Kvarteret Bror

Kvarteret Bror
	Kvarteret Bror 2017 med exempel på flerbostadshus från 1946 samt nyare postmodernistisk byggnad längre bak i bild.
Annat namn	2:a kvarteret Bror
Anlagt	1864
Namngivet	1900
Läge
Plats	Ronneby
Omges av	Ronnebyån, Kungsgatan, Rosengatan och Strandgatan
Omgivningar	Stadshuset, Ronnebyån, Gamla järnvägsbron, Söderbro, Snäckebacken.
Längd	140 meter
Bredd	70 meter
Yta	9920 kvadratmeter
Kommunikationer	Stadsbusshållplats Stadshusbron
Betydelse
Användning	Bostäder och samlingslokal
Känt för	Tidigare garveriverksamhet.
Byggnad
Byggherre	Riksbyggen
Ägare	Riksbyggen och privat
Färdigt	1929, 1947 och 1996
Stil	Nordisk klassicism, Funktionalism (arkitektur) och Postmodernism
Konstruktion	Betonggrundläggning
Material	Fasadmaterial i liggande träpanel, revetering eller puts. Taktäckning av plåt eller lertegel

Kvarteret Bror i Ronneby anlades efter 1864 års stadsbrand och anlades i anslutning till där stadens medeltida torg en gång har legat. Hela kvarteret tillsammans med den västra delen av innerstaden omfattas av fornlämningen RAÄ Ronneby 214:1,^[1] som utgör den medeltida stadens utsträckning. Likt för Kvarteret Axel drevs även i detta kvarter garveriverksamhet av garvare P. Holm och denna bebyggelse fanns kvar i kvarteret fram till 1980-talet. Rosengatan på kvarterets östra sida kallades av denna anledning i folkmun för ”Garvaregatan”. Garverierna förlades utmed Ronnebyån för att dra nytta av vattenkraften för sin verksamhet.

Det dröjde fram till 1891 innan bebyggelsen utmed Rosengatan fick en mer stadsmässig karaktär när garvare Holm lät bygga ett tvåvåningshus i för 1800-talet tidstypisk träarkitektur. 1934 fick Kungsgatan en bro över Ronnebyån som sedermera namngavs Stadshusbron och gatan blev en ny infart till staden, detta innebar för kvarteret Bror en annan prägel på miljön än tidigare och bebyggelsen började efterhand få en allt mer stadslik karaktär. Bebyggelsen blev runt sekelskiftet 1800 – 1900 en allt finare stadsdel att bo i med flera högre uppsatta och utbildade personer boende i kvarteret. Som exempel kan nämnas distriktsveterinär, stadsfiskal, en änkeprostinna med flera. Den aktuella trähusbebyggelsen revs i huvudsak under 1970-talet.

Kvarteret har efterhand kompletterats med ny bebyggelse i form av flerbostadshus i funktionalistisk arkitektur bland annat 1946 utmed Kungsgatan. Den funktionalistiska arkitekturen i kvarteret är i hög grad oförvanskad och bevarandevärd ur ett bebyggelseantikvariskt perspektiv. Kvarterets stora omdaning skedde 1996 då det sammanslogs med kvarteret Carl och en omfattande bostadsbebyggelse i två våningar uppfördes. Den nya bebyggelsen ansluter till viss del till den historiska 1800-talsbebyggelsen genom en rik variation med burspråk och omväxlande putsade och träklädda fasader. Flera av trähusen i kvarteret putsades redan tidigt under sin användningsperiod.

Se även

Referenser

Noter

^ Stadslager, L1979:6613, Ronneby 214:1, Fornsök, Riksantikvarieämbetet.

Webbkällor

Stadslager, L1979:6613, Ronneby 214:1, Fornsök, Riksantikvarieämbetet. Läst 12 augusti 2020.

Tryckta källor

Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7
Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503
Johannisson, Susann; Lotta Lamke (2016). 11 garverimiljöer i Blekinge. Karlskrona: Länsstyrelsen Blekinge Län. 1651-8527

Externa länkar

Ronneby kommuns kommunarkiv – Officiell webbplats
Riksantikvarieämbetet – Officiell webbplats

[1] Stadslager, L1979:6613, Ronneby 214:1, Fornsök, Riksantikvarieämbetet.

[1]