Wikipedia

Sveriges ambassad i Moskva

Sveriges ambassad i Moskva är Sveriges diplomatiska beskickning i Ryssland som är belägen i landets huvudstad Moskva. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Karin Olofsdotter är sedan 2023 ambassadör. En av ambassadens huvuduppgifter är att främja relationerna mellan Sverige och Ryssland och att utveckla samarbetet inom områdena politik, ekonomi och kultur.[1] I Ryssland har Sverige även ett generalkonsulat i Kaliningrad, Sankt Petersburg och ett honorärkonsulat i Murmansk.

Sveriges ambassad i Moskva
Sveriges ambassad i Moskva.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillRyssland
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
119590 Moskva
Ryssland
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
Ulitsa Mosfilmovskaya 60
Moskva
Koordinater55°43′0.12″N 37°30′56.88″Ö / 55.7167000°N 37.5158000°Ö / 55.7167000; 37.5158000
Öppnad1631
BeskickningschefKarin Olofsdotter (sedan 2023)

Historik

redigera

Redan 1631 upprättade sändebudet Johan Möller den första ständiga diplomatiska representationen i Moskva. Under 1700-talet flyttade utrikesrepresentationen till Sankt Petersburg för att efter oktoberrevolutionen 1917 flytta tillbaka till Moskva 1918. Byggstart för den nuvarande ambassadbyggnaden var 1 juli 1968 och inflyttning skedde 1972. Byggnadsarbetet organiserades av Glavmosstroj, Moskvas överstyrelse för byggande av bostäder och allmänna byggnader.[2] De utförde sitt arbete med noggrannhet och kunde också för Sovjets räkning bygga in all tänkbar utrustning för avlyssning. I mitten av 1980-talet genomfördes en svensk sanering – huruvida man lyckades genomföra den till hundra procent är dock ett okänt kapitel.[2] Ambassaden ritades av Anders Tengbom och är klädd i rött tegel från Forsa tegelbruk i Bollebygd i Västergötland. Leveransen av tegel fraktades per bil via Haparanda.[2] Efter en allvarlig incident på 1980-talet fick ambassadområdet inhägnas av ett staket.[3]

Fastighet

redigera
  • Byggår: 1968–1972
  • Arkitekt: Anders Tengbom, Tengbom Arkitekter
  • Byggår viseringskansli: 2002
  • Arkitekt: Jesper Husman, Tengbom Arkitekter
  • Besöksadress: Mosfilmovskaya ul. 60

Beskickningschefer

redigera
Namn Period Funktion Ackreditering Anmärkning
Herman Cedercreutz 1722–1727 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Josias Cederhielm 1725–1726 Ambassadör Kejsardömet Ryssland
Joachim von Dittmer 1729–1738 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Erik Mathias von Nolcken 1738–1741 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Nils Barck 1743–1747 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Gustaf Wulfwenstierna 1747–1748 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Gustaf Wilhelm von Höpken 1748–1748 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Johan August Greiffenheim 1750–1752 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Mauritz Posse 1752–1763 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Carl Wilhelm von Düben 1763–1766 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Carl Ribbing 1766–1773 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Johan Fredrik von Nolcken 1773–1788 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Curt von Stedingk 1790–1808 Ambassadör Kejsardömet Ryssland
Curt von Stedingk 1809–1811 Ambassadör Kejsardömet Ryssland
Carl Axel Löwenhielm 1812–1819 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Nils Fredrik Palmstierna 1820–1845 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Gustaf af Nordin 1845–1856 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Georg Nicolaus Adelswärd 1856–1858 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Fredrik Anton F. Hartwig Wedel Jarlsberg 1858–1865 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Oscar Björnstjerna 1865–1872 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Frederik Georg Knut Due 1873–1890 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Gustaf Lennart Reuterskiöld 1890–1899 Envoyé Kejsardömet Ryssland
August Gyldenstolpe 1899–1904 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Herman Wrangel 1904–1906 Envoyé Kejsardömet Ryssland
Edvard Brändström 1906–1920[a] Envoyé Kejsardömet Ryssland
Carl von Heidenstam 1924 Chargé d’affaires Sovjetunionen
Carl von Heidenstam 1924–1930 Envoyé Sidoackrediterad i Teheran 1929-1930. Sovjetunionen
Eric Gyllenstierna af Lundholm 1930–1937 Envoyé Sidoackrediterad i Teheran 1930-1936 och Bagdad 1934-1936.[5] Sovjetunionen
Wilhelm Winther 1938–1940 Envoyé Sovjetunionen
Vilhelm Assarsson 1940–1944 Envoyé Sovjetunionen
Staffan Söderblom 1944–1946 Envoyé Sovjetunionen
Gunnar Hägglöf 1946–1947 Envoyé Sovjetunionen
Rolf R:son Sohlman 1947–1964 Ambassadör Sidoackrediterad i Kabul (från 1948), Bukarest och Sofia (från 1951).[6] Sovjetunionen
Gunnar Jarring 1964–1973 Ambassadör Sidoackrediterad i Ulan Bator (från 1965).[7] Sovjetunionen
Brynolf Eng 1973–1975 Ambassadör Sidoackrediterad i Ulan Bator.[8] Sovjetunionen
Göran Ryding 1975–1979 Ambassadör Sovjetunionen
Carl de Geer 1979–1983 Ambassadör Sovjetunionen
Torsten Örn 1983–1986 Ambassadör Sidoackrediterad i Ulan Bator.[9] Sovjetunionen
Anders Thunborg 1986–1989 Ambassadör Sovjetunionen
Örjan Berner 1989–1994 Ambassadör Sidoackrediterad i Minsk (från 1992)[10] och Tbilisi (från 1992).[11] Sovjetunionen
Sven Hirdman 1994–2004 Ambassadör Sidoackrediterad i Minsk.[12] Ryssland
Johan Molander 2004–2008 Ambassadör Ryssland
Tomas Bertelman 2008–2012 Ambassadör Ryssland
Veronika Bard Bringéus 2012–2015 Ambassadör Ryssland
Peter Ericson 2015–2019 Ambassadör Ryssland
Malena Mård 2019–2023 Ambassadör Ryssland
Karin Olofsdotter 2023– Ambassadör Ryssland

Se även

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ På hösten 1918 lämnade Brändström Petrograd och återvände till Stockholm men behöll sin befattning ända till år 1920.[4]

Referenser

redigera
  1. ^ ”Om ambassaden”. Sveriges ambassad i Moskva. Arkiverad från originalet den 19 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120619013224/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Moskva/Om-oss/Ambassaden/. Läst 7 november 2008. 
  2. ^ [a b c] Hedqvist, Hedvig (2005). ”En fästning i rött tegel - Sveriges ambassad i Moskva” (PDF). Kulturvärden (4): sid. 13, 15. Arkiverad från originalet den 6 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140506202008/http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarden/2005_04/s10-en_fastning_i_rott_tegel_sveriges_ambassad_i_moskva.pdf. Läst 12 september 2012.  Arkiverad 6 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Moskva, Ryssland. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/moskva-ryssland-ambassadanlaggning/. Läst 29 juli 2013. 
  4. ^ Wieselgren, O. (1926). ”P H Edvard Brändström”. Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm: Riksarkivet. sid. 606. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=17117. Läst 17 februari 2017. 
  5. ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1931
  6. ^ Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 1197. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1221.html 
  7. ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 549. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0549.html 
  8. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 291. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. https://runeberg.org/vemardet/1985/0291.html 
  9. ^ Moen, Ann (red.): Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 661.
  10. ^ TT (8 augusti 1992). ”Ambassadörer på nya poster”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151020202046/http://www.dn.se/arkiv/nyheter/ambassadorer-pa-nya-poster. Läst 9 februari 2015. 
  11. ^ TT (20 september 1992). ”Svensk ambassadör i Georgien”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/svensk-ambassador-i-georgien/. Läst 12 januari 2018. 
  12. ^ ”Dagens rättelse”. Dagens Nyheter. 31 oktober 1994. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/dagens-rattelse-olof-bratto-ar-inte-professor-i-romanska-sprak-vid-stockholms-universitet-trots-att/. Läst 17 januari 2018. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_ambassad_i_Moskva&oldid=55393246”