Hoppa till innehållet

Zvezda Ch-31

Från Wikipedia
Ch-31
TypSjömålsrobot
UrsprungslandSovjetunionen Sovjetunionen
Servicehistoria
Brukstid1988 –
Används avAlgeriet, Indien, Indonesien, Kina, Kuba, Malaysia, Ryssland, Syrien, USA,[1] Venezuela, Vietnam
Produktionshistoria
DesignerKonstruktionsbyrån Zvezda
Kostnad/enhet500 000 USD (2010)
VarianterCh-31A, Ch-31P, Ch-31, Ch-31AD, Ch-31PD, MA-31, YJ-91, YJ-93
Specifikationer
Längd4700 mm (Ch-31A, Ch-31P)
5340 mm (Ch-31AD, Ch-31PD)
Vikt610 kg (Ch-31A, Ch-31P)
715 kg (Ch-31AD, Ch-31PD)
Spännvidd1012 mm
Diameter360 mm
StridsspetsRiktad sprängverkan
Stridsspetsvikt95 kg (Ch-31A)
90 kg (Ch-31P)
MotorRamjet
MålsökareRadar (Ch-31A)
Signalsökare (Ch-31P)
VapenbärareMiG-27[2], MiG-29, Su-24, Su-27, Su-30, Su-34, Su-35
Prestanda
Räckvidd70 km (Ch-31A)
110 km (Ch-31P)
~150 km (Ch-31AD)
~200 km (Ch-31PD)
Maxhöjd15 000 meter
Maxhastighet1000 m/s
Hastighet650 m/s (medelvärde)
PrecisionCEP 5–8 meter
Data från

Ch-31 (NATO-rapporteringsnamn AS-17 Krypton) är en rysk (från början sovjetisk) sjömålsrobot som utvecklades i slutet av 1970-talet.

Målsökaren från en Ch-31P.

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

När USA lanserade luftvärnssystemen Aegis och Patriot för att skydda fartyg och landmål från robotar som Ch-22 uppstod behovet för Sovjetunionen att konstruera robotar som kunde ta sig igenom det luftförsvaret.

Konstruktionsbyrån Raduga var redan i färd med att konstruera en sjömålsrobot som kunde utmana Aegis-systemet. Roboten P-270 Moskit var dock i första hand avsedd för stridsfartyg, och även om en flygburen version utvecklades (Ch-41) så var den med sina nio meter och fyra ton både för stor och för tung för de flesta taktiska flygplan.

Med utgångspunkt av Moskit började Zvezda därför konstruera en mindre version av roboten avsedd för taktiska flygplan som Su-24 och Su-27. Från början var Ch-31 tänkt enbart som en anti-radarrobot, men eftersom Moskit var en sjömålsrobot föll det sig naturligt att även Ch-31 utvecklades i en version med radarmålsökare för insats mot sjömål.

Export

[redigera | redigera wikitext]

Ch-31 lanserades för exportmarknaden 1991 då den för första gången visades upp officiellt på en flygmässa i Dubai. En av de första kunderna var förvånansvärt nog USA:s flotta som behövde målrobotar med överljudsprestanda för att ersätta sina förbrukade MQM-8 Vandal. Roboten som fick beteckningen MA-31 levererades utan stridsladdning och målsökare.

Kina köpte 200 Ch-31P 1997 vilka fick beteckningen YJ-91 i Kina. Dessa har efter hand uppgraderats med nya målsökare utvecklade av Hongdu Aviation Industry. Även om Kina aldrig köpte några Ch-31A så utvecklade de en egen sjömålsrobot utifrån YJ-91. Den skiljer sig från den ryska varianten såtillvida att den flyger hela sträckan på låg höjd medan den ryska roboten flyger den första fasen på hög höjd för att uppnå längre räckvidd.

Varianter

[redigera | redigera wikitext]
  • Ch-31A – Sjömålsrobot med radarmålsökare.
  • Ch-31P – Anti-radarrobot.
  • Ch-31AD – Förlängd version av Ch-31A med längre räckvidd.
  • Ch-31PD – Förlängd version av Ch-31P med längre räckvidd.
  • MA-31 – Målrobot använd av USA:s flotta.
  • YJ-91 – Kinesisk beteckning på Ch-31P.
  • YJ-93 – Sjömålsrobot utvecklad i Kina från YJ-91.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Endast målroboten MA-31.
  2. ^ Eftersom MiG-27 saknar radar kan den inte bära Ch-31A utan bara anti-radarversionen Ch-31P.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
NATO-rapporteringsnamn för robotvapen från Ryssland och före detta Sovjetunionen.
 
Attackrobotar och flygburna sjömålsrobotar
Se även: FROG-3 • FROG-7 • SUW-N-1
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Zvezda_Ch-31&oldid=55214475”