Strontianit

	Strontianit
	Strontianit från Slovakien
Kategori	Karbonatmineral
Grupp	Aragonitmineral
Dana klassificering	14.01.03.03
Strunz klassificering	05.AB.15 eller 5/B.04-20
Kemisk formel	SrCO3
Färg	Färglös, vit, grå, ljusgul, grön eller brun
Förekomstsätt	Prismatisk, pseudohexagonal, fibrös, granulär, massiv
Kristallstruktur	Ortorombiska
Tvillingbildning	Mycket allmän, vanligen i kontakt, sällan penetrerande, även upprepad
Spaltning	{110} nästan perfekt, {021}svag,{010}spår
Brott	Konkavt till ojämnt
Hållbarhet	Skör
Hårdhet (Mohs)	3,5
Glans	Glasglans, hartsartad på brottytor
Ljusbrytning	nα=1,52, nβ=1,66, nγ=1,67
Dubbelbrytning	δ=0,150
Optisk karaktär	Tvåaxlig negativ
Transparens	Transparent till genomskinlig
Fluorescens	Nästan alltid fluorescerande
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	3,74–3,78
Löslighet	Löslig i utspädd HCl
Referenser

Strontianit är ett strontiumkarbonatmineral med vit, gulaktig eller grönaktig färg. Det är ett ovanligt karbonatmineral, ett av endast få strontiummineral och ingår i aragonitgruppen.

Egenskaper

Den ideala formen är rent strontiumkarbonat, SrCO₃ men kalcium kan ingå med upp till 27 % av strontiuminnehållet och med barium upp till 3,3 %.

Strontianit uppträder i ett flertal olika yttre former vanligen med rombiska kristaller, medan kalciumrika varianter visar pyramidformade kristaller. Kristallformen kan vara pseudohexagonal beroende på utvecklingen av olika varianter.

Upphettad i låga smälter^{[källa behövs]} strontianiten i kanterna och färgar lågan purpurröd. Den kan lätt lösas i utspädd saltsyra.

Strontianit fluorescerar nästan alltid i ultraviolett ljus.

Ljusgul strontianit på vit kalcit och fluorit

Samma stuff under ultraviolett ljus

Förekomst

Kända förekomster finns på ett flertal platser i Storbritannien, Kanada, Tyskland, Indien, Mexiko, Ryssland och USA. Mineralet har varierande karaktär för de olika fyndigheterna. I Sverige förekommer strontianit som botryoidala bildningar i Södra Sallerup i Skåne samt på Alnön i Medelpad.^[2]

Användning

Strontianit används för tillverkning av strontiumoxid och strontiumsalter. Den är också ett viktigt råmaterial för utvinning av rent strontium.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ [1] Strontianit i Handbook of mineralogy
^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sid 110

Externa länkar

JMol: http://rruff.geo.arizona.edu/AMS/viewJmol.php?id=00234

[1] [1] Strontianit i Handbook of mineralogy

[2] L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sid 110

[1]

[2]