

Aldrig kan jag välja ett spår och vila i det, jag är kluven till allt. Dels känner jag att renovering och inredning något som är förunnat en viss skärva människor i samhället och det är en exklusiv och exkluderande, mycket dyr aktivitet. Å andra sidan är man väl bara ett däggdjur som vill fixa ett tryggt och fint bo åt sig själv och sina ungar? Plus: det är kul!

Det mesta i vårt hem är ärvt, loppat eller från nätauktioner. Några grejer är ordentligt genomtänkta nyköp. T.ex bord, hur kan det vara så svårt att hitta rimliga soffbord? Man måste typ bygga ett själv.

Egentligen är jag nog inte så bra på inredning. Eller såhär, jag har svårt att visualisera en hel bild och ett koncept i huvudet men jag vet exakt vad jag vill ha när jag ser det. Mer detaljstyrd än konceptuell antar jag. På loppis lämnar jag aldrig bra lampor, fina tyger, speglar och konst. Jag läste ett tips att man kan ha sju ljuskällor i ett rum. Det låter mycket men de utrymmena jag känner mig nöjd med hemma har faktiskt många lampor.

Konst konst konst. Jag är uppvuxen med en förälder som är konstnär så jag har nog en sorts preferens med mig hemifrån. Jag bläddrar alltid bland tavlorna på loppis för att leta svartvita etsningar, ofta med lite dystra naturbilder eller abstrakta motiv. Även oljemålningar, gärna bleka landskap eller stilleben. Jag bryr mig väldigt lite om att det ska vara ett visst namn men har en bevakning på Gunnar Norrman på Auctionet. Med etsningar kommer du undan med lite lägre priser än t.ex oljemålningar. Bra!

Ändå kul med lite hemmapiff! När allt är lugnt här efter renoveringen ska jag försöka göra ett asgulligt och vackert barnrum till mina ungar. Puss

Hej! Jag var uppe med tuppen idag, jag. Klockan elva kändes det som att det var dags för lunch. En kanske ska bli morgonmänniska ändå. Nackdelen är att det känns som att dagen bara pågår och pågår och vid 18.45 vill man bara att alla ska vara tysta och gå och lägga sig.

Här kommer en ström av bilder utan inbördes sammanhang eller ordning.

Idag krävdes något lugnande för nerverna. Den här oljan är en av Clarins klassiker. Helt au natural, känns som spa. Doftar av örter. Soothing, relaxing säger dom. Ja tack, jag tar allt ni har!!

Hej det är jag i Beanie no 5 av My Favourite Things Knitwear. Jag har alltså stickat mössan själv! Tänk att man kan göra sina egna kläder. Känner mig äkta självständig. Nu minns jag inte exakt vilket garn jag valde men jag tror det är en tråd Sandnes Peer Gynt tillsammans med två trådar av någon sorts bouclé. Mössan känns liksom svampig och tjock. Så jäkla mysig.

Igår såg jag ett kort klipp på en kvinna som knöt sin scarf på ett smart sätt! Jag kanske var den sista som alltid bara snott ihop snibbarna och känt mig klar med det? Men här har jag istället gjort en ögla på ena snibben som bildar en knut som stängs när man drar i den. Sen trä igenom andra sidan och dra åt. Vad bra förklarat. Poängen är i alla fall att båda delarna ska ligga snyggt och platt mot bröstet.

Dagens färgkombo alltså. Lysande neongult siden mot turkos-petrol ullkappa.

Notering till mig själv: köp svarta sockor.

D va d för nu. Kram

Det är en sorgens jävla dag. Den orangea clownen vann presidentvalet och hopplösheten börjar slå rot i takt med att insikten sjunker in: det är inte en fråga om när vi under vår livstid kommer uppleva fascism, utan det är precis nu. Dystopiskt.

Men men, medan västvärlden långsamt rasar ihop till en hög smulor sitter jag hemma och doftar på parfym! Nåt kul måste man väl få ha. Just idag blev det Francesca Bianchis Tyger Tyger. Helt på temat, lyssna bara! Saxat dirr från deras hemsida:

”In a Post-Apocalyptic world, a survivor of a sophisticated and refined civilisation is wearing a shimmering, tailor-made dress walking through a smoky, obscure place.  The contraposition between Beauty and Terror is expressed by The Tyger by W Blake: the animal is incredibly charming and seducing, yet dark, terrible and dramatic.”

Det här är ingen blyg viol direkt. Tuberos (fyllig, nästan animalisk vit blomma), honung, persika, oud, läder och sandelträ bland annat gör den här parfymen till en riktig smocka! Det är en extrait, alltså är koncentrationen av oljor hög och på hemsidan står det att man ska applicera försiktigt. Lyssna på Francesca när hon säger det! Idag har jag inte ens sprayat den utan bara strukit parfymresterna från munstycket längs med insidan av respektive handled. Ändå känns den tydligt. Mer än ett spray framkallar förmodligen yrsel och kräkningar. Skoja, men jag har gjort misstaget med andra extrait att bli ivrig och ta på för mycket för att sen behöva ligga på soffan, helt snurrig i bollen.

Jag är helt för att använda alla typer av doftprofiler efter humör, oavsett årstid. En krispig, vass och grönt stjälkig tulpandoft i smällkyla kan vara extremt effektfullt! Precis som en varm, jordig patchouli mitt i sommaren. Men visst blir man väl lite extra sugen på de tunga dofterna när det blir kallt i luften? Jag har märkt att jag öppnar skåpet och sneglar mer åt mina amberparfymer på senaste.

Amber är en typ av doftackord, alltså en sammasättning av noter. Det ingår ofta olika hartser, alltså kådor, plus vanillin. För mig ger amberdofter ofta en varm, tung, söt och kanske en lite drypande känsla.

Jag känner inte för att bli för långrandig med det tekniska runt parfymers uppbyggnad. Dels för att jag inte tycker att det är roligt, hjälpsamt eller relevant och dels för att andra gör det mycket bättre än jag. Tips på vidare läsning om amber kommer här:

• https://perfumesociety.org/ingredients-post/amber/

Jag har burit en del av L’Artisan Parfumeur L’eau d’Ambre senaste tiden. För mig känns det här som en tydlig variant utan så mycket andra inslag än just vanillin och kådor. Varm och trevlig. Inte så påträngande trots att den drar åt det djupa hållet. Jag har experimenterat en del med mängd och en dag bar jag 15 spray av den här. Ja, 15:) Tror inte att jag kvävde någon men kan såklart inte vara helt säker.

En stor klassiker och vattendelare är Guerlains Shalimar. Jag fick en uppenbarelse, L’Artisans amber är som en avskalad Shalimar. Shalimar utan de animaliska noterna. Jag uppskattar en hint av djur så jag bär gärna båda. Vissa tycker att Shalimar doftar ålderdomshem, sjukdom och gammal blöja. Hjälp.

Känner ni igen Givenchy Organza där bak? En tjock bukett vita blommor med kryddor, trä och vanilj. Pondus. Känns som en doft en vass advokat i dräkt och stilettklackar skulle bära i en film från 1996.

Stora Skuggan Azalai. Torkad frukt, saffran, blodapelsin, mint, musk och rökelse. Älskar saffran!

Vad bär ni för doft när kylan, bokstavligt och bildligt, kryper sig på?

Hallå där

Ibland tänker jag på en föreläsning jag var på när jag läste grundkurs i psykologi för några år sedan. Temat var utvecklingspsykologi och föreläsaren, en intelligent och erfaren kvinna jag gissar var i den senare delen av medelåldern, visade en graf över ett genomsnittligt livsspann. Jag minns inte exakt vad grafen visade på men det var en puckel uppåt vid åren runt 25-30. Hon pekade på området och sa ungefär ”ja, här händer ju mycket i livet. Man kanske utbildar sig, skaffar boende och gifter sig för första gången”.

För första gången!

Salen bröt ut i ett spontant gapskratt och det roliga var att hon inte alls förstod varför det var kul. Hon blickade förvirrat ut över 250 färska huvuden. Ah, de unga naiva studenterna som fortfarande trodde på evig kärlek.

Det var ett litet sidospår. Min poäng är att de preferenserna som satte sig vid 25 nog har en tendens att hänga kvar? Hjärnan trögnade till samtidigt som de sista kopplingarna i prefrontala cortex lades på plats. Speciellt gällande musik. Ibland finner jag mig leta upp låtar från den eran som jag lyssnar på ”på skoj” men sen fattar jag att det inte alls är på skoj utan det är…helt enkelt min musiksmak.

Jag kom över ett konto på insta som heter @gapplaylists. Det är någon engagerad själ som bestämt sig för att samla in pappersspellistorna som spelades i GAP’s butiker under 90- och 00-talen för att sedan samla låtarna på Spotify! Vad jag förstår är bidragen ofta från f.d. anställda i butikerna som kanske har en gammal lista liggandes någonstans. Det känns tryggt att leta efter ”ny” musik i gamla kataloger. Jag klarar knappt av att höra modern musik. Sångarna har ofta så märkliga manér för sig?

Mest är det nog som ett undvikande. Flykt är en av mina specialgrenar! Romantiserandet av en tid som kändes mer förutsägbar jämfört med nu och framtiden som känns så bisarrt sjuk.

Vad tänker ni? Har ni också samma spår som snurrat på sedan mitten av 20-årsåldern?