Hoppa till innehållet

Niclas Söderström

Från Wikipedia
Niclas Söderström
FöddNils Larsson
22 februari 1730[1][2]
Österfärnebo församling[2], Sverige
Död4 april 1810 (80 år)
Husby socken, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningOrgelbyggare, fiskal, organist, klavikordbyggare[3]
BarnAnna Christina Söderström (f. 1767)
Redigera Wikidata

Niclas (Nils) Söderström, född 22 februari 1730 i Österfärnebo socken, död 4 april 1810 i Husby socken, var en svensk orgelbyggare, organist och fiskal.

Söderström föddes 22 februari 1730 i Österfärnebo och var son till organisten Lars Nilsson Söderström och Beata Barbro.[4] Söderström började studera på kungligt stipendium musik i Uppsala. Han uppfann under den tiden olika sorters stränginstrument.

1750 blev han organist i Östervåla församling.[5] 1758 ansökte han om att få examineras i orgelbyggarexamen. Men fick underkänt tillsammans med Swahlberg.

1759 blev han organist i Sala församling.[6] Han arbetade även som fiskal.[7][8] 1764 tog han tjänstledigt för att tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre reparera orglar. Fick privilegium 1765 utan examen i bolag med Mattias Swahlberg den yngre (Swahlberg var underkänd i orgelbyggarexamen). Men han fick avsked från tjänsten 1767.

Söderström var bosatt mellan 1767 och 1780 på Östraholm i Nora socken, Uppland. Han bodde och arbetade tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre fram till 1774.[9][10][11][12][13][14]

Söderström blev 1780 organist i Husby församling, Dalarna och efterträdde organisten Anders Bergstedt som avled 1778.[15] Senast 1787 flyttade han tillbaka till Östaholm i Nora för att arbeta som orgelbyggardirektör.[16] Sonen Pehr Gustaf tog då över tjänsten som organist i Husby. Han avled 1791 och Söderström andra son Anders blev organist i Husby församling. 1794 flyttade Niclas Söderström tillbaka till Smedby i Husby socken och var inneboende hos sonen och organisten Anders Söderström.[17][18] Han hade kvar sin orgelverkstad i Nora som gesällen och svärsonen Eric Nordqvist var ansvarig över.

Söderström gifte sig omkring 1757 i Östervåla med Anna Catharina Lundbom (född 1735 i Sala). De fick tillsammans barnen Greta Lisa (1757-1758), Beata Sophia (1758-1762), Lars Gustaf (1760-1761), Eleonora Margareta (född 1762), Pehr Gustaf (1763–1791), Eva Beata (född 1765), Anna Christina (född 1767), Anders (född 1770), Nils (1771–1772), Nils (född 1772) och Nils (född 1778).[19][20][21]

  • Lars, född 3 mars 1775 i Nora.

Lista över orglar

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1765 Uppsala domkyrka Uppsala 2 Självständig 40 Renovering tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre.
1767 Danmarks kyrka Uppsala 10 Nej/Nej Tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre.[22] Orgeln tillbyggd 1861 av Daniel Wallenström, Uppsala och fick då 12 stämmor.
1769 Folkärna kyrka Västerås 1 Bihängd 13 Nej/Nej Byggdes tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre. Orgeln flyttades 1857 till Slöta kyrka.[23] Orgeln ombyggdes av Johan Niklas Söderling, Göteborg. En ny orgel byggdes 1945 av Olof Hammarberg, Göteborg.[24]
1769 Vika kyrka Västerås 6 Nej/Nej Byggdes tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre. En ny orgel byggdes 1900 av E A Setterquist & Son, Örebro.[23]
1769 Östuna kyrka Uppsala
7 Nej/Ja Tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre.
1770 Jumkils kyrka Uppsala
1 4 Ja/Ja Tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre.
1772 Kila kyrka, Västmanland Västerås 1 Bihängd 8 Nej/Nej Byggdes tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre. Orgeln stod vid den västra dörren i kyrkan.[22] En ny orgel byggdes 1893 av E A Setterquist & Son, Örebro.[23]
1776 Nora kyrka, Västmanland Västerås 2 Självständig 30 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1881 av E A Setterquist & Son, Örebro.[23]
1779 Litslena kyrka Uppsala 14 Nej/Nej Orgeln renoverades 1841 av Pehr Gulbergson, Lillkyrka.
1780 Tensta kyrka Uppsala
10 Ja/Ja Flyttades 1946 till Musicum Uppsala. Fasaden står kvar i kyrkan.
1781 Funbo kyrka Uppsala 7 Nej/Nej
1783 Husby kyrka Västerås
2 Bihängd (huvudverket) 23 Ja/Ja Orgeln renoverades 1983 av Åkerman & Lund, Sundbybergs kommun.[23]
1786 Nora kyrka, Uppland Uppsala 2 Bihängd 18 Ja (delvis)/Ja (delvis) Byggd tillsammans med Eric Nordqvist. Delar av pipverk och fasad finns bevarat.
1786 Rimbo kyrka Uppsala Ombyggnation.
1792 eller 1793 Irsta kyrka Västerås 8 Nej/Nej Byggdes tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre. En ny orgel byggdes 1905 av Johannes Magnusson, Göteborg.[23]
1795 Söderbärke kyrka Västerås
2 Bihängd 20 Nej/Ja Orgeln renoverades 1865 av E A Setterquist & Son, Örebro då även 5 stämmor togs bort. En ny orgel byggdes 1923 av Furtwängler & Hammar, Hannover, Tyskland .[23]
1797 eller 1799 Garpenbergs kyrka Västerås
1 Bihängd 12 Nej/Ja Fasaden är placerad över altaret. En ny orgel byggdes 1904 av E A Setterquist & Son, Örebro.[23]
1802 Stora Tuna kyrka Västerås 2 Bihängd 24 Nej/Nej Orgeln byggdes tillsammans med Erik Nordqvist. En ny orgel byggdes 1875 av Per Larsson Åkerman, Stockholm.[23]
  • Olof Åkerbom (född 1744 i Enåker). Åkerbom var mellan 1760 och 1765 dräng och 1766–1786 lärling/orgelbyggargesäll hos Söderström.[6][7][14] Han var mellan 1786 och 1789 gesäll hos Mattias Swahlberg den yngre.[25][26] Han flyttade 1789 till Enåker. Han var 1790–1795 gesäll hos Swahlberg.[27][28] Han flyttade 1800 till Kristinehamn och blir gesäll hos organisten Erik Wikander (1739–1804).[29][30] 1802 gifte sig Swahlbergs änka Sara Lisa Swan med Wikander.[31] Åkerbom blev 1805 gesäll hos Pehr Schiörlin i Linköping.[32]
  • Johan Larsson Westelman (född 1741). Han var 1761 dräng och mellan 1767 och 1772 gesäll hos Söderström.[6][7]
  • 'Jonas Ruth (1736–1808).[33] Han var mellan 1763 och 1767 gesäll hos Söderström.[7] Mellan 1780 och 1781 var han snickargesäll hos Söderström.[14] Arbetade sedan som instrumentmakare.
  • Peter Salin. Han arbetade mellan 1765 och 1766 hos Söderström.[7]
  • Anders Björkman (född 1757). Han var mellan 1780 och 1781 lärling hos Söderström.[14]
  • Johan Sundström (född 1749). Han var mellan 1780 och 1785 orgelbyggargesäll hos Söderström.[14]
  • Eric Nordqvist (1769–1833). Han var mellan 1791 och 1793 lärling hos Söderström.

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  • Nora B:1 (bild 52, 62, 66, 67)
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 118 (sida 469)
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 119 (1762) Sida: 483
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 120 (1763) Sida: 459
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 127 (1770) Sida: 355
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 128 (1771) Sida: 367
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 130 (1773) Sida: 347
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 131 (1774) Sida: 361
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 132 (1775) Sida: 363
  • Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 133 (1776) Sida: 349
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 134 (1777) Sida: 392
  • Mantalslängder 1642–1820 Västmanlands län 1642–1820 (U) 136 (1779) Sida: 414
  1. ^ Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, Johan Laurentius Horrn, 1773, s. 193.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 10 maj 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Österfärnebo (X) C:2 (1721–1773) Sida: 69
  5. ^ Östervåla (C, U) AI:2 (1757–1764) Sida: 213–214
  6. ^ [a b c] Sala stadsförsamling (U) AI:7 (1754–1762) Sida: 66
  7. ^ [a b c d e] Sala stadsförsamling (U) AI:8 (1763–1771) Sida: 6
  8. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 124 (1767) Sida: 853
  9. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 125 (1768) Sida: 390
  10. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 127 (1770) Sida: 355
  11. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 128 (1771) Sida: 367
  12. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 130 (1773) Sida: 346
  13. ^ Mantalslängder 1642-1820 Västmanlands län 1642-1820 (U) 131 (1774) Sida: 360
  14. ^ [a b c d e] Nora (U) AI:2 (1780–1786) Sida: 134
  15. ^ Husby (W) AI:7a (1775–1784) Sida: 159
  16. ^ Nora (U) AI:3 (1787-1793) Sida: 139
  17. ^ Husby (W) AI:8a (1785–1797) Sida: 91
  18. ^ Husby (W) AI:9a (1798–1807) Sida: 121
  19. ^ Östervåla (C, U) C:3 (1735–1779) Sida: 126, 151
  20. ^ Sala stadsförsamling (U) C:1 (1747–1774) Sida: 78, 86, 91, 99, 198, 205
  21. ^ Nora (U) C:2 (1725-1791) Bild: 129, 136, 140, 143, 161
  22. ^ [a b] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 255, 280. Libris 2413220 
  23. ^ [a b c d e f g h i] Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  24. ^ Tore Johansson, red (1989). Inventarium över svenska orglar: 1989:I, Skara stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  25. ^ Enköping (C) AI:5 (1782–1788) Sida: 15, 253
  26. ^ Enköping (C) AI:6 (1789–1795) Sida: 38
  27. ^ Filipstad (S) AI:5 (1790–1794) Sida: 36
  28. ^ Filipstad (S) AI:6 (1795–1798) Sida: 12
  29. ^ Kristinehamn (S) AI:10 (1797-1801) Sida: 1
  30. ^ Kristinehamn (S) FI:2 (1758-1824) Sida: 216
  31. ^ Kristinehamn (S) AI:11 (1802-1806) Sida: 131
  32. ^ Linköpings domkyrkoförsamling (E) AI:11 (1805-1810) Sida: 164-165
  33. ^ Brunflo (Z) F:1 (1773-1837) Sida: 141