Yurakaré är ett oklassificerat språk[3] som talas i Bolivia av 2680 personer (2000).[2] Språket är utrotningshotat.[3] Yurakaré är agglutinerande och polysynteiskt.[4]
| Yurakaré | |
| Yuracaré, Yurucare, Yurujure[1] | |
| Talas i | Bolivia |
|---|---|
| Antal talare | 2680 (2000) |
| Språkfamilj | Isolatspråk[2]
|
| latinska alfabetet[2] | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | yuz |
Den äldsta skriftliga källan om yurakaré är från 1893.[3]
Morris Swadesh ansåg att yurakaré tillhör en språkfamilj omfattande språk som quechua, itonama, mosetén och cayuvava. Dock betraktas det allmänt som ett isolatspråk.[1]
Fonologi
redigeraYurakaré har följande konsonanter:[4]
| Labial | Alveolar | Palatala | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p b | t d | t͡ʃ ɟ | k | (ʔ) |
| Frikativa | s ɹ̝ | ʃ | h | ||
| Nasal | m | n | ɲ | ||
| Lateral | l | ||||
| Halvvokal | w | j |
Uttalet av k varierar något; vissa talare uttalar det nästan som ett uvulart q. Det är inte nödvändigt att uttala ʔ, även om det förekommer i noggrant uttal.[4]
I lånord från (den lokala bolivianska varianten av) spanska anpassas vissa ljud till yurakaré: f blir p, r blir ɹ̝, som i spanskans profesor, som på yurakaré är poɹ̝opesor; ʎ blir l, i ett fall li; samt g blir k.[4]
Yurakaré har vokalerna i, ɨ, u, e, o, æ, a. æ är ett ljud som skiljer yurakaré från omgivande språk. Dess fonetiska status framgår genom att jämföra det med de närmaste ljuden, a och e; tæjle (jag vet det), tajle (vi vet det), samt tæhtæ (fot), tehte (mormor/farmor[5]). a har allofonet ɑ.[4]
Trots att a och o förekommer i yurakaré ändras de ofta i spanska lånord. Detta kan bero på att lånorden kommit via quechua.[4]
Ortografi
redigeraOlika forskare har använt olika ortografier för yurakaré. Tabellen nedan visar IPA-symbolen, följt av dess stavning i tre ortografier.[4]
| p | t | t͡ʃ | k | b | d | ɟ | s | ʃ | h | m | n | ɲ | l | ɹ̝ | w | j | i | ɨ | u | e | o | æ | a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| La Cueva (1893), Lassinger (1915) | p | t | ch | c | b | d | y | s | s/z | j | m | n | ñ | l | r | v/u | y/i | i | u | u | e | o | e/a | a |
| Day (1980, 1991), Ribera et al. (1991) | p | t | ch | c/qu | b | d | dy | s | sh | j | m | n | ñ | l | r | hu/u | y/i | i | ü | u | e | o | ë | a |
| Förslag av van Gijn | p | t | ch | k | b | d | dy | s | sh | j | m | n | ñ | l | r | w | y | i | ü | u | e | o | ë | a |
En officiell ortografi för yurakaré bestämdes i ett möte i Santa Cruz de la Sierra 25-26 juli 2007.[6]
Referenser
redigera- ^ [a b] Yurakaré på Documentation of Endangered Languages
- ^ [a b c] Yurakaré på Ethnologue
- ^ [a b c] van Gijn, R.; Hirtzel, V.; Gipper, S. ”Updating and loss of color terminology in Yurakaré: An interdisciplinary point of view” (på engelska) (PDF). sid. 240. http://pubman.mpdl.mpg.de/pubman/item/escidoc:64621:13/component/escidoc:526983/VanGijn_Updating_and_loss_Lang&Comm_2010.pdf. Läst 9 februari 2016.
- ^ [a b c d e f g] van Gijn, R.. ”A grammar of Yurakaré” (på engelska) (PDF). sid. 21-22, 26-31, 47. http://webdoc.ubn.ru.nl/mono/g/gijn_e_van/gramofyu.pdf. Läst 10 februari 2016.
- ^ Översättningarna till engelska är I know it, we know it, leg, grandmother
- ^ van Gijn, R.. ”Subjects and objects: A semantic account of Yurakaré argument structure” (på engelska) (PDF). sid. 597. http://pubman.mpdl.mpg.de/pubman/item/escidoc:102091:9/component/escidoc:1211545/Van_Gijn_2011_Subjects_and_Objects_IJAL.pdf. Läst 10 februari 2016.